|
Historik - Genealogiska Föreningen under sju årtionden
Släktforskarorganisationer före 1933.
När GF bildades
var det inte helt lätt att släktforska. Man måste ha gott om tid och pengar. Det fanns
inga mikrofilmer, inga kopieringsapparater, och det var ont om bra register till arkivens
samlingar. Det var kanske inte konstigt att släktforskning var ett nöje främst för de
mer välbeställda i samhället.
Det fanns
släktforskarföreningar före GF. Den viktigaste var Svenska Autografsällskapet, som gav
ut en tidskrift som 1898 fick namnet Personhistorisk Tidskrift. Sällskapets inriktning
var vetenskapligt ambitiös men något aristokratisk.
En annan
organisation var Skandinaviska Släktstudiesamfundet, som inte hade någon tidskrift, men
gav ut samlingsverket 
Genealogica
Gothica. Deras inriktning var mindre vetenskaplig (ibland i pinsam grad) och delar av
deras utgivning hade närmast nazistiska inslag. Vissa utredningar kan dock användas.
Hur det började.
Det var den 3 november 1933 som GF bildades på ett möte i Stockholm (hotell Eden) efter ett upprop i
Svenska Dagbladet. Deltagarna menade att det behövdes en förening för seriösa
släktforskningsamatörer.
Trettiotalet:
Till att börja
med var föreningen ganska liten (ca 200 medlemmar 1939). Men man arbetade med stor
entusiasm och började bygga upp bibliotek och samlingar. Redan då påbörjades
släktnamnsregistret och
samlingen av
tidningsklipp av
personnotiser i Svenska Dagbladet. Man började också ge ut skrifter, dels släktböcker
och dels mer allmänt inriktade böcker av värde för släktforskare. Tankarna på ett
riksarkiv för släktforskare kom tidigt upp och föreningens samlingar började ta form.
Redan 1934
började man ge ut Genealogiska Föreningens
Medlemsblad.
Fyrtiotalet:
Under krigsåren
fortsatte verksamheten i mindre skala, men man lyckades ändå fortsätta med
tidningsklippen och medlemsbladet. 1945 bildades Skånes Genealogiska Förening (numera
förbund) och 1946 tillkom Västra Sveriges Genealogiska Förening (numera
Göteborgsregionens Släktforskare). GF hade redan 1943 tillfogat "Riksförening för
släktforskare" i sitt namn. Man fick 1945 egna lokaler, i gamla Kvinnofängelset på
Östermalm där Riksarkivet hade sin Östermalmsavdelning.
Efter kriget fick
man sina första arkivarbetare, och registreringsarbeten kom igång på allvar.
Femtiotalet:
Medlemsbladet
ansågs vara alltför otympligt till formatet och man beslöt satsa på en tidskrift av
mer vetenskaplig karaktär. Efter en namntävling fastställdes namnet till
Släkt och Hävd. Den utkom första gången 1950.
Allt fler
släktforskarföreningar tillkom med stöd från riksföreningen. Östergötlands
Genealogiska Förening startades 1950.
Bland de många
skrifter som gavs ut under denna tid märks Alf Åbergs Läsning av gamla handstilar, som
första gången kom ut 1950 och som sedan utkommit i åtskilliga upplagor.
Sextiotalet:
Släktforskningen
började bli en allt mer spridd fritidssysselsättning. GF deltog 1960 i en utställning
om genealogi och heraldik i Nordiska Museets lokaler, och det blev en påtaglig framgång.
Medlemsantalet gick 1963 upp till 1000 personer.
Föreningens emblem tillkom efter en
pristävling som vanns av heraldikern Jan Raneke 1961.
Lokalfrågan
började bli besvärande. Samlingarna växte
snabbt och lokalen i gamla kvinnofängelset var alldeles för trång. 1969 kunde
föreningen flytta in i Gamla Riksarkivets byggnad på Riddarholmen, där man sedan blev
kvar till 1996. Då fick också GF sin första expeditionsföreståndare på deltid,
Ullagreta Carlsson som senare blev redaktör för Svenska Släktkalendern.
Redan 1944 hade GF
skrivit till regeringen och föreslagit att Sveriges kyrkböcker skulle mikrofilmas.
Filmning kom till stånd genom Mormonernas försorg (om det nu berodde på GF:s initiativ
eller inte). När filmerna i mitten av sextiotalet blev
tillgängliga på biblioteken
ökade intresset för släktforskning mycket kraftigt.
Sjuttiotalet
GF var fortfarande
den dominerande riksorganisationen för släktforskning, men organisationsformen var inte
utan problem. Man hade nu ett kansli och lokaler för samlingarna i Stockholm men
släktforskarföreningar bildades snabbt i hela landet och där var man inte alltid nöjd
med att medlemsavgifterna fördelades av en riksförening i huvudstaden, som hade stora
kostnader för tidskrifter och administration.
En del föreningar
valde att stå utanför GF medan andra fortfarande var regionalföreningar inom
riksföreningen.
Från 1974
infördes på nytt ett medlemsblad,
GF-Aktuellt,
som kom ut parallellt med Släkt och Hävd. Tanken var att lyfta bort den ökande
föreningsinformationen från den senare tidskriften.
1976 lanserade GF
en mikrofilmläsare för hemmabruk, Vidiologen. Den var konstruerad av Arvid Lundbäck och
vinsten av försäljningen inom föreningen lade grund till Stiftelsen Arvid Lundbäcks
Fond. Stiftelsen är ett mycket stort stöd för GF.
Genealogen och
trädgårdsmästaren
Gottfrid Hintze och hans bror Erik Hintze gjorde stora donationer
till GF under sjuttiotalet, och efter bådas död övergick Gottfrid Hintzes samling till
GF 1979.
Åttiotalet
Sin första dator
fick GF 1981. Det var en ABC 800, som användes för registrering av samlingar och
bokföring mm.
Medlemsantalet
närmade sig vid början av 80-talet 3000 personer och vid dess slut var siffran nära
5000. Det blev nödvändigt att se över organisationsformerna, och GF tog initiativ till
bildandet av ett släktforskarförbund. Förhandlingarna pågick under lång tid, men man
lyckades inte hitta en för alla parter acceptabel lösning av GF:s och dess samlingars
roll inom det nya förbundet. GF kom därmed under många år att stå utanför Sveriges
Släktforskarförbund.
När Förbundet
bildades upphörde regionalföreningarnas anslutning till GF, som därför tappade en stor
del av sina medlemmar. Kansliet och samlingarna liksom tidskrifterna fanns dock kvar och
därmed kostnaderna. Det såg inte helt ljust ut för föreningen.
Nittiotalet
Vid början av
90-talet hade GF ungefär 3000 medlemmar, vilket var mer än man hade befarat när
regionalföreningarna lämnade GF. Men genomsnittsåldern var hög och det var svårt att
rekrytera nya medlemmar i konkurrens med andra föreningar. Medlemsantalet har sjunkit
under hela 90-talet.
GF har
koncentrerat sin verksamhet på samlingarna och tidskrifterna på bekostnad av
mötesverksamhet, studiebesök och liknande. Öppethållandet har ökat och samlingarna
har gjorts mer tillgängliga för medlemmar på avlägsna orter, först genom kopierings-
och faxservice och senare med hjälp av e-post.
1996 fick
föreningen nya lokaler i Katarinahuset på Sabbatsbergsområdet i Stockholm. För första
gången kunde samlingarna exponeras i sin helhet: mycket som funnits bakom kulisserna på
Riddarholmen är nu tillgängligt för besökare. Samlingarna presenteras nu under namnet
Släktforskarnas Arkiv. Ett omfattande utvecklingsarbete har ägt rum och GF är sedan
1998 åter medlem i Sveriges Släktforskarförbund.
Första decenniet på ett nytt sekel
2000-talet innebar administrativa förändringar och kostnadsanpassningar, vilket i sin tur krävde
idoga insatser av frivilliga krafter och inte minst av befintlig personal. En del av kostnadsanpassningarna
var att lämna de dyrare lokalerna i Marabouhuset i Sundbyberg för mer ekonomiskt rimliga lokaler. Under 2008
etablerade vi oss så på Anderstorpsvägen, Huvudsta inom Solna stad.
Flytten och en mer aktiv utgiftskontroll gav så småningom utrymme för nytänkande och en ökande framtidstro.
De senare åren på 00-talet har föreningen tydligare intagit en offensiv position.
I de nya lokalerna i Huvudsta gavs utrymme till en ambitiös dataforskarsal med
GENLINE-, SVAR-, ARKIV DIGITAL- och ANCESTRY-abonnemang. Ett antal sökbara cd- och dvd-skivor installerades
också på våra datorer.
Under decenniet drogs utgivningstakten av Släkt och Hävd ner, av ekonomiska orsaker, men 2008 utkom ett
jubileumsnummer av Släkt och Hävd. 2009 utkom två nummer av tidskriften. Medlemstidningen GF-aktuellt förde
först en tynande tillvaro för att sedan åter komma till medlemmarna.
Ett flertal CD producerades under decenniet, den sista innan skiftet till nytt decennium blev cd:n
Skilda i Stockholm 1794-1916.
Andra decenniet i det nya seklet
Arbetet med att öka tillgängligheten på alla de samlingar som finns i vårt Arkiv och Bibliotek accelererade under
decenniets första år. Dessutom ökade utgivningstakten av Släkt och Hävd till fyra nummer per år. Släkt och Hävd
är en kvalitetsmässigt mycket uppskattad tidskrift. Personregistret för tidskriften har under 2010 uppdaterats
till nutid.
Medlemstidningen GF-aktuellt publiceras också med fyra nummer per år och distribueras huvudsakligen som pdf. Den
har blivit en lättläst källa för nyheter och information från föreningen till medlemmarna. Behöver dessa nås ännu
snabbare så tar vi till GF Mail, som enbart produceras på elektronisk väg.
GFs hemsida är sedan sommaren 2010 föremål för en löpande översyn. Sidan har redan blivit tydligare att navigera på,
attraktivare till utseendet och sist men inte minst - genom den skall GF mycket bättre exponera sina nuvarande och
kommande skatter.
2010 produceras en handfull nya cd. Därtill görs två viktiga större databaser tillgängliga på medlemssidorna. Klipparkivet
har länge varit GFs "flaggskepp" - en samling som alltid rönt stort intresse hos medlemmar och besökare. Samlingen
fotograferas och görs tillgänglig via GFs medlemssidor.
Den andra större databasen är projektet Inrikes Pass där originalhandlingar om inrikes resor avfotograferas på rikets
arkivinstitutioner och görs tillgängliga på GFs medlemssidor. Ett personregister till handlingarna byggs kontinuerligt
upp. Här gör Genealogiska Föreningen en insats inte bara för sin egen förening utan för hela Släktforskarsverige.
Framtiden
GF expanderar - med nya sökbara databaser och med nya cd-produkter, med ökade öppettider och med ökad synlighet i
släktforskarvärlden. Detta låter sig göras med en aktiv personal och med aktiva styrelsemedlemmar, men viktigt i
denna expansion är också de frivilliga insatser som görs. De medlemmar som erbjudit föreningen sin tid har ökat i
antal och de har generöst och med glädje delat styrelsens och personalens entusiasm inför projektet att säkra
föreningens framtida position inom den svenska släktforskningen. Styrelsen känner en stor glädje över detta faktum.
Att ta vara på de resultat släktforskare åstadkommit och åstadkommer samt hålla dem tillgängliga för nya generationer av
släktforskare, har varit föreningens målsättning allt sedan starten 1933. Att anpassa våra samlade resurser till en
snabbare och alltmer teknisk utveckling inom släktforskningen är också ett angeläget mål liksom att GF skall utveckla
och erbjuda moderna hjälpmedel till hjälp för medlemmarnas aktiva släktforskande.
|
