Passfynd i trossbotten – Maria Theresia Hedin

 

Den 4 december 2012 dök i flera av våra dagstidningar upp en notis om ett passfynd. Statens fastighetsverk hade börjat renovera fastigheten Assistensen på Riddarholmen och i ett av rummen hittades i trossbotten fragment av två gamla pass. Genealogiska Föreningen tog förstås omgående kontakt med berörd tjänsteman, fick ett vänligt bemötande och möjlighet att fotografera fragmenten. Den 8 juni 2014 höll Statens fastighetsverk och Domstolsverket ett gemensamt öppet hus i de nyrenoverade lokalerna. Genealogiska Föreningen har med hjälp av outtröttliga medlemmar forskat fram både levnadsberättelser och släktberättelser för de båda passtagarna.
 
De båda berättelserna har överlämnats till Statens fastighetsverk och de har uppskattats. En viss exponering kommer sannolikt att ske i det rum där passen upphittades. Men eftersom släktforskning aldrig blir klar så avslutar vi inte uppdateringen av dessa berättelser. Om du vill vara med och bidra på ett hörn, och lägga till en uppgift, skriv då till inrikespass(at)genealogi.net eller skriv i föreningens Facebookgrupp. 
 
 

Den 2 augusti 1831 utfärdades ett pass av Åbo läns landskansli för Tracteursenkan Maria Theresia Hedin som skulle resa från Åbo till Stockholm. Vem var hon? Var kom hon ifrån? Tack vare duktiga GF-medlemmar har ett berörande livsöde och intrikata släktförhållanden rullats upp. Följ med i den spännande berättelsen…

Vi börjar med att backa några generationer och titta på hennes familjebakgrund. Maria Theresia var född Livin och dotter till figuranten Olof Livin och Eva Elisabeth Thun.

Släkten Livin

Fadern, Olof Livin, kom från en släkt med många präster. Olofs farfars farfar var borgaren Jon Månsson i Söderköping (d. omkr. 1642) som var gårdsfogde på Liljestad i Skönberga socken i Östergötlands län. Han hade sonen Magnus Livin som levde 1622-1682 och var prost i Säby socken i Jönköpings län. Prosten Magnus äldste son hette Jonas Livin, levde 1663-1733, och var prost i Linderås socken i samma län. Om släkten Livin och andra grenar av den kan man läsa mer i Svenskt biografiskt lexikon på nätet i en artikel av Hans Gillingstam. Som kuriosa kan nämnas att Jonas tre år yngre bror Claudius, också prost, har lämnat efter sig en samling egenhändigt avskrivna latinska anekdoter, och att en brorson (Zackris, son till en broder Botvid) blev känd genom sin på alexandriner avfattade komiska hjältedikt Kyrkostötoschopia Sæbyensis eller Eric Jonssons, Kyrko-Wäktares, Bro-Fogdes, samt Orgel-Trampares, Lefwernes Beskrifning (del 1 tr 1781; omtr 1926 med komplettering 1937). Släkten Livin verkar ha varit en kreativ och humoristisk släkt redan ett par generationer innan vår huvudperson föddes (och som inte bara var traktörsänka)! http://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=10772).
 

 
Maria Theresias farfar och farmor
Jonas Livins son Olof Livin – Maria Theresias farfar – föddes 19 juni 1709. Han blev student i Uppsala 1729 och gjorde därefter, från 1732, en 15-årig militär karriär som kröntes med att han 1747 blev kaptenslöjtnant och ryttmästare vid Smålands kavalleri och 1749 erhöll avsked. Han gifte sig med Maria Barbro Zierman, f. 173(1), som var dotter av kungliga köks- och källarmästaren Peter Zierman och hans tredje hustru Maria Torsell. Paret hade många barn: Catharina Maria, f. 5 juli 1752 i Västra Ny socken i Östergötlands län (Västra Ny C:2 (1747-1799) Bild 171 / sid 333 (AID: v42328.b171.s333, NAD: SE/VALA/00448), Olof, f. omkr. 1754, Hedvig Margareta, f. 11 maj 1758 i Linköping, Emerentia Ulrika, f. (27 el.) 28 oktober 1760 i Klara församling i Stockholm, Hedvig Margareta, f. 15 juli 1763 i Klara församling, Hedvig Charlotta, f. 15 januari 1765 i Klara församling, Barbro Lucia, f. 13 december 1765 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, Claes Fredric, f. 13 april 1767 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm och Johan Fredric, f. 22 april 1769 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Maria Barbro Zierman födde alltså nio barn och avled den 5 mars 1776 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, 46 år gammal (Örnbergska samlingen, Släkter på L, SE/VALA/02109/13/13, bildid: V0000027_00517; Stockholms stadsarkiv, register till Storkyrkoförsamlingens dödböcker).
 
I mantalslängd för Klara församling 1760, Klara Västra Nedre, står ryttmästaren Olof Lewin, hustru, 1 son, 2 döttrar och pigan Greta. Barnen är de tre äldsta: Catharina Maria, f. 1752, Olof, f. 1754 och Hedvig Margareta, f. 1758. Anteckningen i längden avrundas med ”Skola snart resa herifrån” (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildregistrering/Mantalsregister/redigera.aspx?bild=M176006010118.JPG).
 
Den 2 maj 1761 lämnade Olof Livin in en konkursansökan. Han hade då titeln kaptenslöjtnant (http://tidigmodernakonkurser.se/uploads/posts/files/C05A_PDF/SE_SSA_0138_C5a_01_041_040.pdf).
 
Den 22 februari 1768 lämnade han in en ny konkursansökan. Den 7 mars ”anmärctes, at Debitor woro illa sjuk, och begärit upskof i saken”. Den 9 september och 26 november var överste von Essen ensam närvarande. Den 3 och 10 december ”hördes Parterne, och begärdte, at saken må hvila, til de sjelfva påminna widare derom.” (http://tidigmodernakonkurser.se/uploads/posts/files/C05A_PDF/SE_SSA_0138_C5a_02_026_025.pdf).
 
Ryttmästare Olof Livin avled hos sin kusin i Säby socken, Jönköpings län. I dödboken: ”…kom från Stockholm förleden höst wistades en tid hos sina slägtingar här å orten tills han dödde hos sin cousin Major Zachris Livin i Säby. Död af slag.” (Säby C:4 (1760-1783) Bild 259 / sid 515 (AID: v36240.b259.s515, NAD: SE/VALA/00361). Dödsdatum?
 
Nio barn och två konkursansökningar – familjen verkar ha brottats en del med sin ekonomi. Vad vet vi om de nio barnens vidare öden? Äldsta barnet, dottern Catharina Maria, var den ”Jungfru Catharina Maria Livin” som står som dopvittne vid brorsdottern Maria Theresias, vår huvudpersons, dop 1783. Men redan fem år senare, den 6 november 1788, avled hon i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, endast 36 år gammal. En tidningsnotis infördes i Inrikes tidningar 11 dagar efter dödsfallet. Av de övriga barnen vet vi att åtminstone två dog i låg ålder, nämligen de döttrar som båda döpts till Hedvig Margareta. Den äldsta av dem avled den 10 januari 1761, knappt tre år gammal, den yngsta av dem den 31 oktober 1763, endast tre månader gammal. Den 16 juni 1770 (elller 1771) lämnades dottern Emerentia Ulrika in på Frimurarbarnhuset, 11 1/2 år gammal. Detta är förstås ett tydligt tecken på att familjen hade det riktigt skralt. Det är också efter de båda konkursansökningarna. Ett och ett halvt år efter att Emerentia Ulrika lämnats in på barnhuset skrevs hon ut till sina föräldrar (Allmänna barnhuset D2a: 7, 1772, post 4947). Något omskakande är det faktum att den fem år yngre systern Barbro Lucia, född på luciadagen 1765, lämnades in på Allmänna barnhuset i Stockholm exakt samma dag, den 23 december 1772, alltså samma dag som de hämtade ut hennes storasyster. Lillasyster hade då nyss fyllt sju år. Barbro Lucia blev kvar på barnhuset i drygt fem månader, till 1 juni 1773, då hon lämnades åter till föräldrarna. Men knappt två år senare, den 18 mars 1775, lämnades hon åter in på barnhuset. Hon var nu åtta år och tre månader, hennes far hade dött och hennes mor var sannolikt fattig och sjuk – hon avled året därpå. Barbro Lucia blev denna gång kvar på barnhuset i fyra och ett halvt år, till den 7 september 1779, då hon lämnades ut till aktuarien hos Kungliga kammarskrivaren C. G. Springer (http://www.genealogi.se/faktabanken/barnhus). Hon var då i det närmaste 13 år gammal. Emerentia Ulrica, som skrevs ut från Frimurarbarnhuset den 23 december 1772, gifte sig femton år senare, den 24 december 1787, i Storkyrkoförsamlingen med sejlargesällen Eric Wiberg (Register till Storkyrkoförsamlingens vigselböcker, Stockholms stadsarkiv). En sejlare spann ”smågods”, linor, till skillnad från repslagaren som slog trossar.
 
I denna stora syskonskara med Maria Theresias alla fastrar och farbröder fanns också hennes far Olof. Vad vet vi om honom? Han föddes 1754. I ett dokument från 1770, från Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, finns hans ursprungsfamilj. När dokumentet skrevs var Olof 14 år gammal och en kommentar om honom finns: ”den förra [Olof] är som fri Volonteur wid ???? Gardister Capit: Hederströms Comp. ?????inna” (SVAR: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, år 1770, SE/SSA/0031/06/G 1 BA:23/14, 1770, på sid 372 i mantalsdistriktet Staden västra, Bildid: A0057099_00124). Vi finner honom i register till Stockholms mantalslängder 1780, och vi finner honom samma år, 1780, i Kongl. Svenska Theaterns Almanach, för året 1781 (tryckt 1780) 
http://tidigmodernakonkurser.se/uploads/posts/files/Text_PDF/SE_SSA_BIBL_109_1_6_RS_000.pdf. På sidorna 17-19 finns en förteckning över teaterns “Ballett”, bestående av “balletmästare”, “premier danseur”, “danseure”, “second danseur” och “danseuse”, därtill 21 “figuranter” och 24 “figurantskor”. Bland figuranterna återfinner vi “Livin”. Nu var Olof 26 år gammal och hade anställning på Kungliga svenska teatern.
 
Figuranten Olof Livin och Eva Elisabeth Thun gifte sig den 30 september 1782 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (Storkyrkoförsamlingen EIa:4 (1773-1783) Bild 74 / sid 140). Vid vigseln kan vi läsa oss till att en av två cautionister var ”Ch. Thun”, ”wagtmästare wid Kongl. Cancelliet”. En cautionist gick i borgen för att de som skulle gifta sig inte hade några hinder för äktenskapet, till exempel att de var för nära släkt. Christoffer Thun var vaktmästare vid kanslikollegiet och styvfar till Eva Elisabeth. Han avled 29/11 1789 i S:t Nikolai, dvs Storkyrkoförsamlingen, och återfinns i bouppteckningsregister för året därpå (Stockholms rådhusrätt bouppteckningsregister 1790/1:44). En anteckning finns att han skrev ett testamente till förmån för styvdottern (Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning EIIa 12:289 (1790-1790) Bild 720 / sid 54, NAD: SE/SSA/0145a).
 
 
Maria Theresias mormor och morfar
Men Eva Elisabeth hade också biologiska föräldrar, alltså Maria Theresias mormor och morfar. Mormodern hette Anna Maria Telin, dog 4/2 1785 i S:t Nikolai, i en ålder av 58 år och 10 månader, och bör alltså varit född på våren 1726 (Stockholms rådhusrätt bouppteckningsregister 1785/1:612). Före sitt äktenskap med Christoffer Thun hade hon varit gift med portvakten Johan Hagelbeck, Eva Elisabeths far. Han hade avlidit 21/8 1776 i Jakobs församling, 73 år gammal, bör alltså varit född 1703 och cirka 23 år äldre än sin hustru (Stockholms rådhusrätt bouppteckningsregister 1777/2:237). Med Johan Hagelbeck hade Anna Maria döttrarna Maria Regina och Eva Elisabeth. Utifrån uppgifter i boupteckningsregistret bör Maria Regina varit född 1748-1749 och Eva Elisabeth omkring 1761. I Jakob och Johannes födelsebok hittar vi också en bror till de två systrarna. ”Tobaksarbetaren” Johan Hagelbeck och hans hustru Anna Maria fick 27 oktober 1758 sonen Carl Fredrich (Jakob och Johannes CIa:15 (1751-1759) Bild 256 / sid 253). När Maria Regina Hagelbeck avlidit och en bouppteckning upprättats i slutet av 1810 eller början av 1811 fann man inga släktingar, och annonserade därför efter sådana i Posttidningar 21 mars 1811: ”Efter afl. Fatburs=Jungfrun Maria Regina Hagenbeck eller Thun är Boupteckning, för trenne månader sedan, upprättad: och alldenstund, enligt densamma, befinnes behållning eller arf; så tillkännagifwes sådant härmed första gången hennes okände Arfwingar på det de måga äga tillfälle, att sig derom i Kongl. Nedre Borgrätten  anmäla.” (http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A287089&recordNumber=5&totalRecordNumber=15).
 
 
Maria Theresias föräldrar och syskon
Den 5 augusti 1783 födde Eva Elisabeth i Hovförsamlingen i Stockholm en dotter som den 8:e augusti döptes till Maria Theresia. Bland dopvittnena fanns bland annat ett par personer med namnet Thun samt en jungfru Cath. Maria Livin, Maria Theresias faster (Hovförsamlingen CI:4 (1766-1818)). Olof och Eva Elisabeth fick därefter ytterligare två döttrar i samma församling, nämligen Eva Regina f. 10/12 1785 och Anna Elisabeth f. 15/8 1787. Faderns titel är vid dopen 1785 och 1787 ”Danseuren” (Hovförsamlingen CI:4 (1766-1818)).
 
Olof Livin finns upptagen i kronotaxeringslängden som figurant vid Kungliga Operan 1785. Med titeln Danseur lämnade han in en konkursansökan 1 november 1787. Ansökan återkallades 19 november 1787. http://tidigmodernakonkurser.se/uploads/posts/files/C05A_PDF/SE_SSA_0138_C5a_06_137_135.pdf
 
Åren 1789-1796 var Olof Livin anställd vid Helsingfors universitet (som då var Kungliga Akademien i Åbo) som tanssin opettaja – danslärare (Matrikel för Helsingfors universitet 1640-1917, lärare och administratörer, under avdelningen den svenska tiden 1640-1809 http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet_2/filosofinentdk.htm). Danslärare vid ett universitet? Vad handlade det om? Jo, i mitten av 1600-talet inrättades vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo exercitiestater. Exercitier var den sammanfattande beteckningen på adelsövningarna och innefattade en språkmästare som skulle öva de unga männen att konversera på franska, italienska och spanska, samt vidare en fäktmästare, en ridmästare, en ritmästare, en dansmästare och en director musices (http://sv.wikipedia.org/wiki/Exercitieinstitutionen). Mycket riktigt bär också Olof titeln ”akademidansmästare i Åbo” i ett dokument från 1790 (bouppteckning efter hustruns styvfar Christoffer Thun – Stockholms rådhusrätt bouppteckningsregister 1790/1:44). I kommunionlängd för Åbo svenska församling 1786-1791 står ”Accademie Dans Mästaren” Olof med hustru och tre döttrar. Som tillägg på den rad där familjens piga finns antecknad står ”hos Direct. Lewin”. En liten anteckning finns också att Olof och Eva Elisabeth den 3 juli 1791 tog nattvarden (http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/turun_ruotsalainen/rippikirja_1786-1791_jk1164/184.htm). I samma församling föddes 29/9 1793, och döptes 1/10 1793, Catharina Lovisa Livin som dotter till Directeuren Olof Levin och Eva Elisabeth Thun.
 
Därefter har vi en lucka på 7 år till nästa uppgift om familjen Olof Livin och Eva Elisabeth Thun.
 
I kommunionlängd för Björneborg åren 1795-1800 återfinner vi familjen, båda föräldrarna och alla fyra döttrarna boende i Kyrkokvarteret nummer 27 med gatuadress Scholæ Gatan. Olof bär samma titel som förut, ”Academ. Dans Mäst.”. Föräldrarna antecknas ha tagit nattvarden den 3 december 1797, så det datumet vet vi att de fanns på plats. Men på Olofs rad står: ”afflyttat utan attest år” och där saknas uppenbarligen en årsangivelse. Men avflyttat hade han. För tre av de övriga fem står antecknat: ”Wasa Län 1801 10/11”, nämligen Eva Elisabeth, Maria Theresia och lillflickan, 8 år gammal, Christina Lovisa (http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pori/rippikirja_1795-1800_ksrk_jk370-371/40.htm). Helt i enlighet med denna upplysning skrev vice pastor Carl Wahlros i Björneborg den 10 november 1801 en flyttattest för Eva Elisabeth och döttrarna Maria Theresia och Christina Lowisa (Göteborgs Garnisonsförsamling HII:9 (1806-1808)  Bild 5160 / sid 0000 (AID: v204665.b5160.s0000, NAD: SE/GLA/13183):
 
10300279_906777292672116_4074438440911525761_n
 
I renskrift: ”Academie DansMästaren Herr Olof Liwins Fru Ewa Elisab: Thun, som härifrån afflyttat till Wasa Län; är född år 1761, samt har härstädes under förd ärbar och anständig wandel begagnat sig af Församlingens fördelar: dess medföljande barn: Dottren Maria Theresia är född år 1783, har giordt sig känd af dygdigt upförande, och befinnes icke här wara antecknad för Nattwardsgång; samt dottren Christina Lowisa född år 1793: intygar af Björneborg, den 10 Now: 1801 / Carl Wahlros / vice Pastor och Capellan i B:borg.” (Göteborgs garnisonsförsamlings arkiv). Här splittrades alltså familjen av någon anledning. Först försvann Olof någonstans utan attest, sedan flyttade Eva Elisabeth med äldsta och yngsta döttrarna till Wasa Län. Men vart flyttade mellandöttrarna Ewa Regina och Anna Elisabeth, 16 (knappt) och 14 år gamla?
 
Den 10 maj 1802, ett halvår senare, skriver kyrkoherden i Lappfjärd Rudolf Josef Estlander nästa anteckning på samma flyttatest:
 
10404360_906777436005435_884327398256630864_n
 
I renskrift (början står på föregående sida): ”Förenämnde Fru, som försedd med detta betyg uppehållit sig i denna församling af Wasa Län et halft års tid, har äfwen härstädes gordt sig känd för et Christnom anständigt upförande, och njuter följakteligen sin å andra sidan stående atest sig til goda, dock med den anmerkning, at härstädes ingen anmälan skedt til Nattwardens begående. Bägge Mademoisellerne äro äfwen sin Kära Moder följaktig. Den Äldre, Mademoisellen Maria Theresia äfwen härifrån med wittsord om et dygdigt och Christnom anständigt upförande, under hela wistelsetiden härstädes. / Lappfjerd d: 10 Maji 1802 / Rud: Jos: Estlander / Prost och Kyrkoherde” (Göteborgs garnisonsförsamlings arkiv).
 
Den 10 september 1804 skrev Eva Elisabeth Thun i Stockholm ett dokument där hon gav sitt bifall till dottern Maria Theresias tänkta giftermål (se mer nedan). Vi återfinner henne sedan i register till kronotaxeringslängder för år 1805. Hon återfinns i området Klara-Kungsholmen, ”Dansmästerska Eva Levin”… det vill säga om uppgiften inte snarare gäller hennes dotter Eva Regina, f. 1785, vilket är möjligt (SVAR: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, register till kronotaxeringslängder, Klara-Kungsholmen i Stockholm sid 361, SE/SSA/0031/06/G 1 AF/31 (1805)).
 
Den sista anteckningen på Eva Elisabets flyttatest är gjord den 23 augusti 1808 av vice pastor Johan Lutteman i Norrköping. Texten lyder: ”Merbemäldte Fru Ewa Elisabet Liwin född Thun och Dottren Christina Lowisa Liwin som hitkommo 1805 i October och det efter utsago från Stockholm, flytta nu till Lund med samma som ofvanför gifne Loford om ärbar och anständig Wandel. Hafva under wistandet härstädes til Nattwardens begående sig icke anmält Norrköping den 23 Augusti 1808 / Johan Lutteman / Pr? pos. v. Past. Loci” (Göteborgs garnisonsförsamlings arkiv).
 
F. d. Academi=Dansmästaren, Directeuren Olof Livin avled 61 år gammal i Härnösands domkyrkoförsamling 6 juni 1815 (Härnösands domkyrkoförsamling EI:1 (1815-1861); Inrikes tidningar 7/9 1815 http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A242757&recordNumber=1&totalRecordNumber=1). Han återfinns inte i personregistret för domkyrkoförsamlingens husförhörslängder 1812-1821.
 
Vi vet här alltså lite om Maria Theresias föräldrar – vi vet när de gifte sig, något om faderns yrke och karriär och vi vet var och när han dog. Men hur gick för modern? Och var och när dog hon?
 
Maria Theresia hade tre yngre systrar. Här några rader om deras liv och öden…
 
– systern Eva Regina Livin
Maria Theresias två år yngre syster Eva Regina, född 1785, var skådespelare och vi vet att hon somrarna 1810 och 1811 verkade på Djurgårdsteatern. Hon var gift med skådespelaren Carl Wildner, född Engström, men osäkert är när de gifte sig. Han föddes i september 1774 i Norrköping som son till en rådman i staden. Carl utbildade sig och avlade examen för arbete inom ämbetsverk och ska även ha arbetat ett tag som extra ordinarie tjänsteman men valde en karriär på tiljorna. Han ingick snart i Lewenhagens resande teatertrupp och antog då namnet Wildner.
 
Den 14 maj 1801 föddes och den 16 maj döptes ett barn Svea artilleriregementes församling, Charlotta Lovisa, där Carl uppges vara fadern: ”Fadren vid dopet frånvarande uti skrifvelse d. 5 juni 1801 erkände sig vara acteuren Carl Wildner, född Engeström, under ägtenskapsförbindelse” (Svea artilleriregementes församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005J/C/4 (1784-1841), bildid: C0055508_00177). Moderna var inskriven i församlingen, född i Uppsala den 30 augusti 1778 och avflyttade till Göteborg den 9 april 1811. I husförhörslängden står att hon fått dottern under äktenskaplig förpliktelse (Svea artilleriregementes församling AIa:7 (1801-1830) Bild 77 / sid 140 (AID: v90378.b77.s140, NAD: SE/SSA/0005); Svea artilleriregementes församling AIa:10, s. 139). I Stockholms mantalslängder 1810, staden inre och östra (där själva mantalsuppgiften bör vara från oktober 1809) upptas ”Eva Margareta Wildner född Nordeman 31  [år gammal] / Hustru till Acteuren Carl Wildner, enligt en Copie utur DopBoken, No 1603; Men Bemälde Carl Wildners vistande är obekant. med minderårigt barn” (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0031/Mantalslangder1810/M181003010406_150dpi.pdf).
 
Carl förefaller ha lovat att gifta sig med Eva Margareta Nordeman men svikit sitt löfte. När Eva Regina och Carl gifte sig vet vi inte, men deras son Edvard Wilhelm bör ha fötts omkring 1805-1806. När Carl 1810 kom till Djurgårdsteatern så gjorde han det tillsammans med sin hustru. Eva Regina avled dock tragiskt året därpå, den 1 oktober 1811, när hon födde sonen Seth Eberhard. I Hedvig Eleonoras dödbok anges dödsorsaken som ”Barnsbörd” (Hedvig Eleonora FI:5 (1786-1817) Bild 243 (AID: v85670b.243, NAD: SE/SSA/0006)). I bouppteckningen, som upprättades efter ett halvår, upptas de två sönerna Edvard Wilhelm, c:a 5-6 år gammal, och Seth Eberhard, 6 månader (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen EIIa12:377 (1811-1811) Bild 9090 / sid 834 (AID: v223023.b9090.s834, NAD: SE/SSA/0145a). I bouppteckningen efter deras far Carl Wildner år 1845 nämns bara en av sönerna. ”Den ende överlevande sonen” från hans äktenskap med Eva Regina f. Levin, Seth Wildner, hade då sist hörts av genom ett brev år 1839 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen EIIa12:519 (1845-1845) Bild 190 / sid 3 (AID: v223213.b190s3, NAD: SE/SSA/0145a)Carl Wildner gifte 1812 om sig med Debora Aurora de Broen, vars far hade startat Djurgårdsteatern. De två drev sedan teatern åren 1814-1834 (se nedan) (http://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=snippet&q=Wildner&f=false).
 
– systern Anna Elisabeth Livin
Maria Theresias fyra år yngre syster Anna Elisabeth, född 1787, vad hände med henne? I kronotaxeringslängder för 1805 finns en ”Mademoiselle Anna Lise Levin” skriven i ”Staden Inre och Östra”. Inte osannolikt är detta Maria Theresias syster (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Register till kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AF/31 (1805, s. 575)). I Göteborgs garnisonsförsamling husförhörslängd 1801-1811 står hon som ”liderlig” (Göteborgs Garnisonsförsamling AIb:1 (1801-1811) Bild 115 / sid 223 (AID: v34985.b115.s223, NAD: SE/GLA/13183). I samma församlings böcker finns hon noterad någon gång 1811-1820 då hon tog ut lysningssedel. I den noteringen kallas hon både ”Demoiselle” och ”Glädje-Nymf”. I övrigt: ”fått Sedel för att lysas – Styckj. Linde på W???vet” (Göteborgs Garnisonsförsamling AIb:3 (1811-1820) BIld 52 / sid 97 (AID: v35005.b52.s97, NAD: SE/GLA/13183). När Anna Elisabeth gifte sig bar Carl Maximilian von Linde, född 13 juni 1793 i Stockholm, titeln fältväbel. De båda finns som inflyttade i Hedvig Eleonora församling. Eftersom maken anges vara 31 år gammal när de kommer till Hedvig Eleonora torde flytten ha skett 1823 och således vara noterad i slutet av längden (Stockholms Stadsarkiv, register till Hedvig Eleonora BIa:2, inflyttningslängd 1816-1823, sid 51). I Hedvig Eleonora bodde de hos fabrikör Nyström. Den 30 augusti 1824 flyttade åtminstone Anna Elisabeth till Åbo. I en kommentar i utflyttningslängden anges att maken, nu med titeln f. d. styckjunkare, satt på gäldstugan (Stockholm Hedvig Eleonora BIIa:2, utflyttningslängd 1823-1825, sid 33). När Anna Elisabeth kom åter till Stockholm vet vi inte, men äktenskapet hade sina brister och paret tog ut skilsmässa i Stockholm den 17 juli 1827 (CD Skilda i Stockholm 1794-1916, post 4016, avskrift ur Stockholms stads konsistorium, protokoll angående skilsmässor, SSA). Tragiskt är att Anna Elisabeth avled ett knappt halvår senare, den 28 december 1827, endast 40 år gammal. I bouppteckningen efter henne (som upprättades 1831) får vi reda på att hennes före detta make hade varit extra ordinarie kontorsskrivare vid inrikes tullförvaltningen. I bouppteckningen meddelas också att det inte fanns några barn och att arvingarna var systern Theresia, änka efter Hedin, samt avlidna systern Eva Reginas son Seth Eberhard, vilken var sjöman och vistades i New York. Men arvet var inte stort. Det var hyresvärden, stenhuggargesällen Anders Wallen, som uppgav boet. Änkan Hedin avstod sitt arv, eftersom stenhuggargesällen redan använt det till att täcka sina utgifter (Stockholms rådhusrätt, 1:a avdelningen EIIa12:459 (1831-1831) Bild 2560 / sid 233 (AID: v223108.b2560.s233, NAD: SE/SSA/0145a). Carl Maximilian von Linde gifte om sig, med Anna Maria Blomerth, född 1809, och fick med henne fem barn åren 1833-1842.
 
– systern Catharina Lovisa Livin
Yngsta systern Catharina Lovisa Livin föddes i Åbo 1793 och var hela tio år yngre än Maria Theresia. Vi kan följa henne när hon flyttar med sin mor och storasystern Maria Theresia 1801 och 1802, och med endast modern 1805 och 1808, den sista flytten från Norrköping till Lund (se ovan). Som utflugen ur föräldrahemmet flyttade ”Mamsell Lovisa Levin” någon gång på 1810-talet från Norrköping till Stockholm och Hedvig Eleonora församling (Stockholm Hedvig Eleonora BIa:2, inflyttningslängd 1816-1823, sid 68). Hon flyttade ut från Hedvig Eleonora till Katarina församling på Södermalm 20 november 1819. Åter till Hedvig Eleonora vid okänd tidpunkt och sedan utflyttning till Klara församling den 27 april 1821 (Stockholm Hedvig Eleonora BIIa:1, utflyttningslängd 1819-1823, sid 14 och sid 45; Stockholms Stadsarkiv, register till Klara BIa:2, inflyttningslängd 1820-1824, s. 147). I Klara gifte hon sig den 6 april 1823: ”Jungfru Lovisa Levin” och ”Betjenten Johan Hultman” (Stockholms stadsarkiv, register till Klara vigsellängd). Åtta månader efter giftermålet, den 9 december 1823, flyttade det unga paret från Klara till Jakobs församling (Stockholms Stadsarkiv, Klara församling BIIa:4, utflyttningslängd 1823-1830, s. 88). Nästa flytt gick från Jakobs församling, men det är osäkert när och osäkert varthän. Johan var nu inte längre betjänt, utan vaktmästare (Stockholms Stadsarkiv, register till Jakob BII:2, utflyttningslängd, sid 109). Under perioden 1824-1828 flyttade de in i Hedvig Eleonora församling (Stockholms Stadsarkiv, register till Hedvig Eleonora inflyttningslängd BIa:4, sid 2). Men i Hedvig Eleonora avled vaktmästarhustrun Lovisa Hultman, född Levin, den 27 november 1827, alltså en månad före sin storasyster Anna Elisabeth (Stockholms Stadsarkiv, register till Hedvig Eleonora församlings dödböcker).
 
Maria Theresia hade förlorat en syster 1811, 26 år gammal, och två systrar i november och december 1827, 40 och 34 år gamla. Själv blev hon nästan 50 år – inte någon hög ålder idag, men hon överlevde alltså samtliga sina tre yngre systrar. Men vi ska inte gå händelserna i förväg…
 
 
Maria Theresia själv, hennes make och hennes barn
Vi får anta att Maria Theresia levde med sina föräldrar och systrar i Stockholm 1783-1789 och i Åbo 1789-1796. Åtta år senare, 1804, då Maria Theresia var 21 år gammal, skrev hennes mor ett dokument där hon gav sitt bifall till dotterns tänkta giftermål med Gustaf Hedin. Modern skrev: ”Att min dotter Maria Theresia Liwin Eger mitt bifall, att ingå en laglig förbindelse, med Herr Gu: Hedin intygas härmedelst – Stockholm den 10 september 1804” (Malmö Caroli HIIaa:1, Bild 4060 / sid 386). Vad kommer det sig att det är modern som skrivit detta dokument och inte – vilket var gängse – fadern? Var fanns han?
 
Dokumentet är underskrivet den 10 september 1804 och nio månader tidigare, den 20 januari 1804, hade en hustru till Gustaf Hedin avlidit i Göteborg, 32 år gammal (Inrikes tidningar 23/2 1804). Den avlidna hette Helena Sophia Smedberg, var född 1771, och hade varit svensk balettdansare och skådespelare, anställd bland annat vid Kungliga Baletten på Operan i Stockholm som figurant. År 1797 anställdes hon vid Munkbroteatern, och sedan teatern stängts 1799 turnerade hon på landsbygden (Artikel Helena Sofia Smedberg på Wikipedia). Munkbroteatern drevs av Stenborgs teatersällskap och där var också Gustaf Hedin verksam. Under åren 1796-1799 var han aktör där och ”Spelte vanligtvis gamla fruntimmers roller” (F. A. Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar, http://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=onepage&q=hedin&f=false). Den 31 december 1799 gifte sig Gustaf Hedin och Helena Sofia Smedberg i Kristianstad stadsförsamling. Den 19 augusti 1800 födde Helena Sofia i Landskrona stadsförsamling dottern Gustafva Amalia. Hon döptes den 22 augusti och i dopnotisen står: ”Acteuren Herr Hedin med dess hustru Sophia Smedberg”. ”Herr Apothecaren Sjöqwists Fru” verkar ha burit dottern till dopet. Vittenen var: ”Herr Post Inspectoren Lundegren, Herr Räntmästaren Solter, Herr Rådman Petersson, Herr Tullskrifvaren Lillja, Provisoren Herr Sjöqwist, Fru Feiff, Fru Borgström, Demoiselle Barbara Kiellman, Demoiselle Theodora Scholander.” (Landskrona stadsförsamling CI:6 (1791-1812) Bild 980 / sid 181 (AID: v108972a.b980.s181, NAD: SE/LLA/13241)).
 
Om Gustaf Hedins dotter i detta första äktenskap vet vi att hon fanns i Stockholm på 1820-talet. I mars 1821 finns hon noterad som utflyttad från Katarina församling. Hon bär titeln tjänsteflicka och hade kommit till Katarina församling från Kungsholmens församling, sannolikt 1819 enligt anteckning i Katarina utflyttningslängd (Katarina BII:4 (1819-1827) Bild 50 / sid 46 (AID: v86953.b50.s46, NAD: SE/SSA/0009)).
Den 24 mars 1821 registrerades hennes flytt från Katarina till Hedvig Eleonora och anges i längden inflyttad till ”Djurgårdn no 3” (Hedvig Eleonora BIa:2 (1818-1821) Bild 93 / sid 88 (AID: v85462.b93.s88, NAD: SE/SSA/0006)). Den 28 oktober 1828 lämnade hon Hedvig Eleonora församling för en flytt till Klara församling. I flyttningslängden anges att hon hade enfaldig kristendomskunskap (Hedvig Eleonora BIIa:4 (1828-1832) Bild 14 / sid 10 (AID: v85540.b14.s10, NAD: SE/SSA/0006)). I mantalsskrivningen 1831 finns en Gustava Hedin som piga hos emn familj Falk i Klara församling (Stockholms stadsarkiv, register till mantalsskrivning för Stockholms stad)
 
När Munkbroteatern stängdes bildades i stället ett eller flera resande teatersällskap. Ett av dessa var Johan Peter Lewenhagens sällskap, som år 1799 befann sig i Kristianstad. Med i truppen fanns bland andra Carl Stenborg, som varit direktör på Munkbroteatern. Sannolikt är också att Gustaf Hedin och Helena Sofia Smedberg fanns i samma trupp, eftersom de på nyårsafton 1799 gifte sig just i Kristianstad.
 
Vi vet också att Gustaf Hedin arbetade på Djurgårdsteatern i Stockholm under sommarsäsongen 1802. Denna teater öppnade 1801 och kan sägas ha ersatt Stenborgs teater, Munkbroteatern. Djurgårdsteatern byggdes och drevs 1801-1804 av Abraham de Broen. Efter dennes bortgång drevs den 1804-1809 av hans änka, Elisabeth, 1809-1814 av deras son Isac och 1814-1834 av Isacs syster Aurora och hennes man Carl Wildner (ja, samme man som varit gift med Maria Theresias syster Eva Regina!). Abraham de Broen hade varit en av Gustaf III:s mest älskade skådespelare och tillhörde ensemblen i den dramatiska teater som kungen 1788 hade instiftat. Efter kungens död erhöll de Broen 1795 förmyndareregeringens privilegium att inrätta en teater på Kungl. Djurgården. Teatern fick spela komedier, dramer och opera-comiques under fem månader på sommarhalvåret, från 1 maj till 1 oktober. de Broen uppförde på Lejonslätten nedanför Skansenberget en enkel teaterbyggnad, en röd- och senare gulmålad lada, i folkmun kallad ”spektakel-ladan”, som rymde c:a 400 platser. I en ironisk kommentar publicerad 1815 beskrevs teatern på följande sätt: ”Åskådarna som utgörs av de mest skiftande ‘klasser och gradationer’ uppför sig mycket fritt – en del sitter där med mössan på under föreställningen. Skomakargesällen sitter bredvid officeren, tjänsteflickan bredvid borgarfrun. Stämningen kan vara både hög och högljudd, det händer att aktörerna avbryts av samtal mellan åskådarna, medan åskådarna i sin tur störs av häftiga dispyter ute på slätten. Det är också problem med den enka belysningen, så att ibland bara det som försiggår längst fram på scenen kan utskiljas av åskådarna.” (Hans Ullberg: Djurgårdsteatern. En teaters historia 1801-1929. Stockholm, 1993).
 
Aktören Gustaf Hedin finns i Göteborgs stads taxeringslängd 1803, enligt register till den (Göteborgs stad TaxReg:12 (1795-1803) Bild 116 (AID: v8607.b116, NAD: SE/GLA/80110), vilket torde tyda på att han var skriven i staden åtmninstone i slutet av år 1802. Han och Helena Sophia Smedberg flyttade in i Garnisonsförsamlingen i Göteborg i maj 1803 men redan i januari 1804 avled Helena Sophia. Dödsorsaken var lungsot (Göteborgs Garnisonsförsamling B:2 (1796-1811) Bild 34 / sid 61 (AID: v35039.b34.s61, NAD: SE/GLA/13183); (Göteborgs Garnisonsförsamling CI:11 (1794-1801) Bild 169 / sid 427 (AID: v32702.b169.s427, NAD: SE/GLA/13183)). I bouppteckningen efter henne, vilken upprättades 1806, anges dottern Gustafva Amalia vara ”på 7:e året”. I samma dokument anges Helena Sophias dödsår felaktigt vara 1803 (Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 EIIIa:42 (1806-1806) Bild 300 / sid 579 (AID: v67688.b300.s579, NAD: SE/GLA/12098)).
 
Samma år som Gustafs fru avled flyttade han till Malmö (Göteborgs Garnisonsförsamling B:2 (1796-1811) Bild 34 / sid 61 (AID: v35039.b34.s61, NAD: SE/GLA/13183). Detta år, 1804, skrev och undertecknade också Maria Theresias mor sitt bifall till Marias och Gustafs äktenskap. Men de gifte sig inte 1804 som man skulle kunna tro. Nej, i Malmö Caroli församling lystes först 8 mars 1807 till vigsel mellan jungfru Maria Theresia Livin och aktören Gustaf Hedin. Vigseln ägde rum två veckor senare, den 22 mars 1807 (Malmö Caroli CI:7 (1806-1813) Bild 101 / sid 195).
 
Men innan de gifte sig fick Gustaf och Maria Theresia sitt första barn, sonen Gustaf Theodor Urban. När han föddes i Norrköping i april 1806 står Gustaf och Maria Theresia i födelseboken som man och hustru (se nedan). Intressant är också att en av dopvittnena var Carl Stenborg, direktör på Munkbroteatern när den stängde 1799, medlem i Lewenhagens teatertrupp samma år (sannolikt tillsammans med Gustaf Hedin och hans första hustru) och direktör för ett eget resande teatersällskap åren 1804-1809 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Stenborg). Detta ger oss alltså anledning att tro att Gustaf och Maria Theresia var medlemmar av Stenborgs teatersällskap 1806 när sonen föddes.
 
Carl Stenborg

Carl Stenborg (1752-1813)

Här kan det vara klargörande med lite teaterhistoria! Carl Stenborg var en framstående teaterprofil på sin tid och vi kan vid knyta honom till Gustaf Hedin och sannolikt båda hans hustrur. Stenborg hade en god utbildning, blev 15 år gammal hovkanslist och var så till 28 års ålder, 1780. Han var också operasångare och skådespelare, och invaldes som ledamot i Kungliga Musikaliska akademien år 1782. Han hade 1780 övertagit sin faders, Petter Stenborg, teatertrupp och lyckats göra den så populär att han efter bara några år behövde större lokaler. År 1784 flyttade han in i en ny teaterlokal vid Munkbron, först benämnd ”Nya Svenska teatern” och därefter ”Svenska komiska teatern” men i folkmun kallad ”Munkbroteatern”. Men teaterlandskapet var under förändring. När Gustaf IV Adolf 1796 hade blivit myndig och tillträtt regeringen omhuldade han till en början de kungliga teatrarna alldeles särskilt. Han fann då att Dramatiska teaterns verksamhet hindrades bland annat av ”den inskränkning af representationsdagar, som i synnerhet genom Komiska teaterns spelningar förorsakades” och beslöt helt sonika att inköpa teaterns privilegium och utensilier. För Stenborg passade detta faktiskt bra. Sedan de kungliga teatrarna hade börjat ge operetter hade han kommit alltmer på ekonomiskt obestånd – operetter hade nämligen varit hans teaters egentliga inkomstkälla. I sitt verk Svenska teatern. Några anteckningar, del 2 (1914), skriver Nils Personne: ”Den skuld Stenborg genom sin teaterverksamhet ådragit sig utgjorde femtontusen riksdaler riksgäld, och konungen förordnade medelst skrifvelse den 3 november 1798, att detta belopp skulle genom ett för hans handkassas räkning upptaget lån gäldas, mot villkor att nämnda teater jämte privilegiet därå upphörde följande året.” (s. 81) (http://sv.wikisource.org/wiki/Svenska_teatern/Kungliga_teatrarna_under_Klas_Rålambs_styrelse#a81). Men Stenborg kom inte på grön kvist. År 1800 tvingades han sälja sitt lantställe, år 1805 förklarades han i konkurs. Han blev notarius publicus 1809 och avled i fattigdom 1813 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Stenborg).
 
Vi hittar Johan och Maria Theresia åter i Göteborg ganska efter något år. Dottern Constantia Euphrosyne Gunilda föddes den 12 mars 1809 i Garnisonsförsamlingen (Göteborgs Garnisonsförsamling CI:13 (1808-1828) Bild 20 / sid 33 (AID: v32704.b20.s33, NAD: SE/GLA/13183). Som dopvittne hittar vi bland andra Anette Livin. Kanske är detta Maria Theresias fyra år yngre syster Anna. Året därpå, 1810, föddes lillasystern Nancy, också i Garnisonsförsamlingen (Göteborgs Garnisonsförsamling CI:13 (1808-1828) Bild 39 / sid 67 (AID: v32704.b39.s67, NAD: SE/GLA/13183). I hushörhörslängd 1811-1820 för Garnisonsförsamlingen i Göteborg står ”Tracteur Gustaf Hedin 1776” och med en tilläggsanteckning: ”död [kors] 1 Maij 1813”. Går det att ta reda på något om Gustafs verksamhet som ”Tracteur”? I församlingens dödbok ser vi att Gustaf dog av lungsot, precis som sin första hustru (Göteborgs Garnisonsförsamling CI:13 (1808-1828) Bild 363 / sid 715 (AID: v32704.b363.s715, NAD: SE/GLA/13183). En bouppteckning efter fadern Gustaf Hedin finns (1813, 1814 el. 1815?) och i den nämns bland annat sonen Gustaf Theodor Urban (Göteborgs rådhusrätt och magistrat före år 1900 EIIIb:15 (1809-1815) Bild 441 / sid 863 (AID: v67802.b441.s863, NAD: SE/GLA/12098)). I husförhörslängden står Maria Theresia och de två döttrarna uppräknade men inte någon av sönerna. Vi vet att båda sönerna, Gustaf Theodor Urban och Edvard Vilhelm Vincent Thure levde vid tidpunkten för faderns död. Vad kommer det sig då att de inte står uppräknade med sin familj i husförhörslängden? Och var var de födda? En ytterligare sak vi kan utläsa ur husförhörslängden är att Maria Theresia och de två döttrarna står som utflyttade – ”affl. ubet(?)” – eventuellt ”avflyttade utan betyg”. När flytten skedde vet vi inte men ett rimligt antagande torde vara strax efter makens död (Göteborgs Garnisonsförsamling AIb:2 (1811-1820) Bild 56 / sid 103 (AID: v35004.b56.s103, NAD: SE/GLA/13183). Ur denna bild kan vi läsa, åtminstone med stor sannolikhet, att familjen slet med ekonomin. Kanske bodde sönerna hos någon annan för att man inte hade råd att mätta alla munnar. Säkert var ”avflyttningen” framdriven av ett pressat ekonomiskt läge. I bouppteckningen efter Gustaf kan vi se att det i boet fanns ett stort underskott. Den 29-åriga änkan Maria Theresia stod utblottad med fyra småbarn.
 
Den 11 juni 1814, ett drygt år efter Gustafs död, utfärdades av Göteborgs och Bohus läns landskansli ett resepass för ”Enkefru Hedin” för resa från Göteborg till Stockholm och åter. Sannolikt reste Maria tillsammans med den mamsell Wendla Åberg som är antecknad på raden ovanför henne i passjournalen. Wendla Åberg erhöll samma dag ett resepass för resa till Stockholm och åter för sig själv och en dräng (Justitiekanslerns arkiv, RA, EIIIcf:10). Passet gällde för en tur-och-retur-resa till huvudstaden. Maria Theresia skulle alltså komma tillbaka.
 
gf_webbild_ra_jk_EIIIcf_passjournaler_vol10_181406_goteborgsochbohuslans_landskansli_12_av_28_ RA Marieberg: Justitiekanslerns arkiv EIIIcf Passjournaler [egentligen insända kopior på passjournaler], vol. 6, juni 1814, Göteborgs och Bohus läns landskansli
 
Var mamsell Wendla Åberg en väninna? Ja, mycket sannolikt var det så. Wendla Åberg var dotter till Inga Åberg, född 1773, skådespelerska och sångerska, och därtill en av de mest populära och kända skådespelarna av sin samtid. Hon hade debuterat som 14-åring på Operan, uppmärksammades som 15-åring av Gustaf III, hade en framgångsrik karriär men också ett rykte om sig att vara kurtisan. Fader till hennes dotter Wendla var hovstallmästaren Carl Gustaf von Stockenström. Inga avslutade sin anställning på Operan och Dramaten 1810, och när hon 1816-1817 reste med J. A. Lindqvists teatersällskap så spelade dottern Wendla med sin mor i denna trupp. Wendla firade själv triumfer som solodansös i Göteborg. Det gjorde henne till societetens gunstling och när hon slog sig ner i Göteborg och började ge danskurser så saknade hon inte elever. Hon blev stadens mest berömda danslärarinna i årtiondena runt 1850-talet (http://sv.wikipedia.org/wiki/Inga_Åberghttp://runeberg.org/gamlagot/2/0679.html).
 
Vi har också några småuppgifter om Maria Theresias egen karriär. Sommarsäsongen 1816 hade hon anställning på Djurgårdsteatern, och sannolikt även flera efterföljande säsonger. Theresia Hedin och sonen Gustaf Theodor ”Urbanus” Hedin finns med i den förteckning över skådespelare som arbetat på Djurgårdsteatern där även Gustaf Hedin nämns (se ovan), men i denna förteckning ges ingen uppgift om när de var verksamma där (http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_10_mar.html). I en annan förteckning hittar vi som skådespelare på Djurgårdsteatern ”Fru Hedin”, och här anges hon ha varit anställd från 1816 (F. A. Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningarhttp://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=onepage&q=hedin&f=false). Djurgårdsteatern drevs vid denna tid av Carl Wildner och hans hustru Aurora de Broen. Carl hade tidigare varit gift med Maria Theresias yngre syster Eva Regina och var alltså före detta svåger till henne.
 
Gamla DjurgårdsteaternGamla Djurgårdsteatern. Litografi av K. J. Billmark i G. Nordensvan: Svensk teater och svenska skådespelare
 
Maria Theresia var verksam vid Djurgårdsteatern från 1816, och då under sommarsäsongen. Men osäkert är när flytten från Göteborg skedde. När hon den 14/12 1818 i Karlskrona fick ett pass utfärdat för sig och sina två söner Theodor och Edward anges hennes hemort vara Stockholm. Passet utfärdades för ”Enkefru Maria Theresia Hedin” för resa till Stockholm (Blekinge läns landskansli CI:1, 1818). När ”Tracteursenkan” Maria Theresia Livin den 26/2 1819 står som inflyttad i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. (I Arkiv Digitals avfotografering, och sannolikt i volymen, ligger vänster- och högersidor fel (kanske är ett blad löst) och anteckningarna om Maria Theresia Livin finns att hämta på tre olika sidor, 36a, 36b och 37) står skrivet att hon närmast kom från Göteborg. Hon flyttade till Kammarrådet Julin på Hedenbacken No 1 i församlingen (eller Nybrobacken, olika uppgifter på s. 36b och 37). Hennes kristendomskunskap var “försv”, frejd “ärlig” och äktenskapsledighet “Ledig”. Makens död 1813 finns upptagen. Med henne flyttade barnen Constantia Euphrosyne Gunilda, född 12 mars 1809, Nancy Evelina Crispina, född 24/5 1810 och Edvard Vilhelm, “enligt moderns uppgift” född 11/7 1808 (Hedvig Eleonora BIa:2, Inflyttningslängd 1818-1821).
 
Maria Theresia Hedin finns upptagen i register till Stockholms mantalslängder 1820 som boende i Hedvig Eleonora församling.
 
Kan vi hitta sönernas födelseorter? Kanske föddes de under pågående teaterturné? Kan Maria Theresia ha rest runt med ett resande teatersällskap havande?
Barnen eftersökta i Malmö Caroli 1807, Göteborg Domkyrko 1807-1810 och Göteborg Kristine 1807-1810 utan resultat. Sökning gjord på efternamnen Hedin och Livin. Döttrarna funna i Göteborgs Garnisonsförsamling.
 
Efter två år, 1821, lämnade Enkan Maria Theresia Hedin, f. Livin, Hedvig Eleonora och flyttade till Klara församling. Hon finns registrerad på två datum i utflyttningslängden, 11 oktober och 27 oktober. Hon anges vara född 1780 i den tidigare uppgiften, 10/11 1783 i den senare. Adress i Hedvig Eleonora anges som “Nybrobacken, Djurgården” i den tidigare uppgiften och “KammarRåd. Julin” i den senare. Den tidigare uppgiften är inte komplett, där står “Barn:” men inga barn finns ifyllda. Barnen finns dock med i den senare uppgiften. Med henne flyttade sonen Edvard Vilhelm Vincent Thure, född 1807, Constantia Euphrosyne Gunilda, född 1809 och Nancy Evelina Crispina, född 1810. I kolumnen för “Egt. förb.” – äktenskapsförbindelse – antecknas “Ej uts?? från Götheb. härifr. ledig”. (Hedvig Eleonora BIIa:1, utflyttningslängd 1819-1823 samt register till samma längd upprättad på Stockholms stadsarkiv).
 
Den 27 oktober står mor och tre barn också inskrivna i Klaras inflyttningslängd: ”Enka Maria Theresia Hedin, f. Levin”. Döttrarnas födelsedatum är angivna, men för sonen står i stället för födelsedatum ett streck. Uppenbarligen saknade Maria Theresia prästbevis för honom. De fyra står som inflyttade till “Ryttm. Hästeskos Hus” och i kolumnen “Ägtenskapsförbindelse eller ledighet” står antecknat “Oanmärkt”.
 
Tre av dem återvände till Hedvig Eleonora efter två år, den 12 september 1823. I Klara församlings utflyttningslängd bär Maria Theresia titeln “Enkefru”, men prästen hade nog vissa betänkligheter vad gäller hennes äktenskapsledighet. Han antecknade i utflyttningslängden att en attest från Göteborg saknades som intygade den (Klara BIIa:4, 1822-1825). Hon flyttade in i Hedvig Eleonora församling med de två döttrarna men utan sonen. Som inflyttningsadress står “Vickfelt” (“Vicksell”?) (Hedvig Eleonora BIa:3, 1822-1824).
 
Efter några år flyttade Maria Theresia till Linköping. Varför? Hon står i domkyrkoförsamlingens inflyttningslängd 18/12 1827. Hon hade precis förlorat systern Lovisa och systern Anna Elisabeth skulle komma att avlida 10 dagar senare. I längden anges ingen ort varifrån hon flyttat (Linköpings domkyrkoförsamling BI:2 (1827-1836) Bild 13 / sid 21 (AID: v38760.b13.s21, NAD: SE/VALA/00222), men i husförhörslängden antecknades att hon kom från Stockholm och var ”Actris vid Lambertz Theatertrupp”. Detta utifrån ett besked hon hade med sig och som var daterat 24/11 1823 (Linköpings domkyrkoförsamling AI:26 (1826-1830) Bild 106 / sid 205 (AID: v25586.b106.s205, NAD: SE/VALA/00222). En flytt tillbaka till Stockholm skedde 1828.
 
Uppgiften om att Maria Theresia 1823 var verksam i Lamberts teatertrupp är den andra uppgiften vi har om hennes egen skådespelarkarriär. Truppen leddes av skådespelaren Joseph August Lambert, en färgstark person om någon! Så här förtäljer F. A. Dahlgren om honom: ”Född 1776, elev vid Kongl. Theatern 1787, då han redan med bifall utförde roller i skådespel, som särskildt uppfördes till elevernas öfning, och hvilka icke sällan bevistades af konung Gustaf III. Oaktadt sina lyckliga anlag för scenen, erhöll han ej ordinarie anställning vid Kongl. Theatern, sannolikt till följd af sin brist på stadga. Såsom deltagare i upploppet d. 20 juni 1810, då grefve Fersen mördades, blef Lambert genom K. Maj:ts utslag d. 21 nov. följande året dömd till 28 dygns fängelse vid vatten och bröd, ’emedan han bland den å Riddarhustorget sammanskockade menigheten genom sina åtbörder och tal utmärkt bifall af folkets laglösa förhållande, sökt från dem aflägsna föreställningen af brottsligheten i deras företag och, med uppvisande af sin blodiga halsduk, yttrat sig vilja förvara den samma till minne af dagens händelser, samt derigenom underhållit de äfven sedermera fortsatta oordningarne.’ – Han tillhörde derefter än den ena, än den andra landsortstruppen, och uppträdde, ehuru slutligen mycket förfallen, intill de sista åren af sin lefnad. Dog i Stockholm d. 4 sept. 1837” (F. A. Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar http://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=snippet&q=Lambert&f=false).
 
Som en liten motvikt mot Dahlgrens ”sågning” finns en tidningsrecension från ett framträdande i Umeå 1836, året före Lambert gick bort. Detta är visserlingen 13 år efter det att Maria medverkade i truppen, men recensionen är en fin ögonblicksbild som kan komplettera bilden av livet i ett resande teatersällskap på den tiden. I Post- och Inrikes Tidningar 13 februari 1836 återgavs följande notis från Umeå: ”Till firande af H. Maj:t Konungens höga Födelsedag, den 26 dennes, gaf Theater-Direktören Lambert, som någon tid med sin Trupp uppehållit sig här, på sin väl uppställde Theater en Prolog, som för det höga tillfället var författad, och väl utfördes. Dekorationerne voro smakfullt och väl ordnade – en utmärkt vacker transparent med Hans Maj:ts höga namnchiffer och verser, var i fonden anbragt, omgifven af lagrar, troféer och krigare. – Prologen slöts med Folksången, hvari alla åskådare, med uttrycken af de lifligaste tacksamhetskänslor och underdånig vördnad, deltogo. Vid sista pjesens slut afsjöngs ånyo Folksången, som åter beledsagades af de lifligaste glädjeyttringar. Till minne af dagens höga betydelse, afstod Direktör Lambert sjelfmant hälften af recetten till disposition för staden, att den till välgörande ändamål använda.” (http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A312114&recordNumber=191&totalRecordNumber=2569).
 
Efter Maria Theresias återflytt till Stockholm finns en uppgift, från mantalslängden 1830, om att hon bodde i kvarteret Rudan Mindre på Ladugårdslandet (idag Östermalm, mellan nuvarande Nybro- och Sibyllegatorna och norr om Linnégatan). I mantalslängden upptas endast hon och yngsta dottern Nancy, de äldre hade nu flyttat ut. Maria bär titeln ”Tracteurs Enka” med tillägget ”Idkar eller innehar inga Rättigheter” vilket är en viktig upplysning. Vid denna tid fick som regel änkor fortsätta att driva den verksamhet som den avlidne maken hade idkat. Men i Marias fall så gällde det alltså inte. Hon finns därefter upptagen i register till Stockholms mantalslängder för år 1832 som boende i Hedvig Eleonora församling. Uppgifterna till mantalslängder lämnades in i slutet av oktober året före mantalsskrivningsåret.
Hedvig Eleonora AIa:31 (1829-1832) genomsökt utan resultat.
Hedvig Eleonora AIa:32 (1829-1832) genomsökt till och med s. 13-14 utan resultat.
 
Den 16 oktober 1830 finner vi i Åbo Tidningar, under rubriken ”Anmälde Resande”: ”Enke=Fru Hedin med Dotter från Stockholm, bor i gården N:o 12 Kloster Qv.” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/495926#?page=3). Går det att ta reda på vilka som bodde på denna adress? Och vilken dotter är det hon hade med sig på resan: Constantia, Nancy eller styvdottern Gustava Amalia?
 
Den 2 augusti 1831 reste Tracteursenkan Maria Theresia Hedin från Åbo till Stockholm. När passhandlingarna från denna resa återfanns 2012 var de i dåligt skick, trasiga och mögelangripna. Av fragmenten har det ändå gått att uttyda tillräckligt mycket för att kunna dokumentera Maria Theresias resa. På bilderna nedan är det pass som utfärdades av ryska generalkonsulatet daterat den 2 juli. Motsvarande handling från landshövdingen i Åbo och Björneborgs län är daterad 2 augusti. På den sista bilden ser vi att handlingarna uppvisades i Degerby på Åland den 4 augusti. Vad är det rimligt att tänka sig att hon gjorde i Åbo? Hälsade på släkt? Gamla vänner från barndomen?
 
Hedin Bild 1
 
Hedin Bild 3
 
Hedin Bild 7
 
Hedin Bild 2
 
År 1833 gjorde Maria Theresia en flytt åter till Linköping. Sonen Edvard fanns nu där, sedan året innan. Den 10/5 1833 avled hon i staden av förstoppning, bara några månader innan sin 50-årsdag (LInköpings domkyrkoförsamling CI:6 (1817-1836) Bild 273 / sid 539 (AID: v. 38778.b273.s539, NAD: SE/VALA/00222).
 
 
Maria Theresias barn och barnbarn
– sonen Gustaf Theodor Urban Hedin och hans familj
Gustaf Theodor Urban föddes den 4 april 1806 i Norrköping. Som föräldrar anges i födelse- och dopboken aktören Gustaf Hedin och hustrun Maria Theresia Livin. Detta är deras första barn och Maria Theresia anges som hustru. Men i verkligheten gifte de sig inte förrän året därpå. Vittnen vid dopet var Hofscereteraren Carl Stenborg, Enkefru Eva Elisabeth Livin, Chirurgiæ Doct Wingman och Mamsell Eva Charlotta Lutheman (Norrköpings S:t Olai CI:8 (1806-1826) Bild 9 / sid 7 (AID: v39419.b9.s7, NAD: SE/VALA/00273). Han finns upptagen som skådespelare redan som barn, då hans mor uppträdde på Djurgårdsteatern (se ovan). Sannolikt fick han själv medverka på scenen på 1810-talet.
 
Första gången vi stöter på Gustaf Theodor Urban Hedin i hans karriär som vuxen är i en notis i Finlands Allmänna Tidning torsdagen den 21 februari 1828. På sista sidan i tidningen kungörs: ”Det uti Tisdags Tidningen anoncerade Fredags Spectaclet kommer att tills widare uppskutas i anseende till Hr Swanbergs hastigt inträffade sjukdom samt Hr Hedins fortfarande Bröstsjuka. / C. G. de Broen.” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/401156#?page=10). Om vi roar oss med att backa till tisdagens tidning, alltså den 19 februari 1828, för att hitta den nämnda annonsen kan vi läsa: ”Med Högwederbörligt tillstånd uppföres på härwarande Theater af Swenska Theater=Sällskapet från Stockholm Fredagen den 22 Febr. till förmån för Herr de Broen: Rochus Pumpernickel, Farce med Sång i 3 Acter. Spectaclet börjas kl. 6 och slutas kl. 9. Abonnementer och fria entréer upphöra för dagen. Billetterne säljas i Hr de Broens logis i Garfwaren Wulfs gård N:o 5 i hörnet af trekantiga torget i qwarteret Fasanen till Spectacledagen och sedan i Theaterns wanliga Billetförsäljnings-contoir […]” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/401055#?page=10). Teatersällskapets direktör var Carl Gustaf de Broen, son till Abraham de Broen som hade öppnat Djurgårdsteatern 1801. Carl Gustaf var född 1794 och uppträdde på Djurgårdsteatern som sextonåring 1810 men bildade alltså eget teatersällskap (F. A. Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar, http://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=snippet&q=de%20Broen&f=false).
 
Gustaf Theodor Urban fortsatte med skådespeleriet. Den 19 juli 1833 skrivs en recension i Aftonbladet av en uppsättning på Djurgårdsteatern av Kotzebues Lazarilla eller Ziguenerflickan, och där Gustaf Theodor Urban medverkade: ”Detta stycke, vari de ofvannämda egenskaperna icke heller saknas, ehuru de ej förekomma i stor qvantitet, bekräftade likväl den observation, att hans tid icke är mer [pjäsförfattaren Kotzebue], ty ehuru huset var fullt, pjesen i allmänhet gafs oklanderligt, af ett par sujetter, Hr Hedin som fångvaktaren och Fru Blomqvist som hans hustru, till och med väl, och den yttre uppställningen röjde en omsorg och ospard kostnad, som man knappast skulle väntat af denna teaters få tillgångar, gjorde den likväl en ganska ringa effekt på åskådaren.” (http://tidningar.kb.se/1103-9000/1833-07-19/edition/0/part/1/page/4/?q=%22Hedin%20som%22&page=4).
 
Två månader senare, den 10 september 1833, kan vi läsa i Aftonbladet: ”Det ser verkligen ut, som om ödet i dessa dagar på ett tragiskt sätt skulle hafva vändt sig emot de dramatiska konstnärerne. I Fredags hände nemligen vid en liten festivitet, hvari någre skådespelare af Djurgårdsteaterns personal deltogo, och hvarvid skott lossades, att en kanon sprang sönder och stycken deraf träffade Hr Hedin i hufvudet och sidan, hvaraf han fick svåra kontusioner. Hr Hedin är en af de Aktörer, som vunnit mesta bifall på Djurgårdsteatern.” (http://tidningar.kb.se/1103-9000/1833-09-10/edition/0/part/1/page/3/?q=%22Hr%20Hedin%22&from=1833-01-01&to=1834-01-01). En kontusion är en stöt- eller krosskada.
 
Den 9 april 1834 utfärdades ett pass av Kristinehamns magistrat gällande för ett år och med destination ”Diverse orter” till teaterföreståndaren J. G. Wahlborg och hans trupp, nämligen aktörerna Hedin, Hall, Blanck, Högqvist och Lindeberg, samt aktriserna Edlund, Hedin, Kleingardt, Grundelius och Anderson (Kristinehamns magistrat CVIIb, vol. 1, Värmlandsarkiv, via GFs namnregister till Inrikes pass). Sannolikt är aktören och aktrisen Hedin Gustaf Theodor och hans hustru Aurora.
 
Den 18 november 1834 föddes i S:t Petri församling i Malmö Theodor Thomas Adolf Knut Hedin som son till Acteuren Theodor Hedin och hans hustru Aurora Amalia Wallén. Uppgiften att de var gifta är anmärkningsvärd eftersom ett bröllop gick av stapeln sju år senare! (Se mer nedan).
 
Den 30 januari 1837 föddes i Örebro församling Edvard Frithiof Hedin. Återigen är det ”Acteuren G. T. Hedin och dess Hustru Aurora Wallén” som är föräldrar (Se mer nedan).
 
Den 16 januari 1839 föddes i Kristianstad stadsförsamling sonen Hildur Antonio Hedin (Se mer nedan). Bland dopvittnena fanns ”Mams. Magito af Thetergruppen”. I en nekrolog över henne 1895 nämns att hon i början på 1830-talet kom ”till Djurströms sällskap, det då för tiden förnämsta i landsorten och hwilket hon som primadonna å den lyriska afdelningen tillhörde […]”.
 
Nekrologen över mamsell Magito innehåller en del information om teatersällskap och ger också en målande bild av teaterlivet och dess förutsättningar vid denna tid: ”På Upsala fattighus slocknade i dunkel den 8 d:s en stjärna, som för en 50 a 60 år sedan lyste allra främst på den swenska landsortsteaterns himmel, nämligen Angelique Magito”. Hon var född 1812 och dotter av en överfyrvärkare vid Svea artilleri av italiensk börd och en mor, född Müller. Vid 12 års ålder, 1824, blev hon sångelev vid Kungliga teatern, 1827 ingick hon vid Wildners sällskap på Djurgårdsteatern och skall ha blivit där under sju år, från omkring 1834 i Djurströms resande sällskap, efter Djurströms död 1841 i samma sällskap men nu drivet av A. G. Wallin fram till 1850. ”Under sin glansperiod war Angelique Magito iföljd af så wäl sin omfångsrika och härliga stämma som sin sceniska talang och sin yppiga sydländska fägring swenska landsortscenens främsta sångerska.” Hon gifte sig efter 1850 med en f. d. underofficer och poliskonstapel Jerwing, reste med honom runt i småstäder och på landsbygden, uppträdde i kyrkor och på tarrachim – sämre varietéer – tills hon efter mannens död 1881, gammal och utfattig, togs in på ”Invaliden” i Uppsala, där hon blev kvar till sin bortgång (Tidning för Wenerborgs stad och län 9 januari 1882; Wasa tidning 1895).
 
Den 31 oktober 1840 föddes sonen Otto Gustaf Quintinus Hedin i Göteborgs domkyrkoförsamling (Se mer nedan). Tio dagar senare lämnades följande intyg till prästen, skrivet av deras teaterdirektör Erik Wilhelm Djurström: ”Acteuren Herr G. T. Hedin, som jemte sin Fru är engagerad vid min Theater, är tillika med mig och min öfriga Trouppe af mig skattskrifven i Norrköping. / Götheborg den 10 November 1840. / E. W. Djurström / Theaterföreståndare.” (Göteborgs Domkyrkoförsamling HIIb:2 (1823-1851) Bild 2580 / sid 383 (AID: v204650a.b2580.s383, NAD: SE/GLA/13180).
 
Intyg av Teaterdirektör Djurström 1840
I april 1841 kom Djurströms teatersällskap till Stockholm för att uppträda. I Aftonbladet den 22 april stod följande notis om gästspelet: ”Theaterföreståndaren Direktör Djurström har med sitt sällskap anländt till staden och kommer att i sällskapet Thalias lokal i Kirsteinska huset gifva åstkilliga representationer, hvaraf den första inträffar i morgon. Efter de fördelaktiga omdömen, som man ifrån landsorten hört om Hr Djurströms föreställningar, blir detta för Stockholmsboerne en intressant bekantskap att göra. De sujetter som biträda Hr Djurström äro, såsom man sett af landsortsberättelserna, förnämligast: Hr Ljungdahl, såsom père noble, Hr Björkman i älskareroller, Hr Hedin, Hr Högqvist, bror till Dem. Em. Högqvist, såsom komikus, Hr Blomqvist, samt bland fruntimmerspersonalen Fru Djurström och M:lle Magito. För morgondagen lärer Hr Djurström serskildt hafva författat en prolog, som kommer att uppföras vid spektaklets början.” (http://tidningar.kb.se/1103-9000/1841-04-22/edition/0/part/1/page/2/?q=%22Hr%20Hedin%22&page=16). Teaterdirektör Djurström avled i Jönköping fem månader senare, i september 1841, genom en olyckshändelse (http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17570). Efter Djurströms död övertogs teatersällskapet av A. G. Wallin. Wallin och hans hustru såväl som Djurström och hans hustru hade varit dopvittnen fyra år tidigare, då sonen Edvard Frithiof föddes i Örebro (se nedan). Direktör A. G. Wallin var också dopvittne till dottern Agnes Mathilda G. Th:sdotter fem år senare (se nedan). Wallin förestod teatersällskapet till 1850.
 
Gustaf Theodor Urban Hedin gifte sig den 27 juni 1841 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, med ”Demoiselle Aurora Amalia Wallén” (SSA register till Hedvig Eleonora vigsellängder). Paret återfinns också i församlingens lysningsbok, ”Acteuren Herr Gustaf Theodor Urban Hedin och Aurora Amalia Wallén”. Ett av vittnena som undertecknade lysningsattesten var Carl Wildner, som varit gift med Gustaf Theodors moster Eva Regina som hade avlidit när han var endast fem år gammal (Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Lysningsböcker, huvudserie, SE/SSA/006/E 1 a/5 (1839-1861), bildid: C0054319_00046). Aurora Amalia Wallén (eller Wallin) var född den 4 september 1815 i Jacobs församling i Stockholm och dotter till urmakaren Johan Wallin och hans hustru Christina Charlotta Hammarström (www.familsysearch.org; Hedvig Eleonora lysningsbok 1839-1861, se ovan). I en skattelängd från Södra Stockholm år 1820 återfinner vi Urmakaränkan Christina Charlotta Wallin och döttrarna Mathilda Charlotta och Aurora Amalia (Staden Södra 1820, Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1820, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:s8/22 (1820), bildid: A0057183_00514). Systern Mathilda Charlotta var två år äldre, född den 6 april 1813 och står i mantalsregistret 1830 som balettelev.
 
Den 17 mars 1845 föddes sonen Hugo Waldemar Hedin. Var? (Se mer nedan).
 
Den 19 augusti 1846 föddes dottern Agnes Mathilda G. Th.sdotter i Visby. (Se mer nedan).
 
År 1850 återfinner vi ”Gustaf T Hedin” i mantalsregister för Jakobs församling, Stockholm.
 
I mantalsregister för 1854 års mantalsskrivning finns en ”Skådespelare G F Hedin” boende i Katarina församling. Inte osannolikt är detta G. T. Hedin med en felskrivning eller felläsning (SSA, register till mantalslängder 1854).
 
År 1858 avled Gustaf Theodor Hedin i Stockholm. Han verkar ha varit en känd komiker på sin tid. I Blekingeposten hittar vi följande notis 6 april samma år: ”Östgötha=Correspondenten innehåller följande, som torde intressera äfwen wåra läsare, helst personen i fråga utan twifwel eger wänner äfwen här. ‘En af landsorts=scenens utmärktare veteraner och en gammal omtyckt bekant härstädes, herr Gustaf Theodor Hedin, afled i Stockholm den 21 sistl. Mars, nära 52 år gammal. Som barn inwigd åt Thalias tjenst, hade han redan wid 18 a 20 års ålder hunnit så långt på konstnärsbanan, att han, då anställd wid det med rätta omtyckta Wildnerska skådespelare-sällskapet, såsom komiker war publikens förklarade gunstling, icke allenast i landsorten utan äfwen i Stockholm, och detta gunstlingsskap fortfor för Hedin längre än för mången annan. Men äfwen han skulle erfara att konstnärsbanan har sina skarpa törnen, isynnerhet i ekonomiskt hänseende, och de sista åren af hans lif war en nästan oafbruten kamp mot bekymmer och umbäranden.’ ” (http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb%3A93105&sequence_number=2&recordNumber&totalRecordNumber)
 
I slutet av 1859, när mantalsuppgiften för 1860 års mantalsskrivning skulle lämnas, bodde ”Enkefru” Aurora Hedin tillsammans med sönerna Otto Gustaf och Hugo Waldemar på Seve[d]båtsgatan 23 (övre delen av nuvarande Nybrogatan) på Ladugårdslandet, Hedvig Eleonora församling i Stockholm (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6011011154_150dpi.pdf).
 
Den 14 april 1860 stod i Post- och Inrikes Tidningar en annons för Aurora Hedin. Med biträde av ”Artister och Amatörer” skulle hon kl. 7 om eftermiddagen söndagen den 15 april på ”Ladugårdslands-Theatern” ge ”en Dramatisk Soirée” (http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:315281&sequence_number=4&recordNumber=&totalRecordNumber=).
 
Och i registret till mantalskrivningen för 1861 finns skådespelerskan A. A. Hedin skriven på Ladugårdsland övre (SSA, register till mantalslängder 1861).
 
År 1864 står Aurora som inflyttad i Jönköping Kristina församling (Jönköpings Kristina BI:3 (1864-1887) Bild 14 (AID: v34652.b14, NAD: SE/VALA/00170)). Vi vet att sonen Hugo Waldemar, född 1845, utvandrade från Jönköping Kristina som 25-åring 1871 (se nedan). Bodde han tillsammans med sin mor före det? På nyårsdagen 1878 avled änkefru Aurora Hedin i Jönköping. Bouppteckning efter henne återfinns i Jönköpings rådhusrätts arkiv. I bouppteckningsingressen uppges att hon efterlämnade två arvingar, sönerna Edvard ”Fridolf” och Hugo Waldemar Hedin. De sägs vistas på okänd ort (Jönköpings rådhusrätt och magistrat FIa:37 (1878-1879) Bild 55 / sid 101 (AID: v77622.b55.s101, NAD: SE/VALA/01665)).
 
Sonsonen Theodor Thomas Adolf Knut Hedin
Den 18 november 1834 födde Aurora Amalia sonen Theodor Thomas Adolf Knut Hedin i S:t Petri församling i Malmö. Han döptes tre veckor senare, den 9 december. Föräldrarna anges vara ”Aktören, vid Hofsecret. Berggréns Theatertrupp, Theodor Hedin” och hans hustru Aurora Amalia Wallén. Den nyfödda ”hemmadöptes i Huset No 614” och ”Konditor de Capretz höll barnet till Dopet”. Paret anges vara gifta fast de inte var det och modern anges vara 22 år fast hon bara var 19! (S:t Petri församling, Malmö, födelsebok). Korrekt adress till det hem där barnet döptes var nummer 604. I det huset bodde nämligen konditorn Joseph de Capretz (Malmö S:t Petri AIa:43 (1832-1834) Bild 150 / sid 145 (AID: v103847.b150s.145, NAD: SE/MSA/00619). Men den lilla blev inte så gammal… den 29 oktober 1837 avled han i Nikolai församling (Storkyrkoförsamlingen) i Stockholm. Som dödsorsak uppges ”Tärande Sjukdom”. Föräldrarna anges vara aktören Theodor Hedin och hans hustru Aurora Amalia Wallén och de bodde på Benickebrinkeni kvarteret Perseus nummer 14, idag med adress Norra benickebrinken 2 (Nikolai församling dödbok).
 
Sonsonen Edvard Frithiof Hedin
Den 30 januari 1837 föddes, och den 4 februari döptes sonen Edvard Frithiof i Örebro församling. Föräldrar: ”Acteuren G. T. Hedin och dess Hustru Aurora Wallén”. Hon blev kyrktagen den 22 februari. Om föräldrarna står att de var skattskrivna i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Födseln och dopet finns också registrerat i ”Förteckning över främmande personer som fött barn i Örebro”. Dopvittnen var ”Theater Föreståndaren E. W. Djurström och dess Hustru Hedvig Charlotta Hoffman; Acteuren A. G. Wallin och dess Hustru E. Charlotta Bjur” (Örebro Nikolai C:6 (1835-1853) Bild 242 (AID: v52799.b242, NAD: SE/ULA/11800)). I bouppteckning efter modern (se nedan) kallas han Fridolf, i andra källor Frithiof. År 1851 dök han upp i Kristina församling, Jönköping, utan att det i husförhörslängden anges varifrån han kom. Han var där bleckslagarlärling (Jönköpings Kristina AI:35 (1851-1856) Bild 112 / sid 86 (AID: v23343.b112.s86, NAD: SE/VALA/00170).
Han uppges ha flyttat från Jönköping med attest 26 maj 1854 och flyttat in i Skeppsholmens församling, Stockholm, den 15 juni. Han står som nummer 50 i 9:e kanonierkompaniet. Skeppsholmens församling var en icke-territoriell församling och tillhörigheten anger därmed inte var i staden personen bodde (Skeppsholm AIIa:11 (1852-1860) Bild 112 / sid 102 (AID: v89859.b112.s102, NAD: SE/SSA/0014). Han återfinns i registret till mantalslängder 1855 för Ladugårdsland nedre, står då registrerad som Edvard Frithiof och med titeln ”Sjöartillerist”. Den 2 maj 1857 tog han avsked som sjöartillerist och avflyttade till okänd ort, enligt Skeppsholmens kyrkoböcker. När Edvards mor 1878 avlidit i Jönköping sägs han i bouppteckningen vistas på okänd ort. Inte osannolikt är han den ”Edward Hedin” som den 18 november 1867 tog värvning för en period på tre år i den amerikanska flottan. Han uppgavs då vara 29 år gammal, född i Sverige, ha blå ögon, brunt hår, ljus hy, vara 5 fot 9 tum lång (175 cm) och ha en tatuering ”Sailor” på höger underarm (https://familysearch.org/pal:/MM9.3.1/TH-1-14732-47735-19?cc=1825347). Sannolikt är han också den ”Edward Hedin”, c:a 38 år gammal och född i Sverige, som år 1873 rymde från ett kanadensiskt segelfartyg i Havanna. Martha Ann Palmer, en brigantin (litet tvåmastat segelfartyg), hade avrest från Newry på Irland i augusti 1873. Den 24 oktober mönstrade Edward på i Port Caledonia på ön Cape Breton i Nova Scotia, Kanada (på Kanadas östkust, strax ovanför USA). Efter fem veckor, den 1 december 1873, klev han av i Havanna, i källan står ”deserted”. Som tjänstgöringsgrad står ”Bosun” vilket ska motsvara det svenska ”båtsman” (Canada, Seafarers of the Atlantic Provinces, 1789-1935).
 
Sonsonen Hildur Antonio Hedin
Den 16 januari 1839 fick paret en son i Kristianstad stadsförsamling som döptes till Hildur Antonio. Gustaf Theodor står i födelse- och dopnotisen som skådespelare. Dopvittnen var bland andra ”Snörmak. Hedin m. h. i Norrköping, Mams. Magito af Thetergruppen”. Snörmakaren är ingen mindre än Gustaf Theodors lillebror Edvard. När det står ”af Theatergruppen” pekar detta ju på att Gustaf Theodor och hans hustru var på resande fot med ett resande teatersällskap, sannolikt på tillfällig vistelse i Kristianstad. Vidare öden okända. Finns ej med i folkräkningen 1880 (Sveriges befolkning 1880).
 
Sonsonen Otto Gustaf Quintinus Hedin
Den 31 oktober 1840 föddes i Göteborg Gustavii, domkyrkoförsamlingen, sonen Otto Gustaf Quintinus Hedin. Föräldrarna anges vara bosattas i Norrköping. Bland vittnena märks Carl Wildner (Göteborgs Domkyrkoförsamling C:7 (1837-1844) Bild 116 / sid 223 (AID: v33996.b116.s223, NAD: SE/GLA/13180). Vid mantalsskrivning 1855 antecknas en fosterson hos en ”Jungfru Brita Ålander” boende i Jakobs församling, Stockholm, vid namn Otto Gustaf Hedin. Han anges vara född 31 oktober men året som anges är 1844. I 1860 års mantalsskrivning kan vi se att han i slutet av året innan var boende i Hedvig Eleonora församling i Stockholm (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6011011154_150dpi.pdf). Vid mantalsskrivning 1870 finns en mantalsuppgift för Otto Gustaf Quintinus Hedin med födelsedatum 31 oktober 1840. Han står som ”f. d. Trädgårdsmästare” och bodde på Sibyllegatan 14 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, en parallellgata till Sevedbåtsgatan. Uppgiften är undertecknad den 19 november 1869 (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M7011011876_150dpi.pdf).
 
Sonsonen Hugo Waldemar Hedin
Den 17 mars 1845 föddes sonen Hugo Waldemar Hedin, också enligt uppgift i 1860 års mantalsskrivning för Hedvig Eleonora församling i Stockholm (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6011011154_150dpi.pdf). När han den 25 februari 1871 utvandrade från Jönköpings Kristina församling, med destination Nordamerika, anges han vara född i församlingen och hans födelsedatum vara 3 mars 1845 (Emiweb). I husförhörslängden för Jönköping Kristina finns Hugo Waldemar med, så även hans flytt utomlands (Jönköpings Kristina AI:44 (1866-1871) Bild 295 / sid 284 (AID: v23352.b295.s284, NAD: SE/VALA/00170)). Men han återfinns inte i födelse- och dopboken i mars 1845. Tittar vi i inflyttningslängden för Jönköping Kristina så hittar vi hans mor Aurora år 1864 (Jönköpings Kristina BI:3 (1864-1887) Bild 14 (AID: v34652.b14, NAD: SE/VALA/00170)).
 
Sondottern Agnes Mathilda G. Th:sdotter Hedin
Den 19 augusti 1846 födde Aurora dottern Agnes Mathilda G. Th.sdotter i Visby. Dottern döptes två dagar senare, den 21 augusti. Som föräldrar står G. Th. Hedin och Aurora Amalia Wallen. I födelseboken står antecknat: ”Erhöll vid sin afresa till Westervik dopsedel”. Bland dopvittnen finns en direktör A. G. Wallin (Visby CI:11, 1840-1848, bildid: C0073275_00151). Han var teaterdirektör och sedermera hotellvärd, sannolikt också bror till Aurora. I en dödsruna i Tidningen Kalmar 16 januari 1882 sägs om honom att han var ”under många år direktör för ett af de mest ansedda teatersällskapen och hade en mängd vänner och bekanta på skilda håll inom riket. Sedan han afslutat sin konstnärsbana, slog han sig ned i Carlshamn såsom hotellwärd, i hwilken egenskap han gjorde sig wärderad för den utmärkta ordning, han upprätthöll inom sitt hotell.”(Visby stadsförsamling CI:11 (1840-1848) Bild 1460 / sid 339 (AID:v62109.b1460.s339, NAD:SE/ViLA/23085); http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:119207&recordNumber=10&totalRecordNumber=479).
 
– sonen Edvard Vilhelm Vincent Thure Hedin och hans familj
När Maria Theresia Hedin flyttade med sina barn från Klara församling till Hedvig Eleonora församling 1823 fanns inte sonen Edvard med vid flytten. Troligen hade han då redan lämnat hemmet. Någon gång under perioden 1825-1830 flyttade han in i Jakobs församling. Han hade då sin låga ålder till trots (han var född 1808) lyckats få titeln snörmakargesäll (SSA: register till Jakobs församlings inflyttningslängd 1825-1830, Jakobs församling BI:2, sid 181). En anteckning om utflyttning finns för samma period (SSA: register till Jakobs församlings utflyttningslängd 1826-1830, Jakobs församling BII:2, sid 142v och BII:2 sid 209r).
 
Edvard lämnade år 1831, 23 år gammal, Stockholm för en flytt till Norrköping. I inflyttningslängden i Norrköping såväl som i husförhörslängden står han som snörmakaregesäll och som boende hos en snörmakarmästare (Norrköpings S:t Olai BI:5 (1829-1839) Bild 57 / sid 109 (AID: v39397.b57.s109, NAD: SE/VALA/00273); Norrköpings S:t Olai AI:24 (1828-1833) Bild 61 / sid 57 (AID: v28174.b61.s57, NAD: SE/VALA/00273)). Redan året därpå flyttade han till Linköping. Två dagar före julafton, den 22 december 1832, gifte han sig i domkyrkoförsamlingen med Britta Charlotta Dahlstedt, född den 12 maj 1802 i Norrköping (Linköpings domkyrkoförsamling AI:31 (1831-1835) Bild 94 / sid 181 (AID: v25591.b94.s181, NAD: SE/VALA/00222)). Edvard öppnade eget snörmakeri i staden.
 
”Snörmakare Hedin” dömdes den 7 september 1840 att med 11 andra personer i N:o 55, S:t Lars kvarter, gemensamt böta 10 riksdaler ”för uraktlåtet fullgörande af Brandsyns föreskrift”. En vink om Edvards betalningsförmåga och sociala status får vi av domslutet. Fem personer – snörmakare Hedin, en före detta rättare, en fabrikör, en grosshandlare och en änkefru – fick vardera böta 1 riksdaler 36 skilling. Övriga sju personer – en skomakare, en före detta hållkarl, en pastorska, två pigor, en jungfru och en ålderman – fick tillsammans böta samma summa, 1 riksdaler 36 skilling (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AI:143, nummer 229 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=3059).
 
En något mindre förseelse var väl nästa bötestillfällen. ”Snörmakare Hedin” dömdes vid två tillfällen sommaren 1845 att erlägga böter ”för försummad gatusopning”, den 30 juni och den 18 augusti. Bötesbeloppet var vid båda tillfällena 1 Riksdaler och 32 Skilling. Vid det första bötestillfället får vi reda på att Hedin nu bodde på gård n:o 19 i S:t Kors kvarter (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AI:148, nummer 144 och 178 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=3256 och http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=3359).
 
Två bötestillfällen till finns registrerade i böteslängderna. Men nu är det frågan om vem det handlar om. Är det Edvard eller hans son Edvard? ”Snörmakaren E. W. Hedin” dömdes 25 juli 1867 att erlägga böter på 2 riksdaler ”för uraktlåtet bortförande af gödselsamling” samt att ”med 50 öre riksmynt för kallelsebeswäret godtgöra Stadswaktmästarne Sv. Fredga och C. M. Kjellstrand” (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AIIIa:18, nummer 246 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=5971). Nio år senare, den 12 oktober 1876, dömdes han att erlägga 5 kronor ”för det han låtit skattskrifwa en piga utan att henne i sin tjenst begagna samt underhåll och lön gifwa”. Han skulle nu också lägga 50 öre till till stadsvaktmästarna C. M. Kjellstrand och J. W. Andersson för kallelsekostnaden (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AIIIa:27, nummer 351 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=16493). Båda dessa senare bötesbeläggandena skulle alltså kunna gälla sonen Edvard Wilhelm Teodor, som vid bötestillfällena var 32 repsektive 41 år gammal.
 
Sonsonen Edvard Wilhelm Teodor Hedin
En son, Edvard Wilhelm Teodor, föddes 17 februari 1835 i Linköping. Han var snörmakare som sin far. Han står med i husförhörslängden 1876-1880, och i folkräkningen 1880 har han civilståndet ogift man, är ensam i familjen och boendes i S:t Kors kvarter i domkyrkoförsamlingen (Linköpings domkyrkoförsamling AI:68 (1876-1880) Bild 80 (AID: v25724b.80, NAD: SE/VALA/00222); CD Sveriges befolkning 1880, post 1880-5-152-6667). Den 21 november 1881 flyttade Edvard Wilhelm Teodor och hans bror Ernst Albert Vincent från Linköping till Stockholm (Linköpings domkyrkoförsamling AI:73 (1881-1895) Bild 111 / sid 1607 (AID: v25736.b111.s1607, NAD: SE/VALA/00222)). Mot slutet av hans levnad bodde han med sin syster på fattighuset i Söderhamn, dit hon tidigare flyttat. Edvard Wilhelm Teodor avled 11 december 1914 i Söderhamn, enligt dödboken. Han står också då som ogift (CD Sveriges dödbok 1901-2009).
 
Sondottern Hilma Charlotta Hedin
En syster föddes 2 november 1836 i Linköping och fick namnen Hilma Charlotta (Linköpings domkyrkoförsamling CI:7 (1826-1845) Bild 123 / sid 239). Knappt 30 år gammal figurerar hon i pressen, när hon ger en musikalisk soirée i Norrköping. En notis i Norrköpings tidingar förtäljer: ”En ung östgötska, m:ll Hilma Hedin från Linköping, skulle den 8 d:s, biträdd af flöjtisten O. Westerdahl, genom en musikalisk soirée göra sig känd för den musikälskande allmänheten härstädes såsom sångerska. M:ll Hedin kommer wisserligen hit med ett namn, som ännu ej är kändt inom den musikaliska werlden och utan stora rekommendationer, men hon har af insigtsfulla personer, på grund af sin goda röst och sin redan innehafwande sångtalang, blifwit uppmanad att egna sig åt konsten såsom uteslutande lefnadsyrke. I Linköping, der hon gifwit en musik=soirée, yttrar Östgöta Korrespondenten om henne följande: ”Soiréegifwerskan uppträdde i tre sångnummer, som af henne utfördes wackert och flärdfritt, och i hwilka hennes ”omfångsrika” stämma hade tillfälle att göra sig gällande. ” M:lle Hedin afser med de konserter, hon gifwer inom sin födelseprovins, att samla medel för sitt blifwande utbildande i Stockholm, dit hon ärnar begifwa sig.” (från notis i Tidning för Wenersborgs stad och län 12/5 1865 http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A196252&recordNumber=10&totalRecordNumber=556).
 
Hilma Hedin soiré 1871
Den 1 juni 1871 finner vi en notis i Jönköpings-bladet om ”En Dramatisk-Musikalisk Soirée” följande dag ”å härvarande Teater”. Hur gick det med denna karriär undrar man förstås nyfiket.
 
I husförhörslängden 1876-1880 bär Hilma titeln demoiselle vilket skvallrar om en god borgerlig status. Vid folkräkningen 1880 står hon som ogift. Den 1 december 1880 flyttade Mamsell Hilma Charlotta Hedin från Linköping till Söderhamn enligt husförhörslängden där. Vi ser i längden att hon var ägare av fastigheten Asken 9 i staden (Söderhamn AI:23c (1876-1880) s. 731). Hon står kvar i följande volym, nämligen husförhörslängden 1881-1885 (Söderhamn AI:24a (1881-1885) s. 295). Mitt i denna period, och rätt så nyinflyttad i staden, den 30 juni 1882, satte hon ut en annons i Tidningen Dalpilen, en tidning som gavs ut i Falun och där hon annonserar om en Slöjdskola. Annonsen är undertecknad med ”Hilma Hedin, Slöjdlärarinna från Söderhamn” och lyder: ”Slöjdskola. Ovanligt billigt. Undertecknad undervisar i 10 sorters olika grenar af finare slöjd, deribland förfärdigande af arbeten af deg. Kursen kostar endast 3 kr., och erhåller hvarje elev ett arbete, som är värderadt till nämde belopp. – Anmälningar bör göras nu genast i min bostad hos Enkefru Pettersson , Grufgatan N:o 4.” (http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A104048&recordNumber=25&totalRecordNumber=564). Kanske skvallrar denna annons om ett sommarbesök och om en något knackig ekonomi? I den följande husförhörslängden för Söderhamn, för åren 1886-1890, ser vi att Hilmas ägande av fastigheten har övergått till Sparbanken. Hon har också tappat sin titel mamsell och står nu som lösdrivare (Söderhamn AI:25a (1886-1890) Bild 290 / sid 286). Hoppar vi några år framåt i tiden och till längden för åren 1896-1905 så återfinner vi Hilma Charlotta på stadens fattighus. Boende på fattighuset är även en broder (Söderhamn AIIa:1a (1896-1905) Bild 2450 / sid 237). Ytterligare längre fram, vid folkräkningen 1910, bor hon nog kvar på fattighuset. Adressen som anges är ”Kvarteret 2”. Hon står nu som ”Understödstagare (pension)” och ett lyte anges: ”sinnessjuk” (http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=furingstad&page=20&postid=Folk_121707474&tab=post&AvanceradSok=False). I den sista församlingsbok där Hilma Charlotta finns nämnd, för åren 1906-1923, står att hon var i Uppsala, gissningsvis på Hospitalet där (Söderhamn AIIa:2d (1906-1923) Bild 3930 / sid 1748). När hon avled den 13 november 1918 var hon kyrkobokförd på Försörjningshuset i Söderhamn. Hon har också då civilstånd ogift (CD Sveriges dödbok 1901-2009). I dödboken anges som dödsorsak Elefantiasis och diarré (Söderhamn FI:6 (1908-1924) Bild 1870 / sid 182 (AID: v136913.b1870.s182, NAD: SE/HLA/1010202)).
 
Sonsonen Ernst Albert Vincent Hedin
En lillebror, Ernst Albert Vincent, föddes 1 juli 1839, också i Linköping. Den 20 juni 1863, alltså nästan 24 år gammal, skrevs han in på Länslasarettet som låg i staden. Diagnosen var Bulbon och han skrevs ut efter två och en halv månad, den 9 september 1863, som frisk. Avgiften var 34 öre dagen att ligga inne. Den 3 december 1824 betalades sjukhusvistelsen på 81 dagar, 27 kronor och 54 öre (http://www.ep.liu.se/databases/sjukhusrulla/dbrecord.aspx?id=34507). Diagnosen ”Bulbon” skvallrar om att Ernst hade bölder, möjligtvis syfilitiska sådana (Bubons syphilitique). I husförhörslängden så väl som i Sveriges befolkning 1880 bär han likt sin bror och sin far titeln snörmakare. Han bodde 1880 i S:t Kors kvarter precis som sin fyra år äldre bror, var ogift och ensam i familjen. Men 21 november 1881 flyttade han tillsammans med sin bror Edvard Wilhelm Teodor från Linköping till Stockholm (Linköpings domkyrkoförsamling AI:73 (1881-1895) Bild 111 / sid 1607 (AID: v25736.b111.s1607, NAD: SE/VALA/00222)). I Rotemansarkivet hittar vi uppgiften att han dog 8 februari 1884, efter tre år i Stockholm och alltså endast 45 år gammal. Vid sin död var han ogift, bar titeln snörmakeriarbetare, och bodde inneboende hos en Sofia Janson på Lutternsgatan 13. Lutternsgatan motsvarar nuvarande Kungsgatan men var vid denna tid en av stadens fattigaste och backigaste gator, en sjabbig gata med skjul och gammal trähusbebyggelse. Till Jakobs församling och rote 7, Jakobsroten, hade han kommit på nyårsafton 1882 från rote 9, Humlegårdsroten. I rotemansarkivet finns anteckningarna ”Bet. till Kurhuset 1883-10-25” och ”Fan[n]s å Södra Arb Inrätt 1884-01-01”. Kurhuset behandlade veneriska sjukdomar och Södra arbetsinrättningen, även kallad Dillströmska, var tillsammans med ”Grubbens” (där nuvarande S:t Eriks sjukhus ligger på Fleminggatan på Kungsholmen) de två inrättningar i staden där hem- och arbetslösa fick bostad (Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv (SE/SSA/0032/3), DIa, Rote 7, häfte 7319 (1878-18840822), sida 13, rad 15. Post 073190130150). Ernst Albert Vincent dog av lunginflammation den 8 februari 1884 på arbetsinrättningen (Allmänna arbetsinrättningen F:1 (1860-1894) Bild 66 (AID: v81389.b66, NAD: SE/SSA/0105)).
 
Sonsonen Emil Vincent Ferdinand Hedin
Den 25 maj 1842 föddes i samma församling sonen Emil Vincent Ferdinand. Den 31 maj 1871, vid 29 års ålder, skrevs Emil in på Länslasarettet i Linköping, med diagnosen Syfilis. Han låg inne i nästan åtta veckor och skrevs ut som frisk den 24 juli samma år (http://www.ep.liu.se/databases/sjukhusrulla/dbrecord.aspx?id=34052). I husförhörslängden 1876-1880 står han som provisor (dvs. en farmaceut som var anställd i stället för att äga sitt apotek). I samma längd finns en anteckning om att han 1877 flyttade till Eksjö. Vid folkräkningen 1880 bär han samma yrkestitel, är ogift som sina syskon och bor i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, i kvarteret Skrafvelberget Mindre N:o 3. År 1881 utflyttade han från församlingen till Ödeshög, men bar nu titeln cigarrhandlare (Rotemansarkivet). Väl i Ödeshög verkar han ha jobbat som provisor. Han var kvar där runt två år tills han den 14 november 1883 flyttade vidare till Grangärde socken i Kopparbergs län (Ödeshög AI:16 (1881-1885) Bild 449 / sid 438 (AID: v26670.b449.s438, NAD: SE/VALA/00472). I Grangärde bär Emil titeln ”Farmacie studiosus”, sin höga titel till trots, och lite förvånansvärt eftersom han tidigare burit titeln provisor. Efter cirka två år i Grangärde bar det den 2 mars 1885 av igen, nu åter till Stockholm (Grangärde AI:20b (1881-1889) Bild 123 / sid 560 (AID: v130169.b123.s560, NAD: SE/ULA/12220).
 
Något om sonen Edvards övriga barn
Utöver Edvard och Britta Charlotta Hedins fyra barn som nämns ovan fick paret åtminstone sonen Carl Gustaf Thure den 10 december 1837, tvillingarna Johan Hildur och Hulda Theresia den 21 juni 1840, alla i domkyrkoförsamlingen, samt dottern Nancy (Nanny) Aurora den 15 februari 1847, född i Linköping (Indiko, Demografiska databasen, Umeå universitet). (Hildur är ett kvinnonamn, och motsvaras av mansnamnet Hildor. I husförhörslängden står det dock tydligt ”Hildur”). Johan Hildur dog i LInköping 29 juli 1814, alltså drygt ett år gammal. Hans tvillingsyster blev knappt två år gammal, och dog i Linköping 6 april 1842 (Indiko, Demografiska Databasen, Umeå universitet). I husförhörslängden för åren 1836-1840 finns snörmakare Edvard Vilhelm Hedins familj upptagen i Tannefors kvarter, nr 51. En kors markerar att sonen Carl Gustaf Thure dog som liten, men något dödsdatum anges inte (Linköpings domkyrkoförsamling AI:35 (1836-1840) Bild 219 / sid 431). Nancy (Nanny) Aurora blev 20 år gammal och dog i Linköping 21 juli 1867 (Indiko). Edvard står några decennier senare, i husförhörslängden 1876-1880, som ”SnörmakareMästaren” och ”Eg.”. Han ägde alltså fastigheten där han bodde, vilket tyder på en stabil ekonomi. Han avled i Linköping 3/3 1879 (Linköpings domkyrkoförsamling AI:68 (1876-1880) Bild 80 (AID: v25724b.80, NAD: SE/VALA/00222)). I bouppteckningen efter systern Nancy 1895 nämns han trots att han redan var avliden. Han står här som snörmakerifabrikör i Linköping och får testamenterat till sig en ring. Testamentet upprättades före hans död (Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning EIIa12:733 (1895-1895) Bild 2390 (AID: v223508.b2390, NAD: SE/SSA/0145a)).
 
 
– dottern Constantia Euphrosyne Gunilda Hedin
Constantia Euphrosyne Gunilda Hedin föddes 1809 i Göteborgs garnisonsförsamling. När hon var fyra år gammal dog hennes far. Hennes mor, då 29 år gammal, slet med ekonomin. I husförhörslängden i Göteborg står modern som ”afflyttad” med Constantia och hennes lillasyster Nancy, men utan angivelse av datum eller ort dit flytten skedde. Tre år efter makens död uppträdde mamma Maria Theresia på Djurgårdsteatern, alltså sommarsäsongen 1816, men först den 26 februari 1819 står hon som inflyttad i Hedvig Eleonora församling, med döttrarna och sonen Edvard Vilhelm (se ovan). En flytt sker två år senare till Klara församling och en flytt åter till Hedvig Eleonora ytterligare två år senare, 1823. Vid det här laget var Constantia 14 år gammal. När hon är 16 år gammal återfinner vi henne i Gävle, i Heliga Trefaldighets församling. Hon står i husförhörslängden och som inflyttad 1825. Systern Nancy bor i samma församling och kom dit samma år men systrarna bodde inte tillsammans. De bär båda titeln mamsell och anteckningen, i kolumnen ”Frejd”: ”i beviset ingen anteckning” (Gävle Heliga Trefaldighet AI:8c (1821-1825) Bild 69 / sid 63 (AID: v134787.b69.s63, NAD: SE/HLA/1010056)). Det påföljande året, den 9 oktober 1826, flyttade Constantia åter till Stockholm (Gävle Heliga Trefaldighet AI:9c (1826-1830) Bild 81 / sid 73 (AID: v134792.b81.s73, NAD: SE/HLA/1010056)). I maj 1827 (datum ej angivet) flyttade hon från Jakobs till Nicolai församling, Storkyrkoförsamlingen. Hennes titel är i flyttningslängden jungfru (Jakob och Johannes BIIa:2 (1815-1830) Bild 325 / sid 160 (AID: v86322.b325.s160, NAD: SE/SSA/0008)). I oktober 1828 flyttade hon från Storkyrkoförsamlingen/S:t Nicolai till Hedvig Eleonora församling, inflyttningen skedde den 10 oktober. Hon anges ha varit i tjänst hos perukmakaren Björklund (Register till Stokyrkoförsamlingen B:5, utflyttningslängd 1822-1828, sid/pag 279; Hedvig Eleonora BIa:5 (1828-1832) Bild 320 / sid 29 (AID: v85465.b320.s29, NAD: SE/SSA/0006)).
 
 
– dottern Nancy Evelina Crispina Hedin
Nancy Evelina Crispina föddes 1810 i Göteborgs garnisonsföramling. Vi kan följa henne med sin mor och framför allt hennes ett år äldre syster Constantia fram till 1823. År 1825 flyttade Nancy till Gävle Heliga Trefaldighets församling enligt husförhörslängden där. Hon står med titeln mamsell och kommentaren i kolumnen ”Frejd”: ”i beviset ingen anteckning” (Gävle Heliga Trefaldighet AI:8e (1821-1825) Bild 179 / sid 173 (AID: v134789.b179.s173, NAD: SE/HLA/1010056). Till skillnad från sin äldre syster som bara stannade i Gävle i ett år blev Nancy kvar i fyra års tid. Hon bodde hos repslagaren Mattias Petter Rebetsky och hans familj (Gävle Heliga Trefaldighet AI:9e (1826-1830) Bild 185 / sid 177 (AID: v134794.b185.s177, NAD: SE/HLA/1010056)). När han flyttade inom staden följde Nancy med. Den 22 juni 1829 flyttade hon sedan åter till Stockholm (Gävle Heliga Trefaldighet AI:9c (1826-1830) Bild 11 / sid 3 (AID: v134792.b11.s3. NAD: SE/HLA/1010056)). Vad kom det sig att systrarna flyttade till Gävle? Någon gång 1827-1835 ska hon ha flyttat från Hedvig Eleonora församling (Register till Hedvig Eleonora utflyttningslängd 1827-1835). Därefter vet vi att Nancy flyttade från Gävle till Hedvig Eleonora församling i december 1831 (Hedvig Eleonora Bia:5, Inflyttningslängder, förteckningar och diarier över inkomna personakter 1828-1832). Efter ett knappt år, den 4 oktober 1832, lämnade hon församlingen och flyttade till Jacobs församling. Hon var då 22 år gammal. I utflyttningslängden anges att hon föddes 25 maj 1810 i Göteborg (Hedvig Eleonora BIIa:4, utflyttningsängd 1828-1832).
 
Den 22 maj 1841 stod att läsa i Åbo Underrättelser: ”Ångfartyget Solide afgick till Stockholm den 21 Maj kl. 6 f. m. och medförde följande passagerare; Directör Deland med fru och dotter samt fosterdotter Wideberg; Aktörerne Andersson, Hessler, Gille med fru, Olsson, Norrby, Hyckert, Wikström med fru och dotter, Bergstedt, Norrman med fru och son, Nygren: Aktriserne, Fru Svanberg, Mamsellerne Johnson, Hedin, Schmidt, Machinisten Berg med hustru och dotter samt en gesäll.” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/366183#?page=4).
 
Den 8 januari 1842 står Nancy som dopvittne vid ett dop i Uppsala och blev också gudmor åt flickan som döptes. Josefina Griselda var dotter till teaterdirektör Deland och hans hustru Lovisa Charlotta. Dopvittnena utgjorde en celeber samling: ”Presidenten Ewelius, fru Svanberg, Prof. Fries, Presidentskan Ewelius, Sysslom. Kallerman, Professorskan Fries, Handl. Schram med Fru, Ålderm. Arendtz, Fru Oldberg, Doctor Söderbom, Dem. Kallerman, Stud. Finér, Dem. Norinder, Acteur Hessler, Dem. Widerberg, Actrisen Strömberg, Dem. Hedin.” Förutom föräldrarna och Nancy själv känner vi bland dopvittnena igen fosterdottern Wideberg (Uppsala domkyrkoförsamling Ca:6 (1813-1854) Bild 240 (AID: v126698.b240, NAD: SE/ULA/11632)).
 
Den 7 oktober 1846 finner vi en ytterligare notis från hennes teaterbana. I Åbo Tidningar angavs de resenärer som fem dagar tidigare hade anlänt till staden, bland andra resenärer fanns: ”TeaterDirektör Deland m. Fru och 2 barn, Aktören Norrman m. Fru och son, Aktören Hessler m. Fru, Aktörerne Weselius, Pousette, Södergren och Lindström, Fru Swanberg, Mams:na Frischman, Liljegren, Hedin och Ekström” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/511956?term=Hedin#?page=3).
 
Den 10 mars 1847 stod att läsa i Helsingfors Tidningar en recension av en nyskriven pjäs av den svensk-finländske författaren Fredrik Berndtson. Pjäsen som var en komedi hette ”Enleveringen” och fick rätt vass kritik i tidningen, men om framförandet skrev recensenten: ”På scenen gafs den så wäl man kunde önska, och särskildt beröm förtjenar Mamsell Hedin som Lotta” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/384999?term=Hedin#?page=1).
 
Aktrisen Nancy Evelina Crispina gifte sig hösten 1847, 37 år gammal, med aktören Carl Johan Lindström, 31 år, hennes kollega i Delands teatersällskap att döma av ovanstående tidningsnotis. Lysning togs ut 29 augusti i Gävle Heliga Trefaldighet och vigseln skedde 16 oktober 1847 i Norrköping (Gävle Heliga Trefaldighet CII:32 (1847-1847) samt Gävle Heliga Trefaldighet CI:14 (1846-1850) Bild 81 / sid 91 (AID: v134976.b81.s91, NAD: SE/HLA/1010056)). Redan 10 september 1849 ansökte Acteuren Carl Johan Lindström om konkurs hos Stockholms magistrat. Ansökan avslogs dock vid möte 17 september 1849 (Stockholms magistrat och rådhusrätts arkiv C5a:14). 20 år senare vet vi att Nancy bodde i Hedvig Eleonora församling, i kvarteret Lindormen (Hedvig Eleonora Aia:64 (1866-1867)) och två år efter det, när hon 59 år gammal lämnade in sin mantalsuppgift i oktober 1869 (för 1870 års mantalsskrivning), står hon som medellös skådespelaränka (Stockholms stadsarkivs register till mantalslängder). Ytterligare nio år senare återfinner vi henne i rotemansarkivet, under åren 1878-1894. I Sveriges befolkning 1880 står hon som aktörsänka och boende ensam på Wedbäraren No. 1, Hedvig Eleonora. Hon avled i Hedvig Eleonora församling 84 år gammal, den 22 december 1894. I hennes bouppteckning 1895 upptas inga kända arvningar. Nancy testamenterade i stället till operasångaren Olssons änka Josefina Griselda Deland, hennes guddotter. En ring tillföll Nancys bror, snörmakerifabrikören Edvard Hedin i Linköping (Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning EIIa12:733 (1895-1895) Bild 2390 (AID: v223508.b2390, NAD: SE/SSA/0145a).
 
 
Epilog
Det återfunna passet för ”Tracteursenkan Maria Theresia Hedin” har inspirerat till en släktutredning med åtminstone tre generationer av dansörer, aktörer och aktriser. Först av teaterbegåvningarna i vår sammanställning är Olof Livin – figurant, danseur och akademidansmästare/directeur. Bland hans fyra döttrar vet vi att två, Maria Theresia och Eva Regina, var aktriser, och båda gifta med varsin aktör. Av Maria Theresias fyra barn vet vi att även där blev två aktörer/aktriser, nämligen Gustaf Theodor Urban och Nancy Evelina Crispina. Nancy gifte sig med en aktör, Carl Johan Lindström. De hade inga barn, men Nancys guddotter Josefina Friselda Deland var dotter till en teaterdirektör och änka efter en operasångare.
 
Teaterns värld kan fängsla. Samtidigt visar berättelserna ovan att de liv som dessa acteurer, actriser, akademiedansmästare och figuranter levde var dramatiska i sin egen rätt. Man levde i en värld som var mindre trygg än vår och verkade inom ett yrke som var mindre tryggt än många andra. Samtidigt som Maria Theresias far Olof kom från en prästsläkt, och samtidigt som flera av hans döttrar gifte sig med söner från ”fina” familjer, så innebar steget upp på tiljorna för samtliga inblandade en ständig kamp mot fattigdom, det vittnar dokumenten tydligt om. Teaterns värld var en värld där folk ur de högre klasserna mötte det många gånger utfattiga teaterfolket. Aktörer och aktriser blandas med professorer och professorskor när en teaterdirektörs dotter döps. Rådmannens son blir skådespelare och byter som av en händelse namn i detta yrkesskifte. Akademiedansmästaren som kommer från en prästsläkt jobbar vid Kungliga Akademien i Åbo, men under hans uppväxt hade familjen varit så fattig att två av hans systrar periodvis lämnats in på barnhuset i Stockholm. Dokumenten berättar mycket, och även om vi inte kan få den kompletta bilden av dessa människors liv så väcks vår nyfikenhet för den slitsamma men också färgstarka – och flärdfulla! – verklighet de levde i.
 
 
 
Släktsammanställning
Om vi sammanställer huvuddelen av den information vi har, och utgår ifrån Maria Theresias farfar, så ser släktbanden i tabellform ut så här:
 
TABELL 1
Olof Livin, f. 19/6 1709, d. ?/? ???? i Säby, Jönköpings län. 1729 student i Uppsala, 1747 kaptenslöjtnant och ryttmästare, avsked 1749.
G. m. Maria Barbro Zierman, f. 173(1), dotter till kungliga köks- och källarmästaren Peter Zierman och hans hustru i tredje äktenskapet, Maria Torsell.
 
Barn:
Catharina Maria Livin, f. 5/7 1752 i Västra Ny, Östergötlands län, d. 6/11 1788 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm.
Olof Livin, f. 1754. Se tab. 2
Hedvig Margareta Livin, f. 11/5 1758 i Linköping, d. 10/1 1761.
Emerentia Ulrika Livin, f. (27 el.) 28/10 1760 i Klara församling, Stockholm. På Frimurarbarnhuset i Stockholm 16/6 1770 (el. 1771) till 23/12 1772. G. 24/12 1787 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, m. sejlargesällen Eric Wiberg.
Hedvig Margareta Livin, f. 15/7 1763 i Klara församling, Stockholm, d. 31/10 1763.
Hedvig Charlotta Livin, 15/1 1765 i Klara församling, Stockholm
Barbro Lucia Livin, f. 13/12 1765 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm. På Frimurarbarnhuset i Stockholm 23/12 1772-1/6 1773 och 18/3 1775-7/9 1779.
Claes Fredric Livin, f. 13/4 1767 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm
Johan Fredric Livin, f. 22/4 1769 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm
 
 
TABELL 2
Olof Livin, f. 1754 i ?, d. 6/6 1815 i Härnösand. Figurant, danseur och Academi=Dansmästare.
– 1770, 1780-1787 – ? i Stockholm,
– 1789-1796 – i Åbo,
– juni 1815 i Härnösand.
G. 30/9 1782 i S:t Nikolai församling, Stockholm, m. Eva Elisabeth Thun, f. 1761? i ?, d. ? i ?, dotter till portvakt Johan Hagelbeck, f. c:a 1703, d. 21/8 1776 i Jakob, Stockholm och Anna Maria Telin, f. c:a 1726, d. 4/2 1785 i S:t Nikolai, Stockholm. Modern gifte om sig med vaktmästaren vid kanslikollegiet Christoffer Thun, d. 29/11 1789 i S:t Nikolai.
Levde med mannen:
1782-1787 – ? i Stockholm,
– 1789-1793/el. 1796 – i Åbo.
Levde utan mannen:
– 1801 – ? i Björneborg,
– 1802 – ? i Lappfjärd,
– 1805 i Stockholm,
1805-1808 i Norrköping,
1808-1808 i Lund (eller inte alls)
1808 – ? i Göteborg.
 
Barn:
Maria Theresia Livin, f. 5/8 1783 i Hovförsamlingen, Stockholm. Se tab. 3
Eva Regina Livin, f. 10/12 1785 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 1/10 1811 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Se tab. 6
Anna Elisabeth Livin, f. 15/8 1787 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 28/12 1827 i Stockholm. G. m. Carl Maximilian von Linde, f. 13/6 1793 i Stockholm. Fälväbel, styckjunkare och extra ordinarie kontorsskrivare. Skilda 17/7 1827. Paret hade inga barn.
Catharina Lovisa Livin, f. 29/9 1793 i Svenska församlingen, Åbo, d. 27/11 1827 i Hedvig Eleonora, Stockholm. G. 6/4 1823 i Klara församling, Stockholm, m. betjänten, sedermera vaktmästaren Johan Hultman. Inga kända barn.
 
 
TABELL 3
Maria Theresia Livin, f. 5/8 1783 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 10/5 1833 i Linköpings domkyrkoförsamling. Skådespelare.
– mars 1807 – ? i Malmö
– mars 1809-juni 1814 – i Göteborg
– sommaren 1816 – ? i Stockholm
1819-1823 – ? i Stockholm
– 1827 – ? i Linköping
– 1830, 1832 – ? i Stockholm (1831 resa till Åbo)
– 1833 i Linköping
G. 22/3 1807 i Malmö Caroli föramling m. Gustaf Hedin, f. 1776 i ?, d. 1/5 1813 i Göteborgs Garnisonsförsamling. Aktör, senare traktör. Han hade tidigare varit gift med balettdansare och skådespelare Helena Sophia Smedberg, f. 1771, d. 20/1 1804 i Göteborgs Garnisonsförsamling. De hade dottern Gustafva Amalia, f. omkr. 1799.
 
Barn:
Gustaf Theodor Urban Hedin, f. 4/4 1806 i S:t Olai församling, Norrköping, d. 21/3 1858 i Stockholm. Se tab. 4
Edvard Vilhelm Vincent Thure Hedin, “enligt moderns uppgift” f. 11/7 1808 (eller 1807?), d. 3/3 1879 i Linköpings domkyrkoförsamling. Se tab. 5
Constantia Euphrosyne Gunilda Hedin, f. 12/3 1809 i Göteborgs garnisonsförsamling, d. ? i ?. Vidare öden?
Nancy Evelina Crispina Hedin, f. 24/5 1810 i Göteborgs garnisonsförsamling, d. 22/12 1894 i Hedvig Eleonora, Stockholm. 1847 aktris, 1869 medellös skådespelaränka.
  – december 1831 i Gävle
  december 1831-1832 – ? i Stockholm
  – 1847 – ? i Gävle och Norrköping
  – 1849, 1867-1869, 1878-1894 i Stockholm.
  Vid bouppteckning 1895 efter hennes bortgång året innan anges inga arvingar.
  G. 16/10 1847 i Norrköping (men lysning i Heliga Trefaldighet i Gävle) m. Carl Johan Lindström, f. ? i ?, d. före 1869 i Stockholm?. Han var aktör, ansökte om konkurs i Stockholm 10/9 1849 vilket dock avslogs.
 
 
TABELL 4
Gustaf Theodor Urban Hedin, f. 4/4 1806 i S:t Olai församling, Norrköping, d. 21/3 1858 i Stockholm. Skådespelare.
  På resande fot i teatersällskap men
  1837 mantalskriven i Hedvig Eleonora församling, Stockholm,
  1850 mantalskriven i Jacobs församling, Stockholm, och
  1854 mantalskriven i Katarina församling, Stockholm.
  G. 27/6 1841 i Hedvig Eleonora, Stockholm, m. Aurora Amalia Wallén, f. 4/9 1815 i Jacobs församling, Stockholm, d. 1/1 1878 i Jönköping. Hon var dotter till urmakaren Johan Wallin och Christina Charlotta Hammarström. Efter makens död 1858 bodde Aurora Amalia 1861 på Ladugårdsland övre, Stockholm.
 
Barn:
Theodor Thomas Adolf Knut Hedin, f. 18/11 och döpt 9/12 1834 i S:t Petri församling, Malmö, d. 29/10 1837 i Nikolai församling, Stockholm.
Edvard Frithiof Hedin, f. 30/1 och döpt 4/2 1837 i Örebro församling. År 1851 i Kristina församling, Jönköping, som bleckslagarlärling, 1854-1857 i Skeppsholmens församling som sjöartillerist, nummer 50 i nionde kanonierkompaniet, och boende på Ladugårdslandet nedre i Stockholm. Tog 1867 värvning för tre år i USAs flotta. Vid bouppteckning efter modern 1878 på okänd ort.
Hildur Antonio Hedin, f. 16/1 1839 i Kristianstad stadsförsamling, d. ? i ?. Vidare öden?
Otto Gustaf Quintinus Hedin, f. 31/10 1840 i Göteborgs domkyrkoförsamling, d. ? i ?. 1854 fosterson hos Jungfru Brita Ålander i Stockholm, 1859 boende med bror och mor i Hedvig Eleonora församling och 1869 f. d. Trädgårdsmästare och boende i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.
Hugo Waldemar Hedin, f. 17/3 1845 i ?., d. ? i ?. 1859 boende med mor och bror i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.
Agnes Mathilda G. Th.sdotter Hedin, f. 19/8 och döpt 21/8 1846 i Visby församling, d. ? i ?. Vidare öden?.
 
 
TABELL 5

Edvard Vilhelm Vincent Thure Hedin, “enligt moderns uppgift” f. 11/7 1808 (eller 1807?), d. 3/3 1879 i Linköpings domkyrkoförsamling. Snörmakare, senare snörmakerifabrikör i Linköping.
– 1831 i Stockholm
1831-1832 i Norrköping
– 1832-1842, 1879 i Linköping
G. 22/12 1832 i Linköpings domkyrkoförsamling m. Britta Charlotta Dahlstedt, f. 12/5 1802 i Norrköping.
 
Barn:
Edvard Wilhelm Teodor Hedin, f. 17/2 1835 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 11/12 1914 i Söderhamn. 1880 snörmakare, ogift och boendes i Linköpings domkyrkoförsamling.
Hilma Charlotta Hedin, f. 2/11 1836 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 13/11 1918 i Söderhamn. 1865 sångerska, 1876 ”demoiselle”, 1880 mamsell och fastighetsägare, 1882 slöjdlärarinna, efter 1885 lösdrivare, 1910 understödstagare (pensionär). Levde ogift.
Carl Gustaf Thure Hedin, f. 10/12 1837 i Linköpings domkyrkoförsamling. Död som liten. Död när och var?
Ernst Albert Vincent Hedin, f. 1/7 1839 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 8/2 1884 på Allmänna arbetsinrättningen i Stockholm, då skriven i Jakobs församling, Stockholm. 1880 snörmakare, ogift och boendes i Linköpings domkyrkoförsamling, 1881-1884 snörmakararbetare i Stockholm.
Johan Hildur Hedin, f. 21/6 1840 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 29/7 1841 i Linköping.
Hulda Theresia Hedin, f. 21/6 1840 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 6/4 1842 i Linköping.
Emil Vincent Ferdinand Hedin, f. 25/5 1842 i Linköpings domkyrkoförsamling. Flyttade 1877 från Linköping och föräldrahemmet till Eksjö. 1880 provisor, ogift och boendes i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. 1881 utflyttad till Ödeshög, med yrkestiteln cigarrhandlare. 1883, som provisor, från Ödeshög till Grangärde i Kopparberg och 1885 åter till Stockholm.
 
 
TABELL 6
Eva Regina Livin, f. 10/12 1785 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 1/10 1811 i Hedvig Eleonora föramling, Stockholm. Skådespelare. G. m. Carl Wildner, f. /9 1774 i Norrköping som Carl Engeström, d. 6/10 1844 i Stockholm.
 
Barn:
Edvard Wilhelm Wildner, f. omkr. 1805-1806. Död före 1844.
Seth Eberhard Wildner, f. 1/10 1811 i Stockholm. Var 1831 sjöman och vistades i New York. Levde 1839.