Passfynd i trossbotten – Gustaf Wilhelm Malmgren

Den 4 december 2012 dök i flera av våra dagstidningar upp en notis om ett passfynd. Statens fastighetsverk hade börjat renovera fastigheten Assistensen på Riddarholmen och i ett av rummen hittades i trossbotten fragment av två gamla pass (http://www.dn.se/sthlm/gammalt-pass-aterfunnet-pa-riddarholmen). Genealogiska Föreningen tog förstås omgående kontakt med berörd tjänsteman, fick ett vänligt bemötande och möjlighet att fotografera fragmenten. Den 8 juni 2014 höll Statens fastighetsverk och Domstolsverket ett gemensamt öppet hus i de nyrenoverade lokalerna. Genealogiska Föreningen har med hjälp av outtröttliga medlemmar forskat fram både levnadsberättelser och släktberättelser för de båda passtagarna.
 
De båda berättelserna har överlämnats till Statens fastighetsverk och de har uppskattats. En viss exponering kommer sannolikt att ske i det rum där passen upphittades. Men eftersom släktforskning aldrig blir klar så avslutar vi inte uppdateringen av dessa berättelser. Om du vill vara med och bidra på ett hörn, och lägga till en uppgift, skriv då till inrikespass(at)genealogi.net eller skriv i föreningens Facebookgrupp. 

 

 
 
Först ut är Handsk- och sämskmakaregesällen Gustaf Wilhelm Malmgren. Vi inleder med ett urklipp ur den återfunna passhandlingen.
 
Malmgren Bild 1 urklipp
 
Gustaf Wilhelms bakgrund
Gustaf Wilhelm Malmgren föddes den 23 maj 1805 i Skänninge. Hans föräldrar var ”Extra Tullvaktmästaren” Samuel Malmgren och hustru Sara Christina Eriksdotter på Vistenagatan. Intressant är att Gustaf Wilhelm i födelse- och dopboken bär bara ett förnamn – Gustaf (Skänninge C:3 (1795-1841) Bild 57 / sid 103 (AID: v40305.b57.s103, NAD: SE/VALA/00337)).
 
Om Gustafs ursprungsfamilj kan vi berätta följande: hans far, extra tullvaktmästaren Samuel Malmgren, var född 1762 i Norra Vi i Östergötlands län (men har inte återfunnits i Norra Vis födelse- och dopbok). Modern Sara Christina Ersdotter var född 19 mars 1768 i Malexander, Östergötlands län, och var dotter till Eric Carlsson och hans hustru Maja N.N.-dotter i Råckarp under Danskebo. Vi får i födelse- och dopnotisen reda på att Sara Christina föddes på morgonen den 19:e och döptes dagen därpå, den 20:e (Malexander C:2 (1745-1796), Bild 53 / sid 99 (AID: v39086.b53.s99)). Socknarna Norra Vi och Malexander ligger nära varandra, på sydöstra och nordöstra sidorna av Sommensjön, med Tidersrums socken emellan sig. År 1787 flyttade Samuel och Sara Christina från hennes hemsocken Malexander till Västra Skrukeby, grannsocken med Skänninge. Där gifte de sig den 30 december 1787, och där föddes deras första barn, dottern Maria Christina den 13 september 1788 (Västra Skrukeby C:2 (1769-1826) Bild 69 / sid 233 (AID: v55672.b69.s233, NAD: SE/VALA/00450); Västra Skrukeby C:2 (1769-1826) Bild 91 / sid 319 (AID: v55672.b91.s319, NAD: SE/VALA/00450)). I dotterns dopnotis finns ett vittne som kan vara en släkting, Anna Maja Samuelsdotter från Kungshöga. Eventuellt åsyftas här Kungshögagärdet i Skänninge. Samuel har i födelsenotisen titeln ”Klarinettblåsaren”. I tullarkivets personella berättelser anges att Samuel antogs som tullvaktmästare 1789 och att han tidigare varit klarinettblåsare. (SVAR: Äldre centrala tullarkiv, E 3 Personella berättelser, SE/RA/4110/4110.03/01/3/3/17 (1792), bildid: A0070783_00065). År 1790 flyttade familjen till grannsocknen Skänninge, där de sedan blev kvar (Västra Skrukeby AI:1 (1789-1805) Bild 15 / sid 20 (AID: v26999.b15.s20, NAD: SE/VALA/00450)).
 
Samuel och Sara Christina hade barnen Maria Christina, född 1788 i Västra Skrukeby (se ovan), Carl Magnus, född 6 augusti 1791 i Skänninge, Johan Fredrik, född 6 oktober 1798 i Skänninge (Skänninge C:3 (1795-1841) Bild 24 / sid 37 (AID: v40305.b24.s37, NAD: SE/VALA/00337)), Samuel Erik, född 27 februari 1802 i Skänninge, Gustaf, född 23 maj 1805 i Skänninge och Gustafva Lovisa, född 13 juni 1808 i Skänninge. Flera av födelseuppgifterna kommer från Skänninge husförhörslängd 1799-1810. Yngsta dottern, Gustafva Lovisa, har strukits ur längden. Sannolikt dog hon som liten (SVAR, Skänninge AI:9 (1799-1810) Bild 30, sid 44)). Vid Carl Magnus födelse 1791 och vid Samuel Erics födelse 1802 står i födelseboken att fadern är ”extra besökare”. Titeln är liktydig med titeln extra tullvaktmästare (Skänninge C:3 (1795-1841) Bild 40 / sid 69 (AID: v40305.b40.s69, NAD: SE/VALA/00337)).
 
År 1807, året innan yngsta dottern föddes, står Samuel som fattig (liksom övriga tullvaktmästare) i tullarkivets personella berättelser och med sex personer i sitt hushåll. Äldsta dottern, 18-19 år gammal, hade precis flyttat in till Linköping. Samuel och Sara Christina hade fyra söner hemma i åldrarna 2-16 år, yngst var lilla Gustaf (vår passinnehavare). Den som var ”extra besökare” som Samuel hade ingen lön. Det innebär att han hade en näring för uppehället. Samuel var 1807 skräddare. I handlingarna anges också att han hade några smärre skulder (Äldre centrala tullarkiv, E 3 Personella berättelser, SE/RA/4110/4110.03/01/3/3/32 (1807), bildid: A0070798_00062). I motsvarande handlingar 1810 står ånyo att Samuel varit klarinettblåsare och att han var skräddare som gjorde tjänst vid behövliga tillfällen (Äldre centrala tullarkiv, E 3 Personella berättelser, SE/RA/4110/4110.03/01/3/3/35 (1810), bildid: A0070801_00042).
 
Läs mer om Gustafs syskon, deras barn och barnbarn, längre ner i artikeln.
 
Läroperioden
Gustaf (Wilhelm) bodde i föräldrarhemmet i Sprättebrunnskvarteret n:o 104 i Skänninge fram till 15 års ålder (Skänninge AI:9 (1799-1810) sid 45 (AID: v29075.b29.s45, NAD: SE/VALA/00337; Skänninge AI:11 (1810-1820) sid 178-179 (AID: v29077.b95.s179, NAD: SE/VALA/00337)). I husförhörslängden över åren 1820-1824 står han som ”lärogåsse” hos handskmakaren Vahrgren. I längden står också antecknat att han bevistat husförhören vart och ett av åren (Skänninge AI:10 (1810-1820) sid 229 (AID: v29076.b121.s229, NAD: SE/VALA/00337); Skänninge AI:12 (1820-1824) sid 123 (AID: v29078.b68.s123, NAD: SE/VALA/00337)). Den 19 september(?) 1825, när en brorsdotter Eugenia Josephina Wilhelmina döptes i Skänninge, stod den då 20-årige handskmakargesällen Gustaf Wilhelm Malmgren fadder. I husförhörslängden 1825-1829 står Gustaf Wilhelm kvar som lärogosse hos Vahgren. Där står också antecknat att han den 7 maj 1826 flyttade till obestämd ort, med attest nr 13 (Skänninge AI:14 (1825-1829) Sid 146 Bild 80 (AID: v29080a.b80, NAD: SE/VALA/00337)). I utflyttningslängden står antecknat att flytten går till Stockholm och att Gustaf flyttar från ”Wargren” (Skänninge BI:2 (1803-1828) 1826:13 sid 60 (AID: v40295.b35.s61, NAD: SE/VALA/00337)). Endast fem månader senare, den 4 oktober 1826, står han som utflyttad från ”Bondk.” i Uppsala domkyrkoförsamling till okänd ort (Uppsala domkyrkoförsamling BI:3 (1814-1836) Bild 97 (AID: v126674.b97, NAD: SE/ULA/11632)). Flytten gick till Linköping, där han återfinns i husförhörslängden och där flytten från Uppsala står inskriven (Linköpings domkyrkoförsamling AI:26 (1826-1830) Bild 115 / sid 223 (AID: v25586.b115.s223, NAD: SE/VALA/00222)). För den tid Gustaf Wilhelm bör ha vistats i Uppsala finns luckor i beståndet av husförhörslängder. Därför kan det vara svårt att återfinna honom där.
 
Den 14 april 1827 finns handskmakargesällen G. W. Malmgren antecknad som utflyttad från Linköping till okänd ort (Indiko, Demografiska databasen, Umeå universitet). I juni samma år står han i Maria församlings i Stockholm inflyttningslängd, inflyttad från Linköping (Inflyttningslängd i Maria AIa:12 sid/pag 219). I källan finns också en anteckning om ett betyg 17 september, dock utan år, och att han tagit nattvarden i Skänninge 1825. I husförhörslängden för de följande två åren, 1828-1829, står Gustaf Wilhelm kvar. Han bor i kvarteret Gropen, på nr 2 (SE/SSA/0012/A I a/23 (1828-1829), bildid: C0055053_00016).
 
 
 
Den 12 november 1828 kom Gustaf Wilhelm resande från Sverige till Ekenäs (Ekenäs in- och utflyttningslängd).
 
Hos sämskmakarmästaren Carl Magnus Wörman, f. 1799 i Ekenäs, fick Gustaf Wilhelm arbete som gesäll. I kommunionboken står antecknat att han tog nattvarden 4 juni 1829 och 1 januari 1830. Den 4 januari 1830 lämnade han Ekenäs för flytt till S:t Petersburg (Ekenäs kommunionbok/rippikirja 1826-1832, s. 190).
http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/tammisaari/rippikirja_1826-1832_kk83/189.htm Vi kan alltså konstatera att han blev kvar hos mästare Wörman i något över ett år.
 
Flytten till S:t Petersburg finns registrerad i Ekenäs ut- och inflyttningslängd. Så även en flytt tillbaka bara knappt 11 veckor senare. Den 21 mars 1830 står han som inflyttad från S:t Petersburg (Ekenäs in- och utflyttningslängd).
 
Den 13 juni 1831 står han åter i utflyttningslängden i Ekenäs, nu som utflyttad till Sverige: ”Handskmak. Ges. Gust. Wilh: Malmgren”. Han står som ogift och som avflyttad till ”Utrik. ort” (Ekenäs in- och utflyttningslängd).
 
Samma dag, den 13 juni 1831 utfärdades ett pass för ”Sämskmakare Gesällen Gustaf Malmgren” för resa till Stockholm. Men för att få ett pass utfärdat av generalkonsulatet så fordrades diverse intyg. Bland annat var Gustaf Wilhelm tvungen att ha ett intyg från Frederick William Dreilick, borgmästare i Ekenäs 1830-1831, att han fick lov att lämna staden:
Borgmästare och Råd, uti Sjö- och StapelStaden Ekenäs göre veterligt: att Sämskmakare Gesällen Gustaf Malmgren, anmält sig wara sinnad att resa härifrån till staden Stockholm; Och som några hinder härvid icke möta, altså varder bemälte Resande i ödmjukhet recommenderad till erhållande af Högvederbörligt Resepass. Ekenäs Rådhus den 13. Junii 1831.
På Magistratens wägnar,
F; W; Dreilick
förordnad.
 
Malmgren Bild 5
 
Borgmästare Dreijlick kompletterade sitt intyg med uppfordran att passhavaren genast vid ankomst till utrikes ort skulle anmäla sig för påtecknande av passet:
1831. den 13. Maji expedierat af Magistraten i Ekenäs med förständiga till Passhafvaren att vid ankomsten till Urikes Ort, der Kejserl. Rysk Consul finnes, genast anmäla sig hos bemälte Consul i afseende å påtecknande af dess Pass och öfrige Documenter. Ekenäs Rådhus som ofwan.

F. W. Dreijlick
t. f. Borgmästare
No 126. Ugde. Uppvist å Kejserl. SjöTullkammaren i Degerby den 18 Junii 1831.
Phil. (?) ?ourander
 
(Dokumentet anges vara upprättat ”1831 den 13 Maji”, vilket vi rimligen får anta är en felskrivning för den 13 Juni.)
 
Malmgren Bild 3
 
Att Dreijlicks dokument uppvisats hos generalkonsulatet intygas på nästa sida:
Uppwist Kongl. Swenska och Norrska General=Consulatet i Finland samt i Diarium annoteradt under N:o 1.
Ekenäs den 13 Junij 1831.
F. Torselles.
åtföljer vederbörlig Auctoritets Resepass för Säms Makare Gesällen Gustaf Wilhelm Malmgren till Stockholm.
 
Malmgren Bild 2
 
Sedan krävdes ett hälsointyg. Samma dag som passet utfärdades, den 13 juni, utfärdades detta. Texten lyder:
År 1831 den 13de juni intyga vi underteknade, att någon slags farsot i Ekenäs Stad och hamn icke förefinnes, och att, efter skedd undersökning å härifrån resande Handskmakare Gesällen Gustaf Wilhelm Malmgren, har befunnits fullkomligen frisk.
F; W; Dreilick / t. f. Borgmästare
S: M: Schjerfbeck / Assess. & Prov. Läkare.
(Provinsialläkaren Sven Magnus Schjerfbeck som undersökte Malmgren och skrev under handlingen var för övrigt farfars far till konstnären Helene Schjerfbeck (1862-1946)).
 
Malmgren Bild 4
 
Med dessa handlingar fick så Gustaf Wilhelm sitt pass utfärdat. Handlingen är delvis förtryckt och den är utfärdad av Generalguvernören över Finland, Arsenij Zakrewskij för ”Sämskmakare Gesällen Gustaf Malmgren” och för resa till Stockholm. Den är också underskriven av Zakrewskij den 13 juni 1831. Högst upp på sidan finns en förpassningsnotering: ”Uppvistes för Commend: Emb. å Wattholma den 26 juni 1831, P. E, / P. A. Enbom”. Till vänster i dokumentets nederkant finns en signatur ”C. K. H.” och datumet 28 juni 1831.
 
Malmgren Bild 1
 
 
Borgerskap och mästartitel
Efter sejouren i Ekenäs 1831 bosatte sig Gustaf Wilhelm i Linköpings domkyrkoförsamling. Resan till Ekenäs och S:t Petersburg förefaller ha varit en klassisk gesällvandring med ett drygt år hos mästaren Wörman i Ekenäs, knappa tre månader i S:t Petersburg och avslutningsvis ytterligare tre månader i Ekenäs innan avresan till Sverige med slutmålet Linköping. Finland och Ryssland var länder där en handskmakargesäll säkert kunde inhämta goda yrkeskunskaper. 
 
1011759_10152034931837825_69738804_nUr Linköpings domkyrkoförsamling AI:30, husförhörslängd 1831-1835
 
Gustaf Wilhelm står lite omväxlande som handskmakargesäll och sämskmakargesäll. Men i Ekenäs var han gesäll hos en sämskmakare. På Stockholms stadsarkivs hemsida kan vi läsa om sämsk- och handskmakarämbetet. Om sämskinn skrivs att det är en speciell form av mjukbehandlat skinn med väldigt hög uppsugningsförmåga. Om handskmakarna skrivs att de hade en lärlingstid på fyra år varefter ett gesällprov lämnades till Handskmakareämbetet för bedömning (http://www.ssa.stockholm.se/Anvand-arkiven/Skraarkiv-inledningar/Samsk-och-handsmakareambetet/).
 
Redan året efter hemkomsten, 1832, ansökte Gustaf Wilhelm om att bli mästare enligt en anteckning i husförhörslängden (Linköpings domkyrkoförsamling AI:30 (1831-1835) Bild 116 / sid 221 (AID: v25590.b116.s221, NAD: SE/VALA/00222)). I husförhörslängden för samma period, men i annan volym, kan vi konstatera att han blivit mästare och nu titulerades ”Herr” (Linköpings domkyrkoförsamling AI:32 (1831-1835) Bild 86 / sid 165 (AID: v25592.b86.s165, NAD: SE/VALA/00222)).
 
cgipict-extUtsigt af Linköping, 1850-talet
 
Att Gustaf Wilhelm var handskmakarmästare framkommer också tydligt i den följande husförhörslängden, för åren 1836-1840. I hans bostad och verkstad i hus n:o 27 och 28 S:t Kors kvarter bodde även hans lärlingar och hans gesäller. De står nämnda i husförhörslängden och vi kan räkna till sammanlagt 1 lärling och 5 gesäller under dessa fem år. Med tanke på att gesäller ofta var på resande fot så kan vi förmoda att han vid ett tillfälle hade 1 lärling och kanske 1-2 gesäller (Linköpings domkyrkoförsamling AI:36 (1836-1840) sid 186). Fastigheten var centralt belägen: n:o 27 och 28 S:t Kors kvarter är en hörnfastighet i sydvästra hörnet av korsningen mellan Apotekaregatan och Storgatan, endast ett kvarter från Stortorget och ett kvarter från Domkyrkan. Idag finns på samma plats ett stenhus i Jugendstil från sannolikt tidigt 1900-tal.
 
S:t Kors kvarter no. 27 och 28 fotograferat 1905, före rivningen av de gamla husen

 Innergården på S:t Kors kvarter no. 27 och 28 fotograferad 1905, före rivningen av husen. Bakom huset till vänster ligger Storgatan, bakom huset till höger Apotekaregatan. (Bilden finns i A. Kugelberg: Gamla Linköpingsgårdar. Anteckningar. (1975) Föreningen Gamla Linköpings skriftserie nr 14:4, Linköping: Östgöta Correspondenten.)

 
Hur kan livet som handsmakarmästare i Linköping vid den här tiden ha tett sig? Allt kanske inte var fullt så lugnt och fridfullt som det framställs på den anonyma ”Utsigt af Linköping” från 1850-talet. Nej, det var nog en del att stå i som handskmakare och borgare i staden. Gustaf Wilhelm verkar inte heller ha hunnit med sina förpliktelser helt till fullo… Under sin tid i Linköping återfinner vi honom i Linköpings saköreslängd som bötfälld tre gånger:
– Den 16 januari 1837 fälldes han ”för ss. [såsom] Befäl försummad Brandvakt” till en böter på 2 riksdaler ”samt med 32 skilling ersätta lejden till Bryggaren Glänsäll” (Landsarkivet i Vadstena, Linköpings rådstuvurätt och magistrat, AI:140, dombok 1800-1849, nummer 17).
– Den 29 juli 1839 fälldes han ånyo för ”ss. Befäl försummad Inställelse vid Brandvakt”. Bötesbeloppet var 2 riksdaler (Landsarkivet i Vadstena, Linköpings rådstuvurätt och magistrat, AI:142, dombok 1800-1849, nummer 213).
– Den 8 mars 1841 var förseelsen ”förfallolöst uteblifwande uti målet gällande obetaldte Krono-Utskylder Riksdagsmanspenningar och reparationer å Domprostshuset m.m.”. Bötesbeloppet var 4 riksdaler och gällde sammanlagt tre personer, utöver Malmgren även arbetskarlen Sam. Larsson och skräddaren Vougt. Dessa skulle böta ”1 Riksdaler 16 skilling hwardera eller wid bristande tillgång å Länshäktet undergå fyra dagars Fängelse” (Landsarkivet i Vadstena, Linköpings rådstuvurätt och magistrat, AI:144, dombok 1800-1849, nummer 58).
 
 
År 1839 flyttade en piga Hedda Johansdotter in i fastigheten N:o 49 A var? där Gustaf Wilhelm bodde. Hon var piga hos en vagnmakare i samma fastighet. Hedda var född 4 april 1817 och födde den 6 juni 1840 en dotter utom äktenskapet där fadern anges vara okänd. Flickan döptes till Augusta Wilhelmina (Linköpings domkyrkoförsamling AI:35, 1836-1840, sid 528 och sid 534). Hedda och dottern flyttade 1841 vidare till en skräddarmästare inom församlingen men redan samma år flyttade modern igen, nu utan sin dotter. Hedda flyttade till Norrköping och lilla Augusta Wilhelmina hamnade hos torpare Peter Abrahamsson i Slaka socken, Östergötlands län. Flytten var inte så lång – Slaka gränsar till Linköpings domkyrkoförsamling på dess sydvästra sida (Linköpings domkyrkoförsamling AI:35, 1836-1840, sid 426 och AI:37 (1841-1845) Bild 218 / sid 427 (AID: v25597.b218.s427, NAD: SE/VALA/00222).
 
Skulle det kunna vara så att flickan Augusta Wilhelmina är en okänd utomäktenskaplig dotter till handskmakaremästaren Gustaf Wilhelm Malmgren? Och om så är, går det att finna belägg för det?
 
Lilla Augusta Wilhelmina kom som 2-åring tillbaka till domkyrkoförsamlingen. Hon blev fosterdotter hos stensprängaren Carl Ros och hans hustru Stina Andersdotter (Linköpings domkyrkoförsamling AI:37 (1841-1845) sid 498). Men efter bara tre år med dessa nya föräldrar avled hennes fostermor. Femåriga och fortfarande lilla Augusta Wilhelmina fick flytta vidare (Linköpings domkyrkoförsamling AI:37 (1841-1845) sid 620).Trots att hon bara under korta två år i sin barndom bodde hos Carl Ros och Stina Andersdotter bar hon som vuxen efternamnet Roos. Vart flyttade hon? Vi har en lucka på 4 år… Som 9-åring återfinner vi henne som fosterbarn hos torparen Peter Fagerström och hans hustru i torpet Källsätter under Persbo. i Skeda socken I husförhörslängden står antecknat att hon är ”från Linköping inackorderad” och att hon kom till Skeda från Linköping den 1 oktober 1849. Hennes konfirmation 1855, efter sex år i Skeda, finns också antecknad i längden – ”Com. lgn [Communionlängden] 55 24/6” (Skeda AI:19 (1850-1856) Bild 128 / sid 224). Korsreferensen från husförhörslängden stämmer och vi kan också hitta henne i kommunionlängden (Skeda kyrkoarkiv, Längder över nattvardsungdom (konfirmationsböcker), SE/VALA/00330/D I/1 (1849-1894), bildid: A0009077_00011). Nu var Augusta Wilhelmina konfirmerad och alltså ”vuxen”, trots sina unga år. Till hösten – under flyttdagarna i oktober – bar det därmed av från Skeda socken och torparen Peter Fagerström och hans hustru. Hon står antecknad i Skeda utflyttningslängd som ”Pigan Augusta Vilhelmina Roos” och utflyttad den 24 oktober 1855 från Källstätter under Persbo (Skeda BI:2 (1848-1860) Bild 30 / sid 51). Som ”vuxen” gick flytten till huvudstaden, säkert för att söka anställning. Från nu kan vi också följa Augusta Wilhelmina som piga i olika hushåll och där hon stannade ett år på i varje hem. I inflyttningslängden i Klara församling i Stockholm står hon som piga och det anges att hon kom från Skeda (Klara BI:10 (1854-1856) Bild 266 (AID: v87278.b266, NAD: SE/SSA/0010). Efter ett drygt år i Stockholm, den 1 december 1856, flyttade hon från Klara församling, Stockholm men i församlingens utflyttningslängd anges inte till vilken annan församling hon flyttade, det enda som anges är ”Åkar Schelin” (Klara BIIa:10 (1855-1860) Bild 262 (AID: v87329.b262, NAD: SE/SSA/0010). Men 19 dagar senare, den 20 december 1856, kom hon till Vårdsberg socken, Östergötlands län, och anges då komma från Stockholm. I Vårdsberg står hon som piga till året därpå, 1857. Efter Vårdsberg bodde hon i Rystad socken i samma län under ett år. Hon flyttade från Rystad den 22 oktober 1858 till Östra Harg socken, också i Östergötlands län, och den 24 oktober 1859 från Östra Harg till Norrköping. Till Norrköping S:t Olai församling flyttade hon in, som piga, den 7 november 1859, anges i inflyttlingslängden komma från Ö. Harg och flyttar till Bergs Bolag (Norrköpings S:t Olai BI:8 (1855-1876) 1859:359 sid 210 (AID: v39400.b109.s211, NAD: SE/VALA/00273). I husförhörslängden finns upplysningen att hon arbetade som piga 1859-1860 och bodde i kvarteret Svärdet. Hon flyttade 1860 inom församlingen till kvarteret Laxen. Där var hon piga ett år och flyttade 1861 vidare till kvarteret Ankarstocken. Efter ett år som piga där bar det 1862 av till Stockholm. Hon erhöll en flyttattest med nr 401 den 21 september 1862 (Norrköpings S:t Olai AI:53 (1858-1862) sid 184 (AID: v28203.b187.s184, NAD: SE/VALA/00273; Norrköpings S:t Olai AI:56 (1858-1862) sid 70 (AID: v28241.b74.s70, NAD: SE/VALA/00273; Norrköpings S:t Olai AI:54 (1858-1862) sid 258 (AID: v28204.b264.s258, NAD: SE/VALA/00273; Norrköpings S:t Olai BII:6 (1855-1876) 1862:401 sid 281 (AID: v39409.b144.s281, NAD: SE/VALA/00273)). Här finns en liten lucka på 2 år. Den 23 oktober 1864 gifte sig Augusta Wilhelmina med Nils Johan Johansson. Han kom till Hammarby församling, Södermanlands län 1863 (Skånela AI:17 (1866-1870) Bild 60 / sid 2). Den 19 november 1864 flyttade Augusta Wilhelmina in i Hammarby församling. Hon står i husförhörslängden tillsammans med Nils Johan och en dotter, Elin Augusta, som föddes 1865 (Hammarby AI:12 (1861-1870)). Från Hammarby gick en flytt i november 1865 till Skånela socken. Nils Johan var där inspektör på Skånellaholm. I Skånela föddes sonen Axel Emanuel den 23 augusti 1869 (Skånela AI:17 (1866-1870) Bild 60 / sid 2).
 
Augusta Wilhelmina klarade sig väl på livets krokiga bana, i varje fall utifrån aspekten social status. Hennes make var hemmansägare, sedermera inspektör. Han var östgöte som hon, född 7 mars 1838 i Västra Harg, Östergötlands län. Vi kan så småningom återfinna dem i Rotemansarkivet i Stockholm (http://www2.ssa.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx).
 
Sedermera änkan Augusta Vilhelmina Johansson, född Roos, avled i Stockholm och begravdes 5 april 1914 på Norra begravningsplatsen, avd. 1, kv. 11A, nr 162 (CDn Begravda i Sverige).

Några av Augusta Vilhelminas och Nils Johans barn bytte namn till Salén. Sonen Axel Emanuel, född 1869 i Skånela dog 17 februari 1951 i Danderyds socken, Stockholms län. Till yrket var han grosshandlare. Axel var gift men redan 50 år gammal, den 13 april 1920, blev han änkeman. I GFs klipparkiv återfinns hans dödsnotis och där ser vi att han hade döttrarna Greta, Birgit och Margit. En yngre son, och bror till Axel, var Carl Leonard, född 6 juli 1875 i Salem, Stockholms län. Han gifte sig 3 november 1910 med Gina. När han avled den 28 april 1960 bodde han i Hässelby. Hustru och tre barn överlevde honom. Carl Salén var specerihandlare och hade sin butik på Hötorget 10 i S:ta Clara församling. En tredje son och bror var Johan Edvard Knut, som var född den 4 december 1877 i S:t Nicolai, Stockholm. Om honom vet vi att han skilde sig den 28 augusti 1928 och att han avled den 9 januari 1952 i Adolf Fredriks församling, Stockholm. I GFs klipparkiv finner vi också uppgiften att de tre bröderna Salén hade en syster Eva.
 
 
Gustaf Wilhelm Malmgren avled i Eksjö som 40-åring, i mars 1845. Dödsorsaken var lungsot. Han begravdes också i Eksjö men står i kyrkoboken i hemförsamlingen (Linköpings domkyrkoförsamling CI:7 (1826-1845) Bild 384 / sid 787 (AID: v38779.b384.s787, NAD: SE/VALA/00222). I husförhörslängden ser vi att han vid denna tidpunkt var bosatt i n:o 31, S:t Lars kvarter (Linköpings domkyrkoförsamling AI:38 (1841-1845), Bild 147 / sid 287). N:o 31 var en tomt som låg centralt, två kvarter öster om Stortorget och ett kvarter väster om S:t Lars kyrka. Den var genomgående i kvarteret där den låg, med en sida mot Storgatan och en sida mot Borgmästaregatan. Nuvarande gatuadresser är Storgatan 23 och Borgmästaregatan 2. Bara drygt 30 år efter vår handskmakarmästares bortgång byggdes här en pampig byggnad, det första i raden av stadens affärspalats. Byggnaden står kvar och är ett stenhus i nyrenässans som uppfördes 1879 för Östgöta Enskilda bank (http:// först i raden av stadens affärspalats).
 
 
Gustaf Wilhelms syskon och deras familjer
Gustaf Wilhelm var inte gift, och vi har inga bevis för att han hade några egna barn. Men han hade flera syskon, och bland dem har vi kunnat följa släktgrenar vidare på två av hans bröder. Släktingarnas framgångar och motgångar ger en indirekt bild av den familj Gustaf Wilhelm kom ifrån. I sin egen karriär hade han en hög ambitionsnivå. Studerar man husförhörslängderna i Linköpings domkyrkoförsamling så kan man också se att han hade höga betyg i läsning m. m. Ser vi till hans syskon och syskonbarn så anar vi att Gustaf Wilhelm inte var ensam om att ha läshuvud och ambition. Flera personer på broderns sida kan sägas ha gjort en klassresa.
 
 
– Systern Maria Christina Malmgren
Gustaf Wilhelms äldsta syskon var Maria Christina, född 1788 och alltså 17 år äldre än han. Hon lämnade hemmet 1807, när Gustaf Wilhelm var endast 2 år gammal, och flyttade från Skänninge in till Linköping (SVAR: Skänninge AI:9 (1799-1810) bild 30 sid 44). Efter två år i Linköping flyttade hon 1809 åter till Skänninge (Linköpings domkyrkoförsamling AI:12 (1805-1810) sid 94). År 1811 hittar vi henne som inflyttad till Linköping, nu från okänd ort. Och samma år flyttar hon ut – till okänd ort (Linköpings domkyrkoförsamling AI:16 (1811-1815) sid 120). Maria Christina Malmgren flyttbevisEnligt en flyttsedel utfärdad 24 september 1813 skall hon 1811 ha flyttat från Linköping och åter till hemorten Skänninge. Efter två år i Skänninge bar det i september 1813 dock av till Stockholm (Skänninge BI:2 (1803-1828) Bild 19 / sid 29 (AID: v40295.b19.s29, NAD: SE/VALA/00337). Den flyttsedel som utfärdades i samband med Stockholmsflytten ligger som bilaga till Maria Christinas lysningshandlingar när hon 1814 ska ingå äktenskap med artisten Per Gideon Noræus i Hovförsamlingen. I dokumentet intygas att Maria Christina är till äktenskap ledig. Tjänstgörande och vikarierande präst i Skänninge har i brevet angett att Maria Christina var född den 14 oktober 1788, inte den 13 september 1788, vilket är anmärkningsvärt eftersom hon i födelseboken (dock i grannsocknen) har födelsedatumet 13 september. Som bilaga till lysningshandlingarna finns även ett brev där Maria Christinas båda föräldrar ger sitt bifall till vigseln. Brevet är daterat i april 1814 och undertecknat av båda föräldrarna, Samuel Malmgren och Sara Christina Malmgren. Bland bilagorna till lysningshandlingen finns också ett brev som rör den blivande maken Per Gideon Noræus där det intygas att han är till äktenskap ledig (Hovförsamlingen HVA:14, 1812-1814).
 
Den 7 augusti 1814 gifte sig Maria Christina i Hovförsamlingen i Stockholm med Pehr Gideon Noræus (Hovförsamlingen EI:2 (1783-1824) Bild 209 (AID: v85369.b209, NAD: SE/SSA/0007). Han var född den 9 november och döpt den 10 november 1788 i Orlunda socken i Östergötland, två socknar bort från Skänninge i västlig riktning. Fadern var mönsterskrivaren Nils Noreus och modern Sara Cajsa Wadman (Orlunda CI:3 (1771-1801) Bild 84 / sid 157 (AID: v39604.b84.s157, NAD: SE/VALA/00290). I bouppteckning efter fadern lär vi oss att familjen på inte mindre än tio personer flyttade en knapp mil norrut, till Sten socken (som 1813 vid en sammanslagning med Kälvstens församling fick namnet Västra Stenby) och att fadern avled där (Aska häradsrätt FII:17 (1801-1803) Bild 288 / sid 567 (AID: v76392.b288.s567, NAD: SE/VALA/01515).
 
Några år senare står Maria Christina som inflyttad i Storkyrkoförsamlingen/S:t Nicolai församling. Församlingen saknar flyttlängder för åren 1819-1822, men ur flyttuppgifter hämtade ur husförhörslängden har ett register skapats. Någon gång 1819-1822 vet vi därför att extra sjötullsvaktmästare Gideon Noreus och hans hustru Maria Christina flyttade in i församlingen (Stockholm Nicolai AI:11, sid 382). I mantalslängden för år 1830 kan vi hämta uppgiften att ”Målare Artisten Gideon Norèus” och hans hustru Maria Christina hade en fosterdotter Johanna Carolina född den 22 februari 1821. Denna fosterdotter har en barnhusakt i vilken det uppges att hon var född den 2 februari 1821 och antagen till underhåll den 28 juni 1822. Det anges att hon uppfostras av ”Målare Artisten Noreli hustru i Kongebacken No. 4, Qv. Kurland Efter Modrens accordering” (idag Drottninggatan mellan Kammakargatan och Tegnérgatan, kvarteret Kurman ligger på gatans östra sida). Den 1 februari 1827 ändras fostermoderns adress till Lundtmakargatan 6, kvarteret Sjöråen (kvarteret ligger på Luntmakargatans östra sida mellan Rådmansgatan och Kungstensgatan) (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/05_07735.pdf).
 
I register till mantalslängden 1831 står Gideon som ”Artist” och boende i Jakobs församling, men i registret till mantalslängden 1832 står han inte med. I stället återfinner vi här målaränkan Maria Christina Noreus, boende i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Den 27 oktober 1834 lämnade målarmästareänkan Maria Christina Noreus en mantalsuppgift för sig själv. Samma födelsedatum uppges som i tidigare mantalsuppgift. Hon står som mantalsskriven i S:t Johannes församling, kvarteret Wäderkvarn, Dödgräfvargränd no. 15. Gatan utgör idag en del av David Bagares gata, sträckningen mellan Regeringsgatan och Malmskillnadsgatan. Sträckan hade på sin norra sida två kvarter, men på sin södra sida ett kvarter, nämligen kvarteret Väderkvarnen http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M3509010113_150dpi.pdf).
 
 
– Brodern Carl Magnus Malmgren och hans familj
Den 14 år äldre brodern Carl Magnus, född 1791, står i Skänninge husförhörslängd 1810-1820 med yrkestiteln fältväbel (SVAR: Skänninge AI:11 (1810-1820) bild 97, sid 178). Åtminstone åren 1824-1826 bodde han i Styra socken, Östergötlands län. Han var gift med Catharina Charlotta Lindskog, född 20 maj 1798. De fick barnen Malcom Mauritz, född 12 augusti 1820, Mathilda Maximiliana Charlotta, född 28 juni 1824 i Styra, och tvillingarna Axel August och Fritz Wilhelm, födda 3 oktober 1826 i Styra. En flytt gick vid någon tidpunkt åren därefter till Linköping. I husförhörslängd för Linköpings domkyrkoförsamling 1836-1840 står Carl Magnus som Fanjunkare. I samma längd uppges att äldste sonen flyttade till Skänninge 1836 och familjen 1838 till Appuna socken någon halvmil väster om Skänninge (Linköpings domkyrkoförsamling AI:33 (1836-1840) sid 248). Han står nämnd i en bouppteckning runt 1862, sannolikt hans egen (?) (Skänninge rådhusrätt och magistrat FI:13 (1861-1870) Bild 48 / sid 89 (AID: v186815.b48s.89, NAD: SE/VALA/01709).
 
– Brorsonen Malcom Mauritz Malmgren
Som 26-åring flyttade karduansmakargesällen Malcom Mauritz Malmgren den 9 oktober 1846 in till Linköping från Karlstad (Linköpings domkyrkoförsamling BI:4). Efter tre år, den 3 mars 1849, flyttade han från Linköping till Norrköping (Linköpings domkyrkoförsamling AI:42, sid 434).
 
– Brorsdottern Mathilda Maximiliana Charlotta Malmgren
Mathilda Maximiliana Charlotta förblev ogift. Hon bodde 1880, som 56-åring, i Tannefors kvarter i Linköpings domkyrkoförsamling (Sveriges befolkning 1880, Post 1880-5-152-4984). Från åtminstone 16 november 1880 bodde hon i en änkefru Maria Catharina Hanners hushåll, i husförhörslängden bär hon titeln mamsell. Hon flyttade ut ett år senare, den 9 augusti 1881, till Gärdserums socken österut i Östergötlands län (Linköpings domkyrkoförsamling AI:67 (1876-1880) sid 150 och AI:71, sid 1206).
 
– Brorsonen Axel August Malmgren
Vid 54 års ålder återfinner vi Axel August Malmgren som handlande och gift familjefader i Norrköping. Han bodde enligt uppgifter i folkräkningen i ”Dals Qvarteret qvadraten Paraden 1 6” i S:t Olai församling (Sveriges befolkning 1880, Post 1880-5-153-4988).
 
 
– Brodern Johan Fredrik Malmgren och hans familj
Den äldre brodern Johan Fredrik var enligt Skänninge dopbok född den 6 oktober 1798 (senare uppgift vid ett flertal tillfällen 13 oktober) och alltså sju år äldre än Gustaf Wilhelm. I Skänninge husförhörslängd 1799-1810 står han med i föräldrahemmet och bär beteckningen ”scholaris”. I den följande längden, 1810-1820, står han dock inte upptagen i familjen.
 
Den 12 december 1823 undertecknades ett hindersbevis för hattmakargesällen Johan Fredrik Malmgren, nu 25 år gammal, och hans blivande hustru Jungfru Catharina Lindlöf, för henne av brodern skräddaren Eric Lindlöf och för honom av ”Målare Artist” Gideon Norréus, svåger och gift med hans äldre syster Maria Christina. Den 6 januari 1824 vigdes de tu av prästen A. Bruun i Hovförsamlingen. På hindersbeviset anges att han var född den 13 oktober 1798 och hon den 30 augusti 1800 (Hovförsamlingen EI:2 (1783-1824) Bild 271 (AID: v85369.b271, NAD: SE/SSA/0007). Enligt flyttlängder för Hovförsamlingen skall hon ha flyttat in från Jakobs församling 1823. I inflyttningslängden har också hennes vigsel den 6 januari 1824 noterats (Hovförsamlingen AIIa:2 (1822-1834) sid 201 (AID: v85349.b105.s201, NAD: SE/SSA/0007)). I register till flyttlängder för Jakob och Johannes församlingar 1816-1825 står hon också som utflyttad under denna period.
 
 
Catharina Lindlöf var inte född den 30 augusti 1800 men den 30 juli samma år. Hon kom från Värmland och står antecknad i Rudskoga födelsebok som dotter till soldaten Erik Leman från Lemanstorp (Rudskoga C:4 (1768-1850) Bild 98 / sid 185 (AID: v8117.b98.s185, NAD: SE/VA/13434)). Hon hade bland annat brodern Eric Lindlöf, född 1797, gift med Gustava Eklöf, född 1787 och död 1831, och systern Anna, gift med f. d. soldaten vid Wermlands Kongl. regemente, lantbrukaren Jonas Gersfeldt, och boende nära Kristinehamn. Uppgifterna kommer från ingressen till bouppteckningen efter brodern Erik 1839 och från register till inflyttade i Jakobs församling i Stockholm (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:495 (1839-1839) Bild 580 / sid 45 (AID: v223180.b580.s45, NAD: SE/SSA/0145a)).
 
Fyra månader senare, den 17 april, föddes och den 19 april 1824 döptes dottern Emma Frederica Catharina. I födelsenotisen anges som bostad ”Qvart. Moraset, No 1. Stora Bastugatan å Norr”. Dopvittnen var: ”Skrädd. Mästaren Eric Lindlöf och Enka Fru Margaretha Sörman Studeranden Anders Sörman och Jfru Sundell B. m. Chr. Thysell” (Hovförsamlingen CI:5 (1819-1860) Bild 39 / sid 36 (AID: v85365.b39.s36, NAD: SE/SSA/0007). Stora Bastugatan heter idag Sveavägen. Kvarteret Moraset ligger mitt emot Adolf Fredriks kyrka.
 
På nyårsafton 1833 avled Johan Fredriks hustru Catharina av ”slag” (Jakob och Johannes FIa:4 (1809-1852) Bild 246 / sid 236 (AID: v86436.b246.s236, NAD: SE/SSA/0008).
 
I en inflyttningslängd 1829-1834 för Hedvig Eleonora församling i Stockholm står han som ”Hattmakaregesäll Joh. Fr. Malmgren”, född den 13 oktober 1798, och inflyttad den 15 november 1834 från Jakobs församling. Barnen anges vara födda i Hovförsamlingen, men hans egen födelseort uppges inte (Hedvig Eleonora BIa:6, s. 134). I en den 8 november 1834 (en vecka tidigare!) undertecknad mantalsuppgift inför det kommande årets mantalsskrivning lämnar Hattmakargesällen J. F. Malmgren, boende i ”Qvart JärnLodet Huset No 11” i Hedvig Eleonora församling upplysningen att han själv var född 13 oktober 1798, att han boende hos sig hade dottern Emma Fred. Catharina född 17 april 1824, sonen Wictor Pontus Fredrik född 20 november 1825 och svärmodern soldatänkan Anna Nilsdotter, som dock enligt prestbetyg skulle vara befriad från mantal ”för Sjuklighet och Ålder”. Svärmodern anges vara född 24 februari 1758 och hörande till Kungliga hovförsamlingen. Under sin namnteckning har Johan Fredrik även lämnat uppgiften att han hade boende hos sig hyrkuskdrängen Söderholm med hustru och barn (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M3512010675_150dpi.pdf). Vi räknar alltså till sju eller fler personer boende i denna bostad.
 
Den 27 september 1835 vigdes i samma församling Hattmakargesällen Johan Fredrik Malmgren med Jungfru Johanna Carolina Lindahl (Register till Hedvig Eleonora E1a:5, lysnings- och vigselbok 1839-1861, s. 343).
 
I registret till Jakobs församlings inflyttningslängd 1831-1835, BI:4, uppges att Johan Fredrik återfinns på sidan 112. När i tid ägde denna flytt rum?
 
En dotter Jenny Aurora Malmgren föddes 25/2 och döptes 29/2 1844 (ej kontrollerad uppgift från FamilySearch). En dödsnotis för henne finns i Hedvig Eleonoras dödbok den 8 februari 1849 (Stockholms stadsarkiv, register till Hedvig Eleonoras dödböcker).
 
Den 21 november 1844 undertecknade hattmakarearbetaren J. F. Malmgren en mantalsuppgift för sig och sin familj, nämligen han själv, hustrun Johanna Carolin, barnen Emma Fredr. Catharina, Carl Fredrich, Mathilda Carolina, Oscar Leonard och Jenny Aurora. Flera födelsedatum skiljer sig från andra källor. Johan Fredrik har uppgivit att han var född den 13 oktober 1798, inte den 6 oktober, att dottern Emma Fredrika Catharina var född 24 april 1824, inte den 17 april, att sonen Oscar Leonard var född den 20 mars 1842, inte den 20 februari. Familjen är skriven i Hedvig Eleonora församling, kvarteret Sjöhästen, huset no. 6 (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M4511011247_150dpi.pdf).
 
En dotter Jenny Aurora Aqvilina Malmgren föddes 24 april 1851 i Hedvig Eleonora församling. Föräldrar var Johan Fredrik Malmgren och hans hustru Johanna Carolina Lindahl (Hedvig Eleonora CI:21 (1851-1856) Bild 20 / sid 13 (AID: v85589.b20.s13, NAD: SE/SSA/0006)
 
Den 30 oktober 1853 avled Johan Fredrik, 55 år och 13 dagar gammal. Sannolikt avled han i kolera (Källa?).
 
Den 21 november 1859 undertecknade Johanna Carolina Malmgren mantalsuppgiften till 1860 års mantalsskrivning. I denna kan vi hämta upplysningen att hon också då bodde med sin familj i kvarteret Sjökalven med adress Jungfrugatan 5 i Hedvig Eleonora församling, var hattmakargesällsänka och född 17 mars 1815. Boende med henne var döttrarna Mathilda Carolina född 26 oktober 1839, Hilma Augusta född 5 januari 1849, Jenny Aurora Aqvilina född 24 april 1851 samt fosterdottern Augusta Fredrika Catharina född 2 augusti 1851. Inneboende var två boktryckerilärlingar, Carl Fredrik Malmgren och Oskar Leonard Malmgren (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6011011408_150dpi.pdf). Efter Johanna Carolinas mantalsuppgift följer två mantalsuppgifter för de inneboende boktryckerilärlingarna. Där finner vi att Carl Fredrik Malmgren var född 1 oktober 1837 och Oskar Leonard den 20 februari 1842. Båda arbetade hos boktryckare J. F. Meijer på Malmtorgsgatan 10 (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6011011409_150dpi.pdfhttp://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6011011410_150dpi.pdf). Vad som inte framgår är att båda lärlingarna var hennes och Johan Fredriks söner.
 
Till 1870 års mantalsskrivning återfinner vi mantalsuppgifter för de flesta av ovanstående personer. Johanna Carolina hade nu flyttat till Maria Magdalena församling, till kvarteret Katten Större, huset no. 1, med adressen Tavastgatan 10. Hos henne bodde hennes tre döttrar, fosterdottern Augusta Fredrika Catharina, med anmärkningen ”Intag. fr. Allmänna Barnhuset”, inneboende Oskar Leonard Malmgren men inte Carl Fredrik Malmgren (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M7016010930_150dpi.pdf). I separata mantalsuppgifter kan vi se att döttrarna nu samtliga var sömmerskor (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M7016010932_150dpi.pdfhttp://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M7016010933_150dpi.pdfhttp://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M7016010934_150dpi.pdf). Oskar Leonard står i sin mantalsuppgift som ”Aktör” och ”Utan anställning” (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M7016010931_150dpi.pdf).
 
Rotemanssystemet infördes i Stockholm 1876. Det går att följa Johanna Carolina Malmgren i rotemansarkivet, som ju finns digitaliserat. Där hittar vi bland annat uppgiften att hon var född i Längbro socken, Örebro län. Vidare att hon avled i Hedvig Eleonora församling den 28 mars 1912. Johanna Carolina hade då nått den imponerande åldern 97 år och 11 dagar och dessutom varit änka i hela 58 år (Stockholms stad, bouppteckningsregister).
 
gravplats på Norra begravningsplatsenJohanna Carolina begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm (avd. 2, kv. 20C, gravnr 56). I graven begravdes även fyra av hennes egna barn, Oskar Leonard d. 1922, Carl Fredrik d. 1928, Jenny Aurora Aqvilina d. 1930, Mathilda Carolina d. 1937, samt den fosterdotter hon uppfostrade, Augusta Fredrika. Flera, kanske samtliga av dessa barn levde som ogifta. Gravrätten gick ut 1988, och graven har upphört (Begravda i Sverige; Fotografi: Helene Jorsell 15 juni 2014).
 
– Brorsdottern Emma Fredrika Catharina Malmgren
Johan Fredriks dotter i första giftet Emma Fredrika Catharina födde den 2 augusti 1851 som ogift ett utomäktenskapligt barn, en flicka som fick namnet Augusta Fredrika Catharina Malmgren. Fadern var paraplymakaren Gustaf Lundberg. I Stockholms barnhus förteckning antogs hon till underhåll den 6 september 1854. Det årliga underhållet var 20 riksdaler och flickan uppfostrades av styvmodern Johann Carolina Malmgren, boende på Jungfrugatan 5 (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/07_07323.pdf). I en senare akt på barnhuset kan vi följa dottern fram till hösten 1865. Den 16 september betalades det sista underhållet ut och den 26 oktober gjordes den sista anteckningen i hennes akt. På raden där hennes mor, ”ogifta Emma Fr. C. Malmgren” står antecknad är efter ”ogifta” tillagt ”afl.”, alltså ”avlidna” (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/01_11110.pdf). Den 6 augusti 1854 födde en Emma Fredrika Malmgren en dotter på Stockholms allmänna barnbördshus som fick namnet Anna Charlotta (Allmänna barnbördshusets kyrkoarkiv CI:3 (1853-1860) Bild 43 (AID: v82978.b43, NAD: SE/SSA/6039). Ett sannolikt händelseförlopp är att Emma Fredrika Catharina Malmgren avled i barnsbörd vid denna andra dotters födelse och att därför hennes äldre dotter lämnades in till Stockholms barnhus, vilket i så fall skedde exakt en månad efter att den förmodade lillasystern föddes.
 
– Brorsonen Wictor Pontus Fredrik Malmgren
Wictor Pontus Fredrik föddes 20 november 1825. När hans far lämnade in en mantalsuppgift i november 1844 (se ovan) stod Wictor Pontus Fredrik inte med i hushållet. Vid mantalsskrivningen 1855 återfinner vi honom som boende i Stockholm och med titeln dräng (Stockholms stadsarkiv, register till mantalslängder). Åtta år senare tillhör han kronoarbetskåren i Vaxholm. I deras kyrkobok står han som upptagen för ett år 1863, som frivillig 1864, 1865, 1866, 1869 och 1870, och upptagen för ett år 1871. Han flyttade från Vaxholm till Katarina församling i stan den 17 oktober 1872. I källan uppges också att han tagit sin första nattvard i Klara församling som 17-åring 1842 (Kronoarbetskåren i Vaxholm AI:1 (1854-1871) Bild 2090 / sid 190 (AID: v86689a.b2090.s190, NAD: SE/SSA/6067).
 
Men den 3 juni 1873 avled han med dödsorsaken organiskt hjärtfel. Han bodde då på Allmänna försörjningsinrättningen på Kungsholmen, s.k. ”Grubbens”, och var vid sin ålder 47 år 6 månader och 10 dagar gammal enligt dödboken i hans hemförsamling (Katarina FI:21 (1870-1873) Bild 208 / sid 168 (AID: v87056.b208.s168, NAD: SE/SSA/0009). Samma uppgift återfinns i Allmänna försörjningsinrättningens dödbok (Sankt Eriks sjukhus FI:2 (1865-1882) Bild 1380 (AID: v89366.b1380, NAD: SE/SSA/6042) I annan källa från Allmänna försörjningsinrättningen får vi reda på att Wictor Pontus Fredrik dog klockan sju på morgonen. Han bär här titeln ”f. d. Pionieren” (Sankt Eriks sjukhuis FII:1 (1868-1884) Bild 3290 (AID: v89370.b3290, NAD: SE/SSA/6042).
 
Stockholm hade två så kallade allmänna försörjningsinrättningar, ”Grubbens” på Kungsholmen och ”Dillströmska” på Söder. Det var hemlösa som inackorderades här, och under svåra förhållanden. Det var arbetsplikt vilket kunde innebära allt från vedhuggning, sömnad och mangling till latrintömning (som ju utfördes nattetid). På Grubbens hade man stora sovsalar och det ”hem” de inackorderade förfogade över bestod av en säng och ett nattduksbord. Maten var av låg kvalitet. Många av de som bodde där hade alkoholproblem och psykiska problem. I arkivhandlingarna, åtminstone de senare åren, går det att följa den person som bodde där dag för dag i längder över utfört arbete, dagrapporter och rapportjournaler (Stockholms stadsarkiv, Allmänna försörjningsinrättningen, Stockholm D10). En ögonblicksbild ger författarinnan Josefina Wettergrund (Lea) i ett brev till en väninna 1889: ”Men i dag har jag fått en lexa: har varit och besökt gamla Hedda på Grubbens gärde, sett dessa ödsliga salar med sina 16, 20 sjuka i och – hållit på att må illa vid bara lukten af deras s.k. soppa, vill säga diskvatten. Jag säger dig, min vän, att vi äro lyckliga, så länge vi ha helsan eller, om vi äro klena vårdas af kära händer. Måtte det finnas en himmel, en ljus, oändlig, salig för dessa arma som på jorden ej ha en vrå som de kunna kalla sin!” (Kungliga biblioteket Ep. S. 8a:3).
 
– Brorsonen Carl Fredrik Malmgren
Carl Fredrik föddes den 1 oktober 1837. Vi vet att han 22 år gammal tillsammans med sin fem år yngre bror Oskar Leonard arbetade hos boktryckare J. F. Meijer i Stockholm. Men medan hans yngre bror gav sig in på skådespelarbanan blev Carl Fredrik tryckeriyrket trogen. Han blev konstförvant (typograf), levde ogift och avled 29/6 1928 i Matteus församling, Stockholm (Rotemansarkivet; Sveriges dödbok 1901-2009). Han blev alltså drygt 90 år gammal.
 
– Brorsdottern Mathilda Carolina Malmgren
Mathilda Carolina föddes den 26 oktober 1839. I mantalsuppgiften till 1870 års mantalsskrivning står hon som sömmerska. Den 26 april 1937 avled hon som ogift i Hedvig Eleonora församling (Sveriges dödbok 1901-2009), alltså 97 och ett halvt år gammal.
 
– Brorsonen Oskar Leonard Malmgren
Oskar Leonard Malmgren

Oskar Leonard Malmgren

Oskar Leonard Malmgren började vid elva års ålder, år 1853, som balettelev vid Kungliga teaterns balettskola. Han var teaterelev vid samma teater 1866-1868 och var 1868-1869 anställd vid Södra teatern. Från 1869 var han verksam vid resande teatersällskap, 1869-1870 hos C. J. Fröberg, 1870-1873 hos W. Åhmann och 1873-1874 hos C. O. Lindmark. Åren 1875-1878 var han anställd vid Nya teatern i Stockholm där han åren 1877-1878 också arbetade som regissör. Åren 1879-1880 var han engagerad vid Mindre teatern i Stockholm. År 1880-1886 var han intendent vid Svenska teatern i Helsingfors och 1886-1887 grundade han ”Svenska prakt. teaterskolan” i samma stad. Därefter var han verksam som regissör, 1888-1893 och 1895-1896 hos A. Lindberg och 1893-1895 vid Vasateatern i Stockholm. Oskar Leonard MalmgrenFrån 1899 var han under ett tjugotal år 2:e regissör vid Svenska teatern i Stockholm. Oskar Leonard var också översättare för teatern. Under sin långa teaterbana utförde han roller av många olika kategorier, såsom assessor Körner och Groth i ”Det skadar inte”, Mjölnar-Johannes i ”Majorens döttrar”, Alain i ”En fattig ung mans äventyr”, bokhållare Sanne i ”Ett handelshus”, John i ”Friaren från Wermland”, Gypén i ”Anekdotvurmarne” och Stillford i ”En arbetare” (http://svenskuppslagsbok.se/15296/malmgren-oskar-leonard-regissor/http://runeberg.org/spg/21/0083.html). Det ena porträttet är daterat 11 januai 1873 och fotograferat i Köpenhamn. Oskar Leonard var då 30 år gammal och verkade i W. Åhmanns teatersällskap. Bilden är utlagd på porträttfynd (http://www.genealogi.se/component/mtree/oevriga-norden/danmark/kopenhamn/hdiedrich/88065?Itemid).
 
Oskar Leonard avled ogift den 5 maj 1922 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm (Sveriges dödbok 1901-2009).
 
– Brorsdottern Hilma Augusta Malmgren
Hilma Augusta föddes den 5 januari 1849 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. När hon var 20 år gammal står hon som sömmerska i mantalsuppgiften till 1870 års mantalsskrivning (se ovan). Den 18 november 1882 gifte hon sig, 33 år gammal, med bokhållaren Edvard Vilhelm Nyberg, född 18 februari 1843 i Klara församling, Stockholm. Paret bodde från det de gifte sig på adress Karlavägen 17 i Hedvig Eleonora församling (idag Karlavägen 47a, i hörnet Sturegatan). De hade dottern Hilma Johanna Elisabet Nyberg, född 5 februari 1887, och sonen Per Edvard Nyberg, född 15 december 1888, båda födda i församlingen. Dottern flyttade 30 år gammal, den 8 december 1917, som ogift från föräldrahemmet till Blidö. Sonen flyttade, 26 år gammal, den 15 augusti 1914, med titeln arbetare och som nygift från föräldrahemmet till kvarteret Dykaren 10 på Kungsholmen, i korsningen Alströmergatan och Arbetaregatan, där idag Tullmuséet ligger. Per Edvard hade två månader tidigare, den 28 juni 1914, gift sig med Anna Augusta Åhman, född den 17 september 1887. Anna Augusta var född i Helsingfors och hade kommit till Stockholm 28 februari 1914, alltså bara fyra månader före giftermålet. Hon står som ogift med titeln silverpolererska. Efter ett drygt år som nygifta på Kungsholmen flyttade Per Edvard och Anna Augusta den 6 december 1915 till Ösmo i Nynäshamns kommun (Stockholms stadsarkiv, rotemansarkivet).
 
– Brorsdottern Jenny Aurora Aqvilina Malmgren
Jenny Aurora Aqvilina föddes den 24 april 1851 som det sista barnet i Johan Fredrik och Johanna Carolinas barnaskara. Hennes far var 52 år gammal när hon föddes, hennes mor 36. Vi vet inte så mycket om hennes liv, men 18 år gammal står hon som sömmerska i mantalsuppgiften till 1870 års mantalsskrivning (se ovan). Likt hennes mor och flera syskon levde hon länge. Hon avled i Stockholm i december 1930, alltså nästan 80 år gammal, och begravdes på luciadagen samma år (Stockholms stadsarkiv, bouppteckningsregister).
 
 
– Brodern Samuel Erik Malmgren och hans familj
Samuel Erik står i Skänninge husförhörslängd 1810-1820 som utflyttad till Stockholm i januari 1817, knappt 15 år gammal (SVAR: Skänninge AI:11, 1810-1820, bild 97, sid 178). Inflyttade återfinns han också i register till Hovförsamlingens flyttlängder (Register till Hovförsamlingens flyttlängder BIa sid. 95).
 
Han gifte sig i ett första äktenskap med Eva Maria Ullman och hade med henne dottern Eugenia Josephina Wilhelmina, född den 19 september (?) 1825 i Skänninge, sonen Josef Frans Herman, född 8 augusti 1827 i Skänninge, och dottern Sophia Lovisa, född den 27 maj 1831 i Skänninge och döpt två dagar senare. Vid äldsta dotterns dop 1825 var en av faddrarna handskmakargesällen Gustaf Wilhelm Malmgren. I sonen Josef Frans Hermans dopnotis 1827 står Samuel Erik som logarvargesäll (Skänninge C:3 (1795-1841) Bild 143 / sid 275 (AID: v40305.b143.s275, NAD: SE/VALA/00337)). I dottern Sophia Lovisas dopnotis 1831 står föräldrarna som ”Garfvare gesällen Malmgren och h Eva Ullman”  (Skänninge C:3 (1795-1841)). I Skänninge husförhörslängd för åren 1825-1829 finns antecknat att ”Gesällhustrun Eva M. Malmgren (född Ullman) med sin dotter [Eugenia Josephina Wilhelmina]” flyttade från sin bostad (SVAR: Skänninge AI:15 (1825-1829) pag. 18, SE/VALA/00337, bildid: C0018144_00018). Hon flyttade till sina svärföräldrar, Samuel Malmgren och Sara Stina Ersdotter, och med samtliga sina tre barn (Skänninge AI:15 (1825-1829) sid 44, SE/VALA/00337).
 
I ett andra äktenskap var Samuel Erik gift med Christina Ersdotter som var född 1818 i Brändåsen, Hardemo socken och dotter till hemmansägaren Erik Ersson, född 1794 i Hardemo och död 1848 och hans hustru Kristina Hansdotter, född 1794 i Hackvad, Örebro län och död 1876. Samuel Erik hade med Christina barnen Oscar Fredrik, född 25 juli 1845, Carl Erik, född den 21 december 1846, Johan Alfred, född den 26 oktober 1848, Ida Christina Theresia, född den 7 oktober 1850, Ernst Hjalmar, född den 4 september 1852, Adolf Ferdinand, född den 30 oktober 1854, Knut Henning, född den 9 mars 1857, Hulda Charlotta, född den 22 september 1859 och Ludvig Fritiof, född 1 april 1863. Samtliga barn i andra äktenskapet föddes i Viby socken i Örebro län (Viby kyrkoarkiv, födda, C:5, 1826-1857 samt C:7, 1857-1861, även Viby AI:12, 1846-1850, sid 89). Samuel Erik skall ha varit postförare (artikel i Kumla julblad 1967, se nedan). Vid folkräkningen 1880, då han var 78 år gammal, står han som torpägare boende i Södra Höga, Viby socken i Örebro län (Sveriges befolkning 1880, Post 1880-18-34-1072).
 
– Brorsonen Oskar Fredrik Malmgren
Oskar Fredrik som var född 1845 gifte sig med ?? men blev änkling redan som 38-åring, den 2 november 1883. När han avled som 58-åring, den 16 september 1903, bodde han i Storängen i Karlskoga (Sveriges dödbok 1901-2009).
 
– Brorsdottern Eugenia Josephina Wilhelmina Malmgren
Eugenia Josephina Wilhelmina föddes 1825 i Skänninge. Hon gifte sig med spinnaren Karl Jonsson Göthe född 1821 i Kisa, Östergötlands län. Paret fick två döttrar, Charlotta Eugenia, född 2 juni 1864 i Nyköpings västra församling, och Hedvig ”Hedda” Sofia, född 1866 i Nyköpings östra församling. Familjen var 1880 bosatt i Nyköping (Sveriges befolkning 1880). Eugenia Josephina Wilhelmina avled den 3 februari 1886. Hennes make överlevde henne med 21 år och avled i Nyköpings västra, på fattiggården, den 9 april 1907 (Sveriges dödbok 1901-2009).
 
Äldsta dottern Charlotta gifte sig med sadelmakaren Frans Otto Börjesson och bosatte sig med honom i Svärta socken nordost om Nyköping. De fick en son Otto Birger Eugen Börjesson, född 10 februari 1896, i Nyköpings östra församling (Sveriges befolkning 1900; Sveriges dödbok 1901-2009). Charlottas man Frans Otto avled 22 juni 1933, hon själv den 28 april 1948 och var då boende i Nyköpings östra församling (Sveriges dödbok 1901-2009). Yngsta dottern Hedda gifte sig Nilsson, men står redan 36 år gammal, vid folkräkningen 1900, som änka. Hon bar då också titeln ullspinneriarbeterska (Sveriges befolkning 1900).
 
– Brorsonen Josef Frans Herman Malmgren
Samuel Erik hade i sitt första äktenskap, med hustrun Eva Maria Ullman, 1827 sonen Josef Frans Herman. Han bodde först i Arboga landsförsamling i Västmanlands län men blev sedermera kantor och skollärare i Söderbärke, Kopparbergs län. Han gifte sig den 9 januari 1857 med Hedda Lovisa Bergström, född 7 augusti 1826 i Gunnilbo (U). Enligt husförhörslängder i Söderbärke hade paret barnen Alma Lovisa, född 23 februari 1858 i Arboga landsförsamling, Nanny Leontina, född 6 februari 1860 i Arboga landsförsamling, Tekla Cecilia, född 1 mars 1861 i Arboga landsförsamling, Karl Gunnar, född 2 september 1862 i Kyrkbyn, Söderbärke församling och Albin Georg, född 29 november i Kyrkbyn, Söderbärke församling (Söderbärke C:10 (1859-1881) 1862:95 (AID: v132279.b63, NAD: SE/ULA/11521); Söderbärke AI:16c (1857-1865) sid 195 (AID: v132250.b203.s.195, NAD: SE/ULA/11521)).
 

Karl Malmgren som ungJosef Frans Hermans son Karl Gunnar som var född 1862 emigrerade från Söderbärke till Amerika som 25-åring den 12 maj 1888 (Källa: EmiWeb). Karl Gunnar Malmgren var arkitekt och bosatte sig i Spokane, Washington. En biografi över honom samt ett porträtt finns med i Ernst Skarstedts bok Washington och dess svenska befolkning (1908), på sidorna 465-467. När boken gavs ut 1908 var han gift med Mary Arneson från Kansas och hade tre söner och tre döttrar (http://runeberg.org/svwashingt/0472.html). Paret hade gift sig den 10 januari 1891 i Spokane Falls, Washington (http://www.digitalarchives.wa.gov/DigitalObject/ViewAsJpeg?ID=BEFB332BDAE136B1BF29E948D6F3B75B&ViewAsJpegPage=0). Hon var född den 24 september 1870 i Junction City i Kansas och enligt folkräkningen 1880 dotter till Guner Arneson och hans hustru Julia Arneson, båda födda i Norge (https://familysearch.org/pal:/MM9.2.1/S5G5-ZFMhttps://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/MFPR-XQK). I USAs folkräkning 1910, alltså två år efter att boken trycktes, hittar vi följande uppgifter om Karl Gunnar och hans familj, boende i Spokane, Washington: Karl G. Malmgren, 48 år, född i Sverige, hustru Mary Malmgren, 39 år, född i Kansas, dotter Alma L Malmgren, 18 år, född i Washington, dotter Marie G. Malmgren, 16 år, född i Washington, son Arthur G. Malmgren, 14 år, född i Washington, dotter Frances H. Malmgren, 7 år, född i Washington och son Karl G. Malmgren Jr. 2 år, född i Washington. I denna källa uppges endast två söner, till skillnad från uppgiften om tre söner i ovanstående källa (https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/MGJY-QWS). En son Karl Johan Malmgren, född den 24 juni 1907 kan vara identisk med yngste sonen i folkräkningen. Han gifte sig den 23 november 1935 med Matilda Cleora Theis, född 16 april 1906. Hon avled redan efter två år, den 2 augusti 1937, han levde i ytterligare 48 år och avled i Seattle, Washington den 31 augusti 1995 (https://familysearch.org/pal:/MM9.2.1/S5G5-Z4T). Enligt uppgifter på nätet skall Karl Gunnar och Mary också ha fått en dotter den 6 november 1915 men som avled dagen därpå (https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/N3LP-73X). Karl Gunnar avled den 21 maj 1921 i Spokane, Washington (http://www.digitalarchives.wa.gov/Record/View/3A7B0297CA4C06A78734037EF4DC3AF6) och hustrun Mary den 30 oktober 1959 i Westminster i Mississippi (https://familysearch.org/pal:/MM9.2.1/S5G5-ZFM).

 
Karl Gunnar Malmgren

Karl Gunnar Malmgren

På hemsida för Washington State Department of Archeology & Historic Preservation finns en biografi över Karl Gunnar Malmgren. Där berättas att han skall ha utbildat sig i Europa, bland annat under en period i Berlin. Efter sin examen skall han arbetat under sju år hos den svenske arkitekten P. L. Andersson och där ha tillgodogjort sig värdefull praktisk yrkeskunskap. När han 1888 kom till USA slog han sig först ner i Seattle, men flyttade 1889 till Spokane efter att ha mött sin blivande maka som bodde där. Han började arbeta på arkitektkontoret Cutter & Poetz som ritare och sägs ha varit så berömlig i sitt hantverk att han tillförde arkitektkontoret en ny känsla av professionalitet. Karl Gunnar hade en hög utbildningsnivå, ett intresse för konsthantverk och goda administrativa förmågor, och när delägaren John Poetz 1894 gick i pension trädde Malmgren in som fullödig partner i firman. Namnet på arkitektkontoret ändrades till Cutter & Malmgren och under de tjugo år som följde ritade arkitektkontoret en stor mängd byggnader utmed USAs nordvästra kust. Uppmärksammade uppdrag strömmade in från Spokanes sociala och politiska elit och man ritade hem inom en vid och eklektisk blandning av stilar för bland andra Amasa Campbell (1897), Patrick Clark (1897), D. C. Corbin (1897), Jay P. Graves (1899) och Dr. Thomas (1907). Bland uppmärksammade offentliga byggnader kan nämnas Washington Water Power Substation (1909), Davenport Hotel (1912), Spokane Club (1909), Crescent Store (1910), Monroe Street Bridge (1911), The Chronicle Building (1916) och The Idaho Building (1903) till St. Louis Exhibition. Enligt arkitekturhistoriker var det Kirtland Cutter som var huvuddesignern och den som skissade på byggnaderna. Karl Gunnar skall ha bearbetat arbetsskisserna och övervakat de konstruktionsmässiga aspekterna. Den enda designen som har befästs som hans helt egna är hans hem på 709 W. Sumner Avenue i Spokane (1909). Karl Gunnar Malmgren lämnade firman 1917, sannolikt av finansiella skäl. Från en framgångsrik position med tio anställda arkitekter hade arkitektkontoret år 1914 krympt till två anställda. Karl Gunnar öppnade egen firma och anställde där först efter två år, 1919, en partner, C. I. Carpenter. Tiden i den egna firman blev dock inte långvarig. Karl Gunnar Malmgren avled 1921 i strupcancer (http://www.dahp.wa.gov/learn-and-research/architect-biographies/karl-g-malmgren).
 
Josef Frans Herman hade också en andra son, Albin Georg, född 29 november 1864 i Söderbärke. Vid folkräkningen 1900 återfinns han som läderhandlare i Köpings stadsförsamling, Västmanlands län. Till skillnad från sin två år äldre bror så blev Albin Georg Malmgren alltså verksam inom samma område som sin farfar och farfars bror (Sveriges befolkning 1900). Han gifte dih dfen 29 april 1903 med Olga Augusta Elisabet Hallberg, född den 29 maj 1875 i Köpings stadsförsamling. Hustrun avled den 15 juni 1924 och han själv ett drygt halvår senare, den 19 januari 1925. När hon och han avled bodde de på Edda 6 i Köping (Sveriges dödbok 1901-2009).
 

– Brorsonen Adolf Ferdinand Malmgren
Sonen Adolf Ferdinand föddes den 30 oktober 1854 i Viby socken, Örebro län. Han gifte sig med Anna Lovisa Forsgren, född 1868 i Laxå, Örebro län och dotter till ingenjören Johan Peter Forsgren i Laxå, född i Västmanland. År 1895 var han postdirektör i Göteborg och hade tillsammans med Anna Lovisa två barn. När Adolf Ferdinand den 14 februari 1917 avled i Stockholm, Hedvig Eleonora församling, levde hans hustru (Sveriges dödbok 1901-2009).
 
Ett av barnen hette Finn Adolf Erik Johan och var född den 9 januari 1895 i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg. Som en följd av faderns befordringsförflyttningar hade Finn sin skolgång inte bara i Göteborg utan också i Sundsvall och Stockholm. Han tog sin studentexamen i Stockholm 1912.
 
Finn Malmgren
Finn Malmgren skrevs in på Uppsala universitet på hösten 1912 och läste meteorologi. Han doktorerade 1927, bara 32 år gammal, men hade då ändå hunnit delta i två expeditioner, dels Roald Amundsens ishavsexpedition med fartyg 1922-1925 och dels en flygexpedition med luftskepp över nordpolen november 1925-juli 1926. Luftskeppet navigerades av den italienske generalen Umberto Nobile och det man gjorde var den första flygningen någonsin över nordpolen. Luftskeppets namn var ”Norge”. Två år senare ville Italien upprepa expeditionen, nu med ett större luftskepp, döpt till ”Italia”. Nobile ansvarade för flygningen. Över ishavet råkade man ut för oväder och genom isbildning tyngdes farkosten ned och kolliderade mot isen. Strandade på isen upprättade man ett läger och lyckades få radiokontakt med yttervärlden. Men Malmgren och två andra män hade redan hunnit ge sig ut på vandring över isen för att om möjligt nå land och tillkalla hjälp. Samtliga personer räddades så när som på Finn Malmgren. Han var skadad i en arm och när han inte orkade fortsätta vandringen tvingade han de två övriga att lämna honom ensam kvar att dö. Detta var i juni 1928. I Kumla julblad 1967, sid. 8-9, skriver Tage Tapper om Finn Malmgren och spanaren och löjtnanten Birger Schyberg som var med vid räddningsarbetet, båda ättlingar från Kumlabygden. Inledningsorden ger en uppfattning om hur stor denna händelse var: ”Om några månader – i maj 1968 – är det fyrtio år sedan luftskeppet Italia havererade i drivisen över Norra Ishavet mellan Spetsbergen och Nordpolen. Alla som minns den tiden, minns också hur en hel värld höll andan. Hur en rad länder: Sverige, Norge, Ryssland, Holland, Frankrike och naturligtvis Italien utrustade undsättningsexpeditioner av olika slag med olika utrustning och resurser. Vi satt vid våra kristallmottagare och lyssnade till nyheterna varje kväll för att få veta något om luftskeppet och framförallt om vår egen Finn Malmgren, expeditionens enda svenska deltagare.”
 
Finn Malmgren statyOm Finn Malmgrens person skriver Tage Tapper: ”Finn Malmgren var mycket uppskattad i kamratkretsen för sin kamratlighet och för sin humor, liksom han också upskattades för sina vetenskapliga insatser och för sina forskningsfärder i och över Ishavet”. Utanför Västmanlands-Dala nation i Uppsala reste Uppsala studenter hans staty, utformad av skuptören Nils Sjögren och som visar honom i ”polardräkten” stående på ett isblock. Till avtäckningen den 1 november 1931 skrev skalden Gunnar Mascoll Silfverstolpe en prolog (http://www2.kumla.se/webarkiv/kj/KJ-1967.pdf). I Svenskt biografiskt lexikon skrivs: ”Malmgren intog med sin grundliga vetenskapliga skolning, sin arbetsintensitet och sin fantasi och förmåga att kritiskt granska det vidlyftiga material han arbetade med en rangplats bland meteorologer och geofysiker med arktisk inriktning. […] En stor del av svenska folket var sommaren 1928 engagerad av räddningsarbetet i norr, och när resultatet meddelades, utbröt något av landssorg. Malmgrens staty är rest vid Västmanlands-Dala nation i Uppsala. I Stockholm är han ihågkommen med Finn Malmgrens plan och Finn Malmgrens väg och med en minnestavla på predikstolen i Västerledskyrkan.” (http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10222). Även Svenskt biografiskt lexikon nämner Finn Malmgrens humor, att han var ”gladlynt och hade lätt att vinna och behålla vänner”. Kanske åskådliggörs det bra med det uttalande av Finn Malmgren som Tage Tapper återger. Finn Malmgren hade ju fyra förnamn, Adolf efter pappa, Erik efter farfar och Johan efter sin morfar och enligt Tapper brukade muttra något om sättet ”att låta ett litet oskyldigt barn dra på ett godståg av gamla släktingar!”
 
– Brorsonen Ludvig Fritiof Malmgren
Samuel Erik hade också en son Ludvig Fritiof Malmgren som föddes 1 april 1863 i Viby socken, Örebro län (Viby C:8 (1862-1866) Bild 25 (AID: v52605.b25, NAD: SE/ULA/11686)). Han står vid folkräkningen 1900 som postiljon i Uppsala. Han gifte sig den 21 oktober 1888 med Anna Sofia Stafström som var född den 13 december 1864 i Mjölby, Östergötlands län. Ludvig Fritiof och Anna Sofia hade dottern Anna Elisabeth Malmgren, född 18 februari 1891 i Örebro. Hon blev 23 år gammal och avled ogift den 24 mars 1914 i Uppsala. Ludvig Fritiof avled den 22 mars 1949 i Mjölby och var då folkbokförd på adressen Bockarpsvägen 16. Hans änka Anna Sofia bodde kvar på adressen och avled den 14 augusti 1950 (Sveriges befolkning 1900; Sveriges dödbok 1901-2009).
 
 
…och i tabellform ser Handskmakaren Gustaf Wilhelm Malmgrens familj ut som följer:
 
TABELL 1
Samuel Malmgren, f. 1762 i Norra Vi, Östergötlands län. Klarinettblåsare i Västra Skrukeby, Östergötlands län. Extra tullvaktmästare i Skänninge, Östergötlands län.
G. 30/12 1787 i Västra Skrukeby m. Sara Christina Ersdotter, f. 19/3 1768 i Malexander, Östergötlands län. Hon var dotter till Eric Carlsson och Maja N.N.-dotter.
? – 1787 i Malexander,
1787-1790 i Västra Skrukeby och
från 1790 i Skänninge.
 
Barn:
Maria Christina Malmgren, f. 13/9 1788 i Västra Skrukeby, Östergötlands län. G. 7/8 1814 i Hovförsamlingen, Stockholm m. Pehr Gideon Noræus, f. 9/11 1788 i Orlunda, Östergötlands län, d. c:a 1831 i ?. Sjötullsvaktmästare, senare målareartist. Fosterdotter i familjen var Johanna Carolina, f. 22/2 1821, utan kända föräldrar.
1807-1809 i Linköping,
1809- i Skänninge
1811- i Linköping
1814-1834- ? i Stockholm
Carl Magnus Malmgren, f. 6/8 1791 i Skänninge, Östergötlands län. Se tab. 2
Johan Fredrik Malmgren, f. 6/10 1798 i Skänninge, Östergötlands län. Se tab. 3
Samuel Erik Malmgren, f. 27/2 1802 i Skänninge, Östergötlands län. Se tab. 6
Gustaf (Wilhelm) Malmgren, f. 23/5 1805 i Skänninge, Östergötlands län, d. ?/3 1845 i Eksjö, Kronobergs län.
   1825 i Skänninge
   ? – 1826 Uppsala
   1826-1827 Linköping
   1827-1828 Stockholm
   1828-1830 Ekenäs
   1830 S:t Petersburg
   1830-1831 Ekenäs
   ? – 1832-1845 Linköping
Gustafva Lovisa Malmgren, f. 13/6 1808 i Skänninge, Östergötlands län. Eventuellt död som barn.
 
 
TABELL 2
Carl Magnus Malmgren, f. 6/8 1791 i Skänninge, Östergötlands län. Fältväbel, senare fanjunkare.
? – 1824-1826 – ? i Styra
? – 1836-1838 i Linköping
1838- ? Appuna 
G. m. Catharina Charlotta Lindskog, f. 20/5 1798.
 
Barn:
Malcom Mauritz Malmgren, f. 12/8 1820
Mathilda Maximiliana Charlotta Malmgren, f. 28/6 1824 i Styra, Östergötlands län.
Axel August Malmgren, f. 3/10 1826 (tvilling) i Styra, Östergötlands län.
Fritz Wilhelm Malmgren, f. 3/10 1826 (tvilling) i Styra, Östergötlands län.
 
 
TABELL 3
Johan Fredrik Malmgren, f. 6/10 1798 i Skänninge, Östergötlands län. Hattmakargesäll.
G. 1:o 6/1 1824 i Hovförsamlingen, Stockholm m. Catharina Lindlöf, f. 30/7 1800 i Rudskoga, Värmlands län. Hon var dotter till soldaten Erik Leman, Lemanstorp i Rudskoga.
G. 2:o 27/9 1835 i Hedvig Eleonora föramling, Stockholm m. Johanna Carolina Lindahl, f. 17/3 1815 i Längbro, Örebro län, d. 28/3 1912 i ?.
 
Barn i 1:a giftet:
Emma Frederica Catharina Malmgren, f. 17/4 1824 i Hovförsamlingen, Stockholm. Se tab. 4.
Wictor Pontus Fredrik Malmgren, f. 20/11 1825 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 3/6 1873 i Katarina församling, Stockholm. Dräng och arbetare i Vaxholms kronoarbetskår.
 
Barn i 2:a giftet:
Carl Fredrik Malmgren, f. 1/10 1837 i ?, d. 29/6 1928 i Matteus församling, Stockholm. Typograf. Ogift.
Mathilda Carolina Malmgren, f. 26/10 1839 i ?, d. 26/4 1937 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. 1869 sömmerska.
Oskar Leonard Malmgren, f. 20/2 1842 i ?, d. 5/5 1922 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Skådespelare, regissör, intendent och översättare. Ogift.
Jenny Aurora Malmgren, f. 25/2 1844 i ?, d. 8/2 1849 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.
Hilma Augusta Malmgren, f. 5/1 1849 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Se tab. 5.
Jenny Aurora Aqvilina Malmgren, f. 24/4 1851 i ?, d. ?/12 1930 i Stockholm. 1869 sömmerska.
 
 
TABELL 4
Emma Frederica Catharina Malmgren, f. 17/4 1824 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 1854 eller 1855.
Fick två döttrar, födda utomäktenskapligt, åtminstone den första med paraplymakaren Gustaf Lundberg.
 
Barn:
Augusta Fredrika Catharina Malmgren, f. 2/8 1851 i ?.
Anna Charlotta (Malmgren?), f. 6/8 1854 i ?.
 
 
TABELL 5
Hilma Augusta Malmgren, f. 5/1 1849 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. 1869 sömmerska.
G. 18/11 1882 m. Edvard Vilhelm Nyberg, f. 18/2 1843 i Klara församling, Stockholm.
 
Barn:
Hilma Johanna Elisabet Nyberg, f. 5/2 1887 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Flyttade 1917 till Blidö.
Per Edvard Nyberg, f. 15/12 1888 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Arbetare. G. 28/6 1914 m. Anna Augusta Åhman, f. 17/9 1887 i Helsingfors. Silverpolererska. Paret flyttade 1915 till Ösmo, Stockholms län.
 
 
TABELL 6
Samuel Erik Malmgren, f. 27/2 1802 i Skänninge, Östergötlands län, d. ? i ?. Garvaregesäll, logarvare och sedermera postbärare och torpägare, boende i Södra Höga, Viby socken i Örebro län.
I januari 1817 utflyttad till Stockholm.
G. 1:o m. Eva Maria Ullman, f. ? i ?, d. ? i ?. Sannolikt år 1829 flyttade Eva Maria med de tre barnen till sina svärföräldrar i Skänninge.
G. 2:o m. Christina Ersdotter, f. 1818 i Hardemo socken, Örebro län, d. ? i ?, dotter till hemmansägare Erik Ersson, f. 1794 i Hardemo socken, d. 1848, och hans hustru Kristina Hansdotter, f. 1794 i Hackvad, Örebro län, d. 1876.
 
Barn i 1:a giftet:
Eugenia Josephina Wilhelmina Malmgren, f. 19/9(?) 1825 i Skänninge, Östergötlands län. Se tab. 7.
Josef Frans Herman Malmgren, f. 8/8 1827 i Skänninge, Östergötlands län. Se tab. 9.
Sophia Lovisa Malmgren, f. 27/5 och döpt 29/5 1831 i Skänninge, Östergötlands län.
 
Barn i 2:a giftet:
Oscar Fredrik Malmgren, f. 25/7 1845 i Viby, Örebro län, d. 16/9 1903 i Storängen, Karlskoga. G. m. N. N., f. ?/18?? i ?, d. 2/11 1883 i ?.
Carl Erik Malmgren, f. 21/12 1846 i Viby, Örebro län.
Johan Alfred Malmgren, f. 26/10 1848 i Viby, Örebro län.
Ida Christina Theresia Malmgren, f. 7/10 1850 i Viby, Örebro län.
Ernst Hjalmar Malmgren, f. 4/9 1852 i Viby, Örebro län.
Adolf Ferdinand Malmgren, f. 30/10 1854 i Viby, Örebro län. Se tab. 11.
Knut Henning Malmgren, f. 9/3 1857 i Viby, Örebro län.
Hulda Charlotta Malmgren, f. 22/9 1859 i Viby, Örebro län.
Ludvig Fritiof Malmgren, f. 1/4 1863 i Viby, Örebro län. Se tab. 12.
 
 
TABELL 7
Eugenia Josephina Wilhelmina Malmgren, f. 19/9(?) 1825 i Skänninge, Östergötlands län.
G. m. Karl Jonsson Göthe, f. 1821 i Kisa, Östergötlands län. Spinnare.
? – 1864-1880 – ? i Nyköping
 
Barn:
Charlotta Eugenia Göthe, f. 2/6 1864 i Nyköpings västra församling, Södermanlands län, d. 28/4 1948 i Nyköpings östra församling, Södermanlands län. Se tab. 8.
Hedvig ”Hedda” Sofia Göthe, f.  ?/? 1866 i Nyköpings östra församling, Södermanlands län. År 1900 ullspinneriarbeterska. G. m. N. N. Nilsson, d. före 1900.
 
TABELL 8
Charlotta Eugenia Göthe, f. 2/6 1864 i Nyköpings västra församling, Södermanlands län, d. 28/4 1948 i Nyköpings östra församling, Södermanlands län. Bodde i Svärta socken, Södermanlands län.
G. m. Frans Otto Börjesson, f. ?/18??, d. 22/6 1933. Sadelmakare.
 

Barn:
Otto Birger Eugen Börjesson, f. 10/2 1896 i Nyköpings östra församling.
 
 
TABELL 9
Josef Frans Herman Malmgren, f. 8/8 1827 i Skänninge, Östergötlands län. Kantor och skollärare i Söderbärke, Kopparbergs län.
G. 9/1 1857 i ? m. Hedda Lovisa Bergström, f. 7/8 1826 i Gunnilbo, Västmanlands län.
 
Barn:

Alma Lovisa Malmgren, f. 23/2 1858 i Arboga landsförsamling, Västmanlands län.
Nanny Leontina Malmgren, f. 6/2 1860 i Arboga landsförsamling, Västmanlands län.
Tekla Cecilia Malmgren, f. 1/3 1861 i Arboga landsförsamling, Västmanlands län.
Karl Gunnar Malmgren, f. 2/9 1862 i Kyrkbyn, Söderbärke, Kopparbergs län. Se tab. 10.
Albin Georg Malmgren, f. 29/11 1864 i Kyrkbyn, Söderbärke, Kopparbergs län, d. 19/1 1925 i Köping, Västmanlands län. Läderhandlare i Köpings stadsförsamling, Västmanlands län. G. 29/4 1903 m. Olga Augusta Elisabet Hallberg, f. 29/5 1875 i Köpings stadsförsamling, d. 5/6 1924 i Köping.
 
 

TABELL 10
Karl Gunnar Malmgren, f. 2/9 1862 i Söderbärke, Kopparbergs län, d. 21/5 1921 i Spokane, WA. Arkitekt i Spokane, Washington.
Emigrerade från Söderbärke till Amerika 12/5 1888.
G. 10/1 1891 i Spokane Falls, WA m. Mary Arneson, f. 24/9 1870 i Junction City, KS, d. 30/10 1959 i Westminster, MS.
 
Barn:
Alma L. Malmgren, f. c:a 1892 i Washington.
Marie G. Malmgren, f. c:a 1894 i Washington.
Arthur G. Malmgren, f. c:a 1896 i Washington.
Frances H. Malmgren, f. c:a 1903 i Washington.
Karl G. Malmgren j:r, f. c:a 1908 i Washington, sannolikt identisk med Karl Johan Malmgren, f. 24/6 1907 i ?, d. 31/8 1995 i Seattle, WA. G. 23/11 1935 med Matilda Cleora Theis, f. 16/4 1906 i ?, d. 2/8 1937 i ?.
N. N. (dotter), f. 6/11 1915 i Spokane, WA, d. 7/11 1915 i Spokane, WA.
 
 
TABELL 11
Adolf Ferdinand Malmgren, f. 30/10 1854 i Viby, Örebro län. Postdirektör i Göteborg, Sundsvall och Stockholm.
G. m. Anna Lovisa Forsgren, f. 1868 i Laxå, Örebro län, dotter av ingenjören Johan Peter Forsgren, Laxå, f. i Västmanland.
 
Barn:
Finn Adolf Erik Johan Malmgren, f. 1895 i Domkyrkoförsamlingen, Göteborg, d. /6 1928 i Norge (Spetsbergen). Ogift.

N. N. Malmgren, dotter.
 
 
TABELL 12
Ludvig Fritiof Malmgren, f. 1/4 1863 i Viby, Örebro län, d. 22/3 1949 i Mjölby. Postiljon i Uppsala 1900.
G. m. Anna Sofia Stafström, f. 13/12 1864 i Mjölby, Östergötlands län, d. 14/8 1950 i Mjölby.
 

Barn:
Anna Elisabeth Malmgren, f. 18/2 1891 i Örebro, d. 24/3 1914 i Uppsala. Ogift.
 
 
Alla tips på kompletterande upplysningar om Gustaf Wilhelm Malmgren och hans familj mottages tacksamt! Skicka en rad till inrikespass(at)genealogi.net eller skriv i föreningens Facebookgrupp. Alla uppdateringar skrivs in på denna sida.