Geografiska namn

Hängmappsarkivet

I GF:s hängmappsarkiv finns både släktnamn och geografiska namn. Du befinner dig nu i det geografiska arkivet där vi har samlat släktutredningar som bäst låtit sig sorteras under ett geografiskt begrepp. Här finns också småtryck och tidningsklipp av varierande omfång och innehåll.

Klicka i alfabetet här nedanför så kan Du se vad de olika mapparna innehåller. Du kan också hitta innehållet genom att välja Söka i register.

Tips ! Tänk på att stavningen varierat med tiden. Carlskrona blev Karlskrona, Cimbrishamn blev Simrishamn, Qvillinge blev Kvillinge och så vidare.
Sök på K eller S i stället för C.
Sök på K i stället för Q.
Inga orter finns på Q, X och Z.

A B D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Å Ä Ö

Innehåll i geografiska mappar N

Neder-Luleå sn (BD)

Klipp (1959): Bondgård i Sunderbyn var första residenset. Var länets första hövding en Quisling? Klipp (1960): Anteckningar från Nederluleå. Sörfjärding

Nevishög sn (M)

Klipp (1950): Bondesläkt utforskad under 400 år.

Niemesel (BD)

Häfte: Niemisel före kyrkobokföringens början år 1693. 4 s. Häfte (acc 43/83): Sammanställning av uppgifter från olika skattelängder och andra källor angående Niemisel före kyrkobokföringens början år 1693. Av Berthill Munkestam. 23 s.

Njutånger sn (X)

Klipp (1950): Släktforskning i Njutånger.

Nora landsförs

Häfte (acc 143/93): Bergsmansgårdar vid Norasjön. Av Kerstin Meding-Pedersen. Klipp (1981): Intressant skrift om bosättning på Norasjöns östra strand från förr. Klipp (1981): Nora förr och nu. 9 stycken artiklar. Klipp (1977): "Järla stadh". Sveriges enda stad som inte är stad men ändå är det. Klipp (1982): Flory Green skulle arbeta ett par veckor. Hon blev kvar i över 20 år på Göthlinska gården. Släktutredning (acc 17/82): Anders Erson och Sara-Greta Persdotter deras förfäder och efterkommande från Nora B

Norberg (U)

Klipp (1954): Bergsbruket i Norberg har anor ända från 1100-talet. Klipp (1958): Norberg eller Vikaberg äldsta järngruvan? Klipp (1958): Striden Garpenberg-Norberg om Sveriges äldsta järngruva. Häfte (acc 3/80): Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norberg. Några data om bergsmännen fram till 1700-talet. 20 s. Klipp (1979): Reuterbergs på Orust stammade från Norberg.

Nordmaling (AC)

Släktutredning om Rönnholms by i Nordmalings kommun. Avskrift ur Västerbotten. Årsbok 1948 sidan 135-146. Hur en finländare från Mjösjö blev en av södra Lappmarkens stora nyodlare.

Norra Rörum sn (L)

Klipp (1960): Det "vilda" Frosta är ett säreget och betagande skånskt naturavsnitt. Klipp (1955): Svin i ollonskog är perfekta skogsarbetare. Märklig skogsvårdsgärning på slaktgård, Trulstorp, från 1600-talet.

Norrala sn (X)

Släktutredning (acc 80/94): Min mormors härstamning. Av Sigvard Bodin. 8 s. Klipp: Anders Olof Nilsson legendarisk Norralabo. Forskaren, idealisten och samlaren. Klipp (1956): Bonde, bygdehelgon och himlaprins. Denna inskrift ristad på en minnessten över bonden Jon Svensson i Norrala. Klipp (1938): Norralabor på emigrantfärd till Amerika 1867. Antavla: för bondhustrun Karin Larsdotter i Å, Norrala.

Norrbotten landskap

Klipp (1993): Då Kainulasjärvi var världen. Klipp (1992): Indelta soldaters boställen. Klipp (1965): Norrbottensläkter kartlagda i 1965 års bok "Norrbotten". Klipp (1992): Fornfynd pekar österut. Norrbotten har blivit landets hetaste arkeologiska område. Klipp (1986): Luther lever i Korpilombolo. Klipp (1962): Vittangi närmar sig 300-årsjubileum. Första vittangibon hette Henrik Kyrö. Klipp (1983): Gåtfulle Kiruna-Lasse - märkligt levnadsöde. Häfte: Karesuando - Enontekis. Av Aug. Ljung. 36 s. (Särtryck)

Norrbärke sn (W)

Klipp (1953): Hagge en gammal idyll som lever. Nya bostäder, tvättstuga-badhus. Klipp (1956): Romantikern Axel Gjöres skriver brukshistoria från hembygden. Klipp (1953): Hundra år sedan Norrbärkes största brukspatron, Harald Nordlander, föddes. Klipp (1956): Tioårig flicka, Leontina Henriksson, fick köra järn från Mattsbo till Getbolandet. Klipp (1956): Bostäderna rivs i Siksjöberg, den döda gruvbyn i Norrbärke. Klipp (1955): Skogsbilväg till Jätturn med den berömda grottan. Klipp.

Norrfjärden sn (BD)

Klipp (1961): Antika klenoder bevarade i 400-årig sjulsmarksgård. Klipp (1961): Träff med "Träsksläkten" samlade 190. Tranor döpte träsket som gav släkten namn.

Norrköping stad

Särtryck: S:t Johannis kyrka i Norrköping, dess familjegravar och minnen. Av G.A. Leijonhuvud. 6 s. Klipp (1982): Griftegårdsvandringar gav återblick på 1800-talet. Häfte (acc 167/85): Koleran i Norrköping 1853. Till de af Härjaren skonade ett minne och ett testamente. Av Chr. Törnequist. 22 s. Register (acc 168/85): till "Koleran i Norrköping 1853" (acc 167/85). Vuxna, barn, hushållsföreståndare och utsocknes. Häfte (156/86): Koleran i Norrköping 1853. Om de drabbades yrkes-sfär. Av Barbro Lunsjö.

Norrland landsdel

Skrift: Ortshistorisk litteratur om Västerbotten, Norrbotten, Lappland. Från 1600-talet till 1981. Med förkortningsregister. Institutet för ortshistoria. 17 s. Skrift (acc 11/77): Norrländsk kyrkstad och kyrkhelg. Av Gunnar Ullenius. 30 s. Skrift (acc 165/75): Rekrytering till de norrländska studentnationerna i Uppsala 1650-1849 av Thord Bylund. 14 s. (Särtryck). Klipp (1945): Många kända släkter stämma från Norrland.

Norrtälje

Avskrift: ur Hembygdshistoriska berättelser. Roslagen 2. De första inbyggarna i Norrtälje. Av Nils Sundelius.

Norsjö sn (BD)

Klipp (1949): Bebyggelse- och släktkrönikan från Heden ett tvärsnitt genom Norsjöbygdens senaste två sekler. Klipp (1948): Si och så med grannsämjan i Norsjö-by under 1700-talet. Intressant släktforskning från byn Hemmingen i Norsjö socken. Klipp (1980): Jon-Airsas liv och leverne fascinerade " tjocka släkten". Klipp (1982): …ättlingar efter "Kattisbergs-Oskar". Klipp (1982): Släkten, Burvalls, träffades i helgen i Norsjö.

Nyköping stad

Klipp (1995): Spanska sjukan 1918-1920. Utredning: "Lengden på Mantalet uthi Nyköpings stadh" (1617). Av Christopher von Warnstedt. 15 s. Utredning: Uppgift å arbetare vid Nyköpings Valsverk den 8 december 1862. 9 s. Häfte: Nyköping 1847. Av Ivar Schnell. 16 s.

Nynäshamn

Skrift: Nynäshamns borgarbrandkår 1914-1944. En kort resumé av kårens verksamhet under de gångna åren. Av Axel Quist och Gunnar Kvist. 21 s. Skrift (acc 234/84): En Bedarö-grabbs minnen. Av Gunnar Höglind. 35 s.

Nysätra sn (AC)

Klipp (1944): Hemmansägare i Vännäs vill spåra Flarken-släkt till Gustav Vasas tid.

Nås sn (W)

Klipp: Jerusalemfararna i släktperspektiv. Klipp (1958): Folkuppbåd som vid Eriksgata hälsade Ingemarsdottern, Hol Kathrina Larsson, i Nås. Klipp (1958): Japanske Lagerlöf-experten, Tetsuzo Kagawa, får fint mottagande i Nås. Klipp (1961): Hos Nåsborna i Jerusalem. Släktutredning: Signis Anders Hanssons i Nås släkt.

Närke landskap

Häfte (acc 101/94): Register till Hällefors dödbok 1898-1920. Av Per Ahlén. 32 s. Notis (1943): Ivan Jäderlund. Klipp (1985): Museet visar I 3:s historia. Klipp: Kumlabygd i nutid väl dokumenterad i sex band. Klipp (1985): Karoliner från Närke på ryktbart fälttåg. Klipp (1982): Smed behöll 770 mynt ur märklig silverskatt. Klipp (1982): Var fanns Närkes alla 474 gamla soldattorp?

Näs sn (M)

Klipp (1949): Trollenäs slotts historia.

Näsby sn (T)

Klipp (1948): Östra gården i Lia i samma släkt i 200 år.

Näshult sn (F)

Skrift (acc 18/95): Den skeppsformiga timmerkyrkan i Näshult. Studier kring ett småländskt 1700-talstempel. Av Stig Rydeman. 63 s. Skrift (151/80): Bänkstriden i Näshults kyrka. En märklig 1700-talsprocess. Av Stig Rydeman. 30 s. Häfte (acc 13/75): Somrarna i kyrkbyn. En Näshultsrapsodi. Av Stig Rydeman. 16 s. (Särtryck).

Näshulta sn (D)

Häfte: Hanebergs säteri. Av Nils G. Wollin. 10 s. (Särtryck).

Näskott sn (Z)

Klipp (1955): Hjortron från myren till helgkalasen.

Nässjö

Häfte (acc 105/82): Skräddare-släkten Källström från Nässjö t.o.m. 1981. Sammanställd av Nils Göransson. 24 s.

Upp