Michael Lundholm

Hans Gillingstam 1925-2016 in memoriam

Av  Michael Lundholm

Budet har kommit att fil. dr Hans Gillingstam har gått bort. Han blev 90 år gammal och efterlämnar hustrun Teresa samt från ett tidigare äktenskap en dotter och en son med familjer. 

Hans Gillingstam föddes 1925 och började redan som skolpojke med släktforskning och upptäckte då att han på fädernet härstammade från en bonde i Gillinge by, Ekeby socken i Olands härad. Han bytte sedan som 17-åring efternamn från Eriksson till Gillingstam.

Han studerade isländska, fornsvenska, historia och ekonomisk historia på dåvarande Stockholms högskola och tog en filosofie kandidat-examen där 1949. Han blev sedan filosofie doktor i historia 1952 på avhandlingen Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden. Släkthistoriska studier. En kontrovers med handledaren Nils Ahnlund ledde dock till att han inte fick docentur på avhandlingen.

Han började redan 1946 att på halvtid arbeta på det som senare blev Svenskt diplomatarium i Riksarkivet. Efter disputationen fick han en halvtidsanställning på Riksarkivet som senare övergick till heltid och varade till 1963. Han började då istället som redaktör på Svenskt biografiskt lexikon (SBL) där han var kvar fram till sin pensionering 1990. I samband med pensioneringen tillägnades han festskriften Individ och historia som utkom 1989.

Hans Gillingstam hade många sidouppdrag där ett av det viktigare har rört Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF), där han såväl ingick i redaktionen som var en av de mest produktiva författarna. Bland hans publikationer märks också ett stort antal släktartiklar i SBL, genealogiska artiklar i bl.a. Släkt och hävd (SoH), Svensk Genealogisk Tidskrift och Personhistorisk tidskrift (PHT) samt 1970 tillsammans med Göran Setterkrans utgivningen av Biskop Brasks släktbok. Han publicerade också mer metod- och källkritiskt inriktade artiklar i SoH och PHT. Brev ur askan från 1996 rekonstruerade innehållet i många i original förlorade medeltida diplom.

Totalt har han från 1943 till sin död skrivit cirka 1750 artiklar. Den tryckta bibliografin i Individ och historia omfattar åren 1943-1989 och tar upp 1208 verk. Urban Sikeborg kompletterade bibliografin för åren 1989-1997 i Ett liv i släktforskningen. Hans Gillingstam berättar… (Släktforskarnas årsbok 1998). Efter 1997 fortsatte han dock att skriva och publicerade, inte minst i SBL under bokstäverna R och S, ett 50-tal artiklar.

Även om Hans Gillingstams signum har varit adelsgenealogi med särskilt fokus på medeltiden så har han även publicerat mycket annat, inte minst borgerliga genealogier i SBL. Han blev också en föregångsman inom modern allmogegenealogi när han 1950 i första numret av SoH publicerade sin egen antavla. Han har också i SoH kritiserat släktnamn som grund för släktdefinition, både som historiskt fenomen och som utgångspunkt för modern släktforskning. Han kom då i offentlig polemik med två ledande personer i GF, Börje Furtenbach och Lennart Zielfelt.

Hans Gillingstam utsågs 1990 av Sveriges släktforskarförbund till mottagare av Victor Örnbergs hederspris och 2013 av Svenska fornminnesföreningen till mottagare av Monteliusmedaljen. Hans Gillingstam kallades till hedersmedlem i Genealogiska föreningen 1980.

 

Program: Släktforskarseminarium 30 januari

Samtliga föreläsningar är inspelade och finns på vår medlemssida.

10.00              Genealogiska Föreningens lokaler öppnar

10.30-11.10     Kristina Edström & Christian Juliusson:
Jordrannsakningsprotokoll – en guldgruva för släktforskare

11.20-12.00     Göran Sparrlöf:
Varför adlades kornetten Håkan Ståhle?

12.10-12.50     Claes Westling:
Sherlock Holmes i Svartedalen

12.50-13.30     Lunchpaus

13.30-14.10     Tommy Petré:
Stjärna eller fyrkant – jakten på Godsvens anor

14.20-15.00     Jörgen Vessman:
Från föräldralös tiggande gosse till sårad soldat 1808 – ett människoöde

15.10-15.50     Eva Dahlberg:
”Vi har inga släktingar med det namnet …” – en släktgren emigrerar och glöms bort

16.00-16.40     Sven Wallerstedt & Martin Edgélius:
Vad motiverade Sven Anderssons Kesebro förnamn?

  • Presentationerna blir ca 25-30 min så att det finns tid till frågor och diskussion.
  • Arkivet, biblioteket och datasalen är tillgängliga hela dagen för egen forskning.
  • Kaffeservering hela dagen.
  • I Stora sammanträdesrummet kan man äta medhavd lunch eller fika. Under lunchpausen 12.50-13.30 har seminariepresentatörerna förtur till platserna men övriga är välkomna i mån av plats.

(Program som pdf)

Göran Källgården föreläser hos GF 21 januari

Skärmklipp Göran KällgårdenLär dig mer om nya källor till din egen släktforskning och få tips på hur du skriver din egen släktberättelse.

Föredraget är inspelat och tillgängligt på medlemssidorna.

Torsdag 21 januari kl 18.00 – 20.30 får vi besök av författaren och släktforskaren Göran Källgården från Sigtuna

För några år sedan hade Göran sitt första möte med Gustaf Hagström, en intressant man som han sprang på i samband med sin egen släktforskning. Det blev för intressant för att släppa taget om. Idog forskning och skrivande resulterade i hela tre böcker om Gustafs liv. Böckerna skildrar Gustafs tankar, bekymmer och glädjeämnen, men också spännande och hemska händelser i stad och på landsbygd.

Kaffeservering finns.
Välkomna!

Välbesökt registreringsdag

Ett stort tack till alla medlemmar som deltog i registreringsdagen (skrivet på kvällen torsdagen 14:e januari), både ni som registrerade hemifrån och ni som kom till lokalen. Minst tjugo personer passerade under timmarna (14-22) vilket gjorde dagen till en fest. Vi lockade med smörgåstårta och bubbel och många mötte upp och skapade den goda stämningen.

Det blev mycket kunskapsinhämtning och mycket inlärning under eftermiddag och kväll. Roligt är att det spontant bildades flera smågrupper där vi hjälptes åt med texttolkning och med inlärning av registreringsarbetet, för då är ju inlärning som roligast. Summa summarum registrerade vi 454 poster under 8 timmar vilket är ett bra resultat. Så det blev fest och arbete i en lycklig kombination.

Registreringsdagar under våren: lördagen 12 mars och torsdagen 7 april! Välkomna då!

Om Inrikes pass i Linköping

Hans Hanner – Genealogiska Föreningens expert på Inrikes pass – håller en presentation i Linköping den 27 februari. Presentationen sker hos föreningen DIS-Filbyter i samband med föreningens årsmöte. Den som vill är välkommen till årsmötet för att ta del av verksamheten. För att ha rösträtt på årsmötet krävs dock medlemskap i DIS-Filbyter, som verkar i Östergötland och södra Södermanland.

Plats:  Vagnhallen i föreningshuset Fontänen, Västra vägen 32 i Linköping. Årsmötet startar kl 10.
Om Hans Hanner
Mer information om årsmötet: http://www.dis-filbyter.se/om/arsmote2016.htm
Anmäl ditt deltagande till Anne-Marie de Leeuw, de.leeuw.anne-marie(at)telia.com senast den 20 februari, för att få lunch.

 

 

Svensk Genealogisk Tidskrift 2015:1 – Vapenlikhetsfällan

Vapenlikhetsfällan – skriven av Kaj Janzon
Svensk Genealogisk Tidskrift 2015:1 SGT-15-1
(utgiven i bokform 2015-12-15)

Pris: 250 kr + porto. Medlemspris: 150 kr + porto
För köp kontakta expeditionen
via 08-32 96 80 eller gf(at)genealogi.net

Boken innehåller tre avdelningar:

  • Ett kapitel om sigillvapen och vapenbruk under medeltiden
  • Ett kapitel om metodproblem bakom Jan Ranekes Svenska Medeltidsvapen
  • Kompletteringar och rättelser till Svenska Medeltidsvapen

Vapenlikhetsfällan, om vapen och sigillbruk under svensk medeltid, är en introduktion för släkthistoriker, jämte rättelser till Svenska medeltidsvapen.
Medeltidshistorikern Kaj Janzon visar i »Vapenlikhetsfällan« att många rekonstruktioner av medeltida ätter och släktkretsar som gjorts och fortfarande görs utifrån vapenlikhet vilar på felaktiga antaganden. Man har nämligen utgått från 1600-talets teoretiska och detaljerade regelsystem för vapens utformning och användning och tillämpat den på medeltidens heraldiska praxis. Resultatet har många gånger blivit helt fel. I bokens inledande kapitel sammanfattar Janzon hur man faktiskt såg på och använde vapen och sigill under medeltiden, och hans iakttagelser kanske förvånar dig.
Visste du att det egentligen inte fanns vad vi skulle kalla ättevapen under medeltiden? Att sigillet i första hand var den enskilda individens namnstämpel? Att även frälsekvinnor kunde ha sigill med heraldiska vapen? Det och mycket mer kan du lära här. Janzon går också igenom de allvarliga metodproblemen bakom Jan Ranekes stora trebandsverk Svenska medeltidsvapen (1982–1985) och han illustrerar dessa med ett stort antal rättelser. Samtidigt belyser han de källkritiska fallgropar som forskare ställs inför vid uttolkningen av medeltida brev.
Boken är rikt illustrerad med ett sjuttiotal färgfoton av medeltida sigillavtryck.

Välkommen på fest!

Det är nytt år och GF fortsätter firandet! Torsdagen 14/1 bjuder vi på smörgåstårta och bubbel kl.18 i lokalerna. Vi firar att vi under julhelgen nådde 100 000 poster i det sökbara personregistret kopplat till projektet Inrikes pass. Kom och skåla med oss och lyssna till planerna för projektet under 2016.

Vi gör det här som en del av en gemensam registreringsdag. Kom och delta i registreringen eller kom och lär dig grunderna i registreringsarbetet! Vi börjar kl. 14 och håller på tills siste person stupar (eller kl. 22).
Alla är välkomna!

beskThinkstockPhotos-460907347

Wallwik – en släktkrets på 1700-talet

wallvikcdÄttartal öfver den svenska släkten Wallvik som huvudsakligen berör Värmland. Uppgifterna finns tillgängliga på vår medlemssida under fliken "Fler databaser" –  logga in.

Säljs även som CD för 50 kr. Fåtal kvar. Kontakta vår expedition: telefon: 08-32 96 80, e-post: gf@genealogi.net

Abraham Hülphers var själv en del av denna släktkrets genom sin fru Anna Christina Grave. CD-skivan innehåller ett digitalt faksimil, inklusive ett personregister, där man finner många namn som t ex Bille, Bröms, Elfving, Helsing, Lundgren, Polhammar, Quensel och många många fler. Över 1500 personer är nämnda och tidsperioden är från 1600-talets början och fram till mitten av 1760-talet.

Den kände genealogen Abraham A:son Hülphers utgav: "Ättartal öfver den svenska slägten Wallwik, dess adelige grenar och derifrån igenom giftermål härstammande ätter, samt flere med den samma förbundne slägter, tillika med någre anmärkningar som tjena til upplysning i genealogien. Utg i februarii månad 1765. Wästerås 1765. 4:o. 49 s".

Glädjande engagemang i registreringsarbetet

Söndagen 22 november gick höstens sista gemensamma registreringsdag av stapeln. Vi gläds framför allt åt det ökande engagemanget för registreringsarbetet och att fler vågar sig på att försöka. Av tolv timmars gemensam registrering av så kallade passjournaler (med gott om utrymme för fikapauser, socialt umgänge och andra aktiviteter så som det sig bör på en söndag!) blev resultatet en ökning med inte mindre än 817 poster i personregistret till Inrikes pass. Fascinerande är att vi så nära ”slog” resultatet från registreringsdagen i maj (800 poster).

Den främsta orsaken till detta, och en orsak som är glädjande, är att vi var många. I lokalen fem personer, varav fyra erfarna och en som provade på för första gången, samt från hemmaplan fyra personer, också där både rutinerade och de som var nya i registreringsarbetet. Inalles blir detta nio aktiva medlemmar under dagen.

Skärmavbild 2015-11-23 kl. 12.13.15Med så många olika registrerare blev det också spännande nya tillägg. Här följer tre små exempel från dagens registreringar, dels med snirklig 1700-talsstil och dels med mer lättläst välskrift från 1820- och 30-talen. Bruksbokhållaren Hans Möller erhöll den 10 januari 1760 sitt pass för resa Göteborg-Örebro efter att ha ”uttjent dess ådömde Fästnings arbete på Carlstens Fästning”. Skärmavbild 2015-11-23 kl. 12.14.36 Lumpsamlaren Joh: Hyttring erhöll vid landskansliet i Linköping den 15 september 1827 sitt 3-månaders pass så att han under återstoden av året kunde vandra runt i länet och samla lumpor åt Tannefors pappersbruk för deras papperstillverkning. Skärmavbild 2015-11-23 kl. 12.29.02 Och så var det den kände skotske professorn – även känd som den moderna geologins fader – Charles Lyel, som en sommardag 1834, 36 år gammal, från Köpenhamn steg i land i Malmö och där erhöll ett svenskt inrikes pass för vidare resa till Stockholm.

Ett stort tack till alla medverkande. Nu ser vi närmast fram emot att runt nyår eller i januari nå gränsen 100 000 poster. Till våren återkommer vi med nya gemensamma registreringsdagar.

För DNA-aktiva 28 november

Lördag den 28 november klockan 11 har vi en träff för DNA-aktiva inom släktforskning. Magnus Bäckmark pratar om:
Hur kommer jag vidare efter att jag har gjort ett DNA-test i släktforskningssyfte?
Ta gärna med dina egna resultat/frågor.
Obs: Det här föredraget är för dig som har bekantat dig lite med DNA-metoderna och har gjort minst ett eget test. Föredraget kommer alltså inte att vara på fullständig nybörjarnivå.

Arkiv, bibliotek och datasal är öppna kl 10-15 den 28:e. Kaffeservering finns.

Filmade föreläsningar finns nu på medlemssidorna