Passen har en lång historia och de har skiftat något i funktion över tid. Generellt kan man beskriva passen som ett kontrollverktyg. Den tidigaste kända dokumentationen i Sverige återfinner vi i Alsnö stadgar år 1279 där man talar om kungens ”breff”. Länsinnehavarna fick inte ta ut skjutsning av bönderna om de inte hade kungens brev därpå. Drygt 250 år senare sa Gustav Vasa 1538 i ett tal till allmogen på marknad i Uppsala att kungens sändebud som kännetecken skulle ha ett märke med rikets vapen samt kungens pass, detta så att allmogen skulle kunna utskilja dem de var skyldiga ställa upp med skjutshästar för. Här finns för första gången benämningen ”pass” dokumenterad.
Passen användes också för att reglera handeln. Det handlade om vem som fick sälja varor och var. Gustav Vasa skapade bestämmelser för detta under 1500-talet.
Passens kontrollfunktion utvidgades under 1600-talet till att reglera vilka som fick resa in och ut ur landet. Kung Karl IX utfärdade under de första åren av seklet en strid ström av bestämmelser med detta syfte. Det rådde en politisk oro och kungen ville värna om landets säkerhet och dess gränser. I juni 1606 utfärdades till exempel ett mandat ”till Ståthållarne och Fogdarne om flitigt inseende efter spioner och hvad parti i landet stryka”.
År 1634 inrättade Axel Oxenstierna länsstyrelserna, en myndighet med stark maktställning där varje landshövding betraktades som kungens ställföreträdare. I takt med att länsstyrelserna och den byråkratiska apparaten växte och etablerade sig så blev också passen ett kraftfullare verktyg att kontrollera resandet, inte bara av handelsmän och folk som ville resa in och ut ur landet utan av befolkningen i stort. Nu kunde man bättre kontrollera alla svenskar som reste inom landet. Passadministrationen började generera fler dokument. Passhandlingar från mitten av 1600-talet finns i våra arkiv, även om de är få. Från slutet av 1600-talet finns en del pass bevarade. De äldsta förteckningarna över utfärdade pass härrör från 1720-talet, och från slutet av 1700-talet finns längre serier av sådana. Källmaterialet växer under 1700-talet. Ett problem är dock att passhandlingar stundtals har gallrats ut och inte bevarats.
Den 14 augusti 1812 kom det kungliga påbud som innehöll de mest omfattande bestämmelserna om passkrav som vi har haft. Passen skulle utfärdas främst av landskanslierna (som var en del av länsstyrelserna) och städernas magistrater. Förteckningar skulle upprättas över utfärdade pass och utdrag ur dessa skulle skickas till Justitiekanslern i Stockholm så väl som till landshövdingarna i varje län dit man förpassat en eller flera personer. Det här resulterade i en stor mängd handlingar, till gagn för dagens släktforskare. Det största mängden arkivmaterial rörande pass härrör just från perioden 1812-1860.
Den 21 september 1860 togs ett riksdagsbeslut på att passkravet skulle upphöra för både inrikes och utrikes resor. Kvar fanns dock kravet på pass för de som idkade handel under resa, för försvarslösa personer samt för de som som förpassades från straffarbetsfängelse eller allmän arbetsinrättning.
Det här är en väldigt kort sammanfattning av passens historia i Sverige fram till 1860. Om du vill göra dig mer bekant med historiken rekommenderas temanumret 2012:3 av Släkt och Hävd: ”Källor som dokumenterar resandet i äldre tid. En resumé över främst passens historia fram till 1860 med kommentarer om källmaterialet”. För dig som medlem finns den gratis tillgänglig som pdf.
Om källorna
Det källmaterial vi avser att använda i projektet Inrikes pass är omfattande. Gemensamt är att källorna dokumenterar resor i äldre tider, och då i första hand resor inom riket.
Passjournaler m. m.
Ett viktigt källmaterial är de handlingar som finns kvar från gångna tiders passadministration. Det är listor över pass, så kallade passjournaler. En passjournal kan vara en handling som uteslutande innehåller uppgifter om utfärdade pass, uteslutande om uppvisade pass eller både och. Huvudsakligen innehåller passjournalerna uppgifter om inrikes resor, men även utrikes resor kan finnas förtecknade. Begreppet passjournal kan också beteckna en handling som snarare borde kallas passjournalutdrag. Sådana utdrag gjordes nämligen från hösten 1812 en gång varje månad av den myndighet som utfärdade pass. Utdraget skickades sedan till Justitiekanslern i Stockholm. Från passadministrationen finns också kvar – i lyckliga fall – enstaka pass och någon gång även en passansökan (oftast en lös handskriven lapp) och diverse bilagor till passen.
Passjournal för Blekinge län 1817. Blekinge läns landskansli C I vol. 1 – omslaget
… och en sida ur journalen
Passjournalutdrag från Borås magistrat februari 1814 i Justitiekanslerns arkiv E III cf
Baksidan av ett pass utfärdat den 18 juli 1834 i Mariestad för skräddaregesällen Carl Lundberg. Passet ersatte ett utslitet pass från Överståthållarämbetet i Stockholm som Carl hade med sig vid ankomsten till Mariestad. Passet återfinns i Filipstads magistrats arkiv F X 15 – Passjournaler, pass m. m.
Gästgiveridagböcker
Utöver handlingarna från äldre tiders passadministration finns gästgiveridagböcker. I dessa skrev den resande själv in sitt namn. Uppgift ska där finnas om passet som medfördes, vem som utfärdat det och när, uppgifter om ursprungsort och destination, uppgifter om vilka hästar som skulle användas och utrymme för klagomål på gästgiveriet och skjutsväsendet.
En sida ur gästgiveridagbok från Wäxjö stads gästgiveri juni månad 1782. Gästgiveridagböckerna återfinns som regel på landsarkiven. Just denna gästgiveridagbok återfinns dock på Kungliga biblioteket.
…och motstående sida ur samma handling, med gästernas kommentarer och klagomål.
Förteckningar över resande
I vissa städer fördes förteckningar över resande, de personer som övernattade i staden. Dessa listor innehåller genomgående titel, namn, avreseort och destination, uppgift om passet och dessutom namngivet den person den resande logerade hos.
Ur Resandeliggare rörande svenskar, en lista på de som övernattade i Norrköping. Här från början av volym 1, år 1822. Handlingen förvaras på landsarkivet i Vadstena, Norrköpings poliskammares arkiv D III ba.
Tidningsnotiser ”Anmälde resande”
Bland ytterligare källor finns notiser i dagstidningar med rubriken ”Anmälde resande”. Många av dessa är baserade på de nyss nämnda listorna över personer som övernattade i staden. Informationen är genomgående kortfattad – titel, namn, hemort och ställe där personen övernattade.
Exempel på en tidningsnotis med ”Anmälde resande”, här från tidningen Norra Skåne den 17 juni 1884. Hotel Thor låg i Ängelholm.