{"id":1510,"date":"2014-11-15T11:16:34","date_gmt":"2014-11-15T13:16:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.genealogi.net\/medlem\/?page_id=1510"},"modified":"2014-11-15T11:16:34","modified_gmt":"2014-11-15T13:16:34","slug":"historik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/inrikes-pass\/historik\/","title":{"rendered":"Historik"},"content":{"rendered":"

Passen har en l\u00e5ng historia och de har skiftat n\u00e5got i funktion \u00f6ver tid. Generellt kan man beskriva passen som ett kontrollverktyg. Den tidigaste k\u00e4nda dokumentationen i Sverige \u00e5terfinner vi i Alsn\u00f6 stadgar \u00e5r 1279 d\u00e4r man talar om \u00a0kungens ”breff”. L\u00e4nsinnehavarna fick inte ta ut skjutsning av b\u00f6nderna om de inte hade kungens brev d\u00e4rp\u00e5. Drygt 250 \u00e5r senare sa Gustav Vasa\u00a01538 i ett tal till allmogen p\u00e5 marknad i Uppsala att kungens s\u00e4ndebud\u00a0som k\u00e4nnetecken skulle ha ett m\u00e4rke med rikets vapen samt kungens pass, detta s\u00e5 att allmogen skulle kunna utskilja dem de var skyldiga st\u00e4lla upp med skjutsh\u00e4star f\u00f6r. H\u00e4r finns f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ben\u00e4mningen ”pass” dokumenterad.<\/span><\/p>\n

Passen anv\u00e4ndes ocks\u00e5 f\u00f6r att reglera handeln. Det handlade om vem som fick s\u00e4lja varor och var. Gustav Vasa skapade best\u00e4mmelser f\u00f6r detta under 1500-talet.<\/span><\/p>\n

Passens kontrollfunktion utvidgades under 1600-talet till att reglera vilka som fick resa in och ut ur landet. Kung Karl IX utf\u00e4rdade under de f\u00f6rsta \u00e5ren av seklet en strid str\u00f6m av best\u00e4mmelser med detta syfte. Det r\u00e5dde en politisk oro och kungen ville v\u00e4rna om landets s\u00e4kerhet och dess gr\u00e4nser. I juni 1606 utf\u00e4rdades till exempel ett mandat ”till St\u00e5th\u00e5llarne och Fogdarne om flitigt inseende efter spioner och hvad parti i landet stryka”.<\/span><\/p>\n

\u00c5r 1634 inr\u00e4ttade Axel Oxenstierna l\u00e4nsstyrelserna, en myndighet med stark maktst\u00e4llning\u00a0d\u00e4r varje landsh\u00f6vding betraktades som kungens st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare. I takt med att l\u00e4nsstyrelserna och den byr\u00e5kratiska apparaten v\u00e4xte och etablerade sig s\u00e5 blev\u00a0ocks\u00e5 passen ett kraftfullare verktyg att kontrollera resandet, inte bara av\u00a0handelsm\u00e4n och folk som ville resa in och ut ur landet utan av\u00a0befolkningen i stort. Nu kunde man b\u00e4ttre kontrollera\u00a0alla svenskar som reste inom landet. Passadministrationen\u00a0b\u00f6rjade generera fler dokument. Passhandlingar fr\u00e5n mitten av 1600-talet finns i v\u00e5ra arkiv, \u00e4ven om de \u00e4r f\u00e5. Fr\u00e5n\u00a0slutet av 1600-talet finns en del pass bevarade. De \u00e4ldsta f\u00f6rteckningarna \u00f6ver utf\u00e4rdade pass h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n 1720-talet, och fr\u00e5n\u00a0slutet av 1700-talet finns l\u00e4ngre serier av s\u00e5dana. K\u00e4llmaterialet v\u00e4xer under 1700-talet. Ett problem \u00e4r dock att passhandlingar stundtals\u00a0har gallrats ut och inte bevarats.<\/span><\/p>\n

Den 14 augusti 1812 kom det kungliga p\u00e5bud<\/a> som inneh\u00f6ll\u00a0de\u00a0mest omfattande best\u00e4mmelserna om passkrav\u00a0som vi har haft. Passen skulle utf\u00e4rdas fr\u00e4mst av landskanslierna (som var en del av l\u00e4nsstyrelserna) och st\u00e4dernas magistrater. F\u00f6rteckningar skulle uppr\u00e4ttas \u00f6ver utf\u00e4rdade pass och\u00a0utdrag ur\u00a0dessa skulle skickas till Justitiekanslern\u00a0i Stockholm s\u00e5 v\u00e4l som till landsh\u00f6vdingarna i varje\u00a0l\u00e4n dit man f\u00f6rpassat en eller flera personer. Det h\u00e4r resulterade i en stor m\u00e4ngd handlingar, till gagn f\u00f6r dagens sl\u00e4ktforskare. Det st\u00f6rsta m\u00e4ngden arkivmaterial r\u00f6rande pass h\u00e4rr\u00f6r just fr\u00e5n perioden 1812-1860.<\/span><\/p>\n

Den 21 september 1860 togs ett riksdagsbeslut p\u00e5 att passkravet skulle upph\u00f6ra f\u00f6r b\u00e5de inrikes och utrikes resor. Kvar fanns dock kravet p\u00e5 pass f\u00f6r de som idkade handel under resa,\u00a0f\u00f6r f\u00f6rsvarsl\u00f6sa personer samt f\u00f6r de som som f\u00f6rpassades fr\u00e5n straffarbetsf\u00e4ngelse\u00a0eller allm\u00e4n arbetsinr\u00e4ttning.<\/span><\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r en v\u00e4ldigt kort sammanfattning av passens historia i Sverige fram till 1860.\u00a0Om du vill g\u00f6ra dig mer bekant med historiken rekommenderas temanumret 2012:3 av Sl\u00e4kt och H\u00e4vd: ”K\u00e4llor som dokumenterar resandet i \u00e4ldre tid. En resum\u00e9 \u00f6ver fr\u00e4mst passens historia fram till 1860 med kommentarer om k\u00e4llmaterialet”. F\u00f6r dig som medlem finns den gratis tillg\u00e4nglig som pdf.<\/a><\/span><\/p>\n

\n

Om k\u00e4llorna<\/strong><\/span><\/p>\n

Det k\u00e4llmaterial\u00a0vi avser att anv\u00e4nda\u00a0i projektet Inrikes pass \u00e4r omfattande. Gemensamt \u00e4r att\u00a0k\u00e4llorna\u00a0dokumenterar resor i \u00e4ldre\u00a0tider, och d\u00e5 i f\u00f6rsta hand\u00a0resor inom riket.<\/span><\/p>\n

Passjournaler m. m.<\/strong><\/span><\/p>\n

Ett viktigt k\u00e4llmaterial \u00e4r de handlingar som finns kvar fr\u00e5n g\u00e5ngna tiders passadministration. Det \u00e4r listor \u00f6ver pass, s\u00e5 kallade\u00a0passjournaler<\/em>. En passjournal kan vara en handling som uteslutande inneh\u00e5ller uppgifter om utf\u00e4rdade pass, uteslutande om uppvisade pass eller b\u00e5de och. Huvudsakligen inneh\u00e5ller passjournalerna uppgifter om inrikes resor, men \u00e4ven utrikes resor kan finnas f\u00f6rtecknade. Begreppet passjournal kan ocks\u00e5 beteckna en handling som snarare borde kallas passjournalutdrag. S\u00e5dana utdrag gjordes n\u00e4mligen fr\u00e5n h\u00f6sten 1812 en g\u00e5ng varje m\u00e5nad av den myndighet som utf\u00e4rdade pass. Utdraget skickades sedan till Justitiekanslern i Stockholm. Fr\u00e5n passadministrationen finns ocks\u00e5 kvar – i lyckliga fall – enstaka pass och n\u00e5gon g\u00e5ng \u00e4ven en passans\u00f6kan (oftast en l\u00f6s handskriven lapp) och diverse bilagor till passen.<\/span><\/p>\n

\"gf_rabild_lla_blekingelanslandskansli_CI_<\/a>Passjournal f\u00f6r Blekinge l\u00e4n\u00a01817. Blekinge l\u00e4ns landskansli C I vol. 1 – omslaget<\/em><\/span><\/p>\n

\n

\"gf_bearbbild_lla_blekingelanslandskansli_CI_<\/a><\/p>\n

… och en sida ur journalen<\/em><\/span><\/p>\n

\n

\n\"gf_bearbbild_ra_jk_EIIIcf_passjournaler_vol6_181402_boras_magistrat_3_av_3_\"<\/a>Passjournalutdrag fr\u00e5n Bor\u00e5s magistrat februari 1814 i Justitiekanslerns arkiv E III cf<\/em><\/span><\/p>\n

\n

\"Pass<\/a>Baksidan av ett pass utf\u00e4rdat den 18 juli 1834 i Mariestad f\u00f6r skr\u00e4ddareges\u00e4llen Carl Lundberg. Passet\u00a0ersatte\u00a0ett utslitet\u00a0pass fr\u00e5n \u00d6verst\u00e5th\u00e5llar\u00e4mbetet i Stockholm som Carl\u00a0hade med sig vid ankomsten till Mariestad. Passet \u00e5terfinns i Filipstads magistrats arkiv F X 15 – Passjournaler, pass m. m.<\/em><\/span><\/p>\n

\n

G\u00e4stgiveridagb\u00f6cker<\/strong><\/span><\/p>\n

Ut\u00f6ver handlingarna fr\u00e5n \u00e4ldre tiders passadministration finns\u00a0g\u00e4stgiveridagb\u00f6cker<\/em>. I dessa skrev den resande sj\u00e4lv in sitt\u00a0namn. Uppgift ska d\u00e4r finnas om passet som medf\u00f6rdes, vem som utf\u00e4rdat det och n\u00e4r, uppgifter om ursprungsort och destination, uppgifter om vilka h\u00e4star som skulle anv\u00e4ndas och utrymme f\u00f6r klagom\u00e5l p\u00e5 g\u00e4stgiveriet och skjutsv\u00e4sendet.<\/span><\/p>\n

\"Dagbok_1782_sid5\"<\/a>En sida\u00a0ur g\u00e4stgiveridagbok fr\u00e5n W\u00e4xj\u00f6 stads g\u00e4stgiveri juni\u00a0m\u00e5nad 1782. G\u00e4stgiveridagb\u00f6ckerna \u00e5terfinns som regel\u00a0p\u00e5 landsarkiven. Just denna g\u00e4stgiveridagbok \u00e5terfinns dock p\u00e5\u00a0Kungliga biblioteket.<\/em><\/span><\/p>\n

\n

\"Dagbok_1782_sid6\"<\/a>…och motst\u00e5ende sida ur samma handling, med g\u00e4sternas kommentarer och klagom\u00e5l.<\/i><\/span><\/p>\n

\n

F\u00f6rteckningar \u00f6ver resande<\/strong><\/span><\/p>\n

I vissa st\u00e4der f\u00f6rdes\u00a0f\u00f6rteckningar\u00a0\u00f6ver resande<\/em>, de personer som \u00f6vernattade i staden. Dessa listor inneh\u00e5ller genomg\u00e5ende titel, namn, avreseort och destination, uppgift om passet och dessutom namngivet den person den resande logerade hos.<\/span><\/p>\n

\n\"gf_rabild_vla_norrkopingspoliskammare_DIIIba_resandeliggarerorandesvenskar_vol1_1822-1823_norrkopings_poliskammare_3_av_94_<\/a>Ur Resandeliggare r\u00f6rande svenskar, en lista p\u00e5 de som \u00f6vernattade i Norrk\u00f6ping. H\u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av volym 1, \u00e5r 1822. Handlingen f\u00f6rvaras\u00a0p\u00e5 landsarkivet i\u00a0Vadstena, Norrk\u00f6pings poliskammares arkiv D III ba.<\/em><\/span><\/p>\n

\n

Tidningsnotiser ”Anm\u00e4lde\u00a0resande”<\/strong><\/span><\/p>\n

Bland ytterligare k\u00e4llor finns\u00a0notiser i dagstidningar med rubriken\u00a0”Anm\u00e4lde\u00a0resande<\/em>”. M\u00e5nga av dessa \u00e4r baserade p\u00e5\u00a0de nyss n\u00e4mnda listorna \u00f6ver personer som \u00f6vernattade i staden. Informationen \u00e4r genomg\u00e5ende kortfattad – titel, namn, hemort och st\u00e4lle d\u00e4r personen \u00f6vernattade.<\/span><\/p>\n

\"Anm\u00e4lda<\/a>Exempel p\u00e5 en tidningsnotis med ”Anm\u00e4lde resande”, h\u00e4r fr\u00e5n tidningen Norra Sk\u00e5ne den 17 juni 1884. Hotel Thor l\u00e5g i \u00c4ngelholm.<\/em><\/span><\/p>\n

\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Passen har en l\u00e5ng historia och de har skiftat n\u00e5got i funktion \u00f6ver tid. Generellt kan man beskriva passen som ett kontrollverktyg. Den tidigaste k\u00e4nda dokumentationen i Sverige \u00e5terfinner vi i Alsn\u00f6 stadgar \u00e5r 1279 d\u00e4r man talar om \u00a0kungens ”breff”. L\u00e4nsinnehavarna fick inte ta ut skjutsning av b\u00f6nderna om de inte hade kungens brev … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":279,"parent":18376,"menu_order":40,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1510","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1510","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1510"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1510\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18376"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/media\/279"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.genealogi.net\/nova\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1510"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}