Svensk Genealogisk Tidskrift

Innehållsförteckning alla nummer

SGT 2019:1

Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall
Hälsingland år 1652. I samband med en tvist mellan grannarna uppges att bonden Olof Persson i Åkre »hustrus mors mormor« var en kvinna vid namn Barbro, som hade innehaft hemman i både Åkre och Lönnånger i socknen. Här görs ett försök att med utgångspunkt från fyndet i domboken och bevarade källor söka rekonstruera de »saknade« släktleden mellan Olofs hustru och hustru Barbro. Först redogörs för Olofs hustrus anfäder och närmaste släkt och därefter görs en utredning över Olofs och hustruns ättlingar, där släkten Drake från Hudiksvalls ursprung klargörs.
Av Thomas Sverker

Klint i Östra härad – en ofrälse officerssläkt under svensk stormaktstid
I Östra härad i nuvarande Jönköpings län levde under stormaktstiden en ofrälse släkt som kallade sig Klint. Med få undantag var släktens manliga medlemmar befäl vid Smålands kavalleriregemente. Några av dem nådde ryttmästares grad. Den här uppsatsen är en biografiskt inriktad kartläggning av denna släkt från 1630 till och med vuxna per- soner som levde 1721 vilka följs fram till sin död.
Av Göran Sparrlöf

SGT 2018:2

Helena Ioannis de Rosendaal – biskop Samuel Enanders mor och hennes släkt
Samuel Enander (1607–1670) var biskop i Linköping. Hans föräldrar, kyrkoherden i Kisa och Västra Eneby pastorat Nicolaus Petri och hustru Elin Jönsdotter, blev stamföräldrar för släkten Enander och ett antal adliga ätter (Gyllenadler, Enhielm, Enanderhielm, Silfverstråle och Enefelt). Här redogörs för hustru Elin Jönsdotters släkt, senare benämnd Rosendal, en utredning som omfattar personer i sex generationer i Hakarps, Lidhults, Rogberga och Södra Unnaryds socknar i Småland.
Av Olle Elm

 

Namnet Trolle i byarna Broby och Åhult i Jönköpings län – släktnamn eller gårdsangivelse?
Det fanns redan under senmedeltiden personer som kallade sig Trolle, men som saknade samband med högfrälseätten med detta namn. På 1600-talet uppträdde flera sådana ofrälse trollar på det småländska höglandet i Jönköpings län. Men var det ett namn eller en beskrivning av var man bodde? Här dokumenteras bärare av namnet hemmahörande i trollagårdarna i grannbyarna Broby i Lannaskede socken och Åhult i Nävelsjö socken i Östra härad.
Av Göran Sparrlöf

Urban Sikeborg lämnar SGT:s redaktion
Av Michael Lundholm

SGT 2018:1

Ömsom vatten, ömsom vin – kring fyra generationer Gummesson
Här presenteras fyra generationer Gummesson. Inta alla inom dessa fyra generationer utan bara de vars gemensamma band var yrkesverksamhet som kretsade kring vatten och vin. Verksamheten sträcker under ungefär ett sekel med start i varvsverksamhet på Långholmen i Stockholm
Av Björn Hagelin

 

 

 

Smedsläkten Warg från Forsbacka i Dalsland – de äldsta leden
Här presenteras för första gången en heltäckande redovisning av smedsläkten Warg från Dalsland. Utredningen har stått inför flera problem, bland annat i vilken utsträckning olika namnformer/stavningsvarianter av förnamn ska betraktas som olika namn eller inte.
Av Anders Klarbring

Om »Frunk« som soldatnamn
Släkten Frunck är en bruksarbetarsläkt känd sedan 1620 vid Skultuna mässingsbruk. Namnet förekommer dock också som båtsmans- och soldatnamn. Här prövas dels om det finns ett samband mellan bruksarbetarsläkten och soldaterna med detta namn, dels om det bland soldaterna uppstått släkter som använder namnet Frunck. En fortsättning på det arbete som presenterades i SGT 2017:2 avseende indelta båtsmän.
Av Michael Lundholm

Recension: Släktforskarnas årsbok
Av Anna-Karin Westerlund

Recension: Svenskt Biografiskt Lexikon 100 år
Av Michael Lundholm

SGT 2017:2

Vilka var Gabriel Gyllenståhls föräldrar?
Litteraturen kring den adlade kavalleriofficeren Gabriel Gyllenståhl (1644–1705) uppger att han var son till kaptenen Peder Ståhl och Sofia Anrep. Genom att kombinera två olika arkivfynd visas här att det inte kan stämma. Här visas på det korrekta förhållandet att föräldrarna var rådmannen i Växjö Måns Åkesson (d. 1648) och hans hustru Ingrid Joensdotter (d. 1682). Här ges också en redogörelse för denna släktkrets samt om Gabriel Gyllenståhls karriär och ekonomiska transaktioner.
Av Kjell Holmåker

 

Christian Ullman, en sonson till Lars Lanerius. Om värdet av bifynd i dombok
»Vet någon ursprunget för handlanden Christian Ullman i Göteborg (d. där 1767)?« Frågan ställdes 1999 på Anbytarforum och får nu sitt svar. Ett bifynd vid en genomgång Alingsås rådhusrätts arkiv visade ge en möjlighet att besvara frågan. Christian Ullman var i själva verket sonson till kyrkoherden i Källby Lars Lanerius. Resultaten presenterades vid 2:a Släktforskarseminariet 28 januari 2017 i Solna.
Av Sven Wallerstedt

Den judiska släkten Fürth i 1700-talets Böhmen. Om raviner och svarta hål i släktforskningen
En närmast fullständig släktutredning som inte var resultatet av något genealogiskt intresse är utgångspunkten här. Här redovisas hur undersökningen kunde kompletteras med hjälp av dels traditionell folkbokföring men också av museifynd och gravstenar. Resultaten presenterades vid 2:a Släktforskarseminariet 28 januari 2017 i Solna.
Av Thomas Fürth  

Om »Frunck« som båtsmansnamn
Släkten Frunck är en bruksarbetarsläkt känd sedan 1620 vid Skultuna mässingsbruk. Namnet förekommer dock också som båtsmans- och soldatnamn. Här prövas dels om det finns ett samband mellan bruksarbetarsläkten och båtsmännen med detta namn, dels om det bland båtsmännen uppstått släkter som använder namnet Frunck.
Av Michael Lundholm

Recension: Släktforska med DNA
Av Olof Cronberg

SGT 2017:1

Samlad Röök – Skingrad dimma. En sammanställning av släkten Rööks äldre led.
Litteraturen kring släkten Röök har mest handlat om de bröder som adlades von Röök 1763. Här utreds de äldre leden med användning av ett brett källmaterial från två länder, bl.a. en innehållsrik korrespondens funnen i ett kronfogdearkiv. Artikeln redovisar nya resultat om stamfaderns Jakob Andersson Röök och hans avkomlingar.
Av Jonas Magnusson

 

 

Utmanande anor i Vireda, Skärstads och Ölmstads socknar – något om Anna Maria Fritz bakgrund.
Författaren berättar om hur han löst två stycken forskningsproblem i sin antavla. Forskningen omfattar det sena 1700-talet och 1800 talets förra hälft och visar hur man med en rad olika källor från kyrkoarkiv, domstolsarkiv, militära arkiv och muntliga tradition kan lösa släktforskningsproblem.
Av Olle Elm

Varför adlades kornetten Håkan Ståhle?
Författaren gör upp med myten att Håkan Ståhle skulle ha adlats av Karl XII därför att Ståhle under slaget vid Lund 1676 gett Karl XI sin egen häst Brandklipparen då kungens egen häst hade stupat. Resultaten presenterades vid 1:a Släktforskarseminariet 31 januari 2016 i Solna.
Av Göran Sparrlöf

Magnus Kristinason (Boberg-vapnet) och Magnus Kristinason (Håkan Tunasons ätt) − samma person.
Tidigare har hypotesen att de två Magnus Kristinason varit samma person avvisats då grunden att de förde olika vapen. Här prövas åter hypotesen och slutsatsen är att det är samma person.
Av Christian Lovén

Recension: Släktforskarnas årsbok 2016
Av Torsten Berglund

Recension: Kronans högre ämbetsmän i Dalarna under 700 år
Av Torsten Berglund

Recension: Vad står det?
Av Michael Lundholm

SGT 2016:2

SGTnr16_2 Dec. 05 18.30Släkten Ulfsparres äldsta led. Om Påvel Tuvesson och Elin Ragvaldsdotter (Fargalt), deras barn och barnbarn
Den frälsesläkt som på 1600-talet kom att ta sig namnet Ulfsparre af Broxvik kunde leda sin härstamning tillbaka till 1400-talets mitt. Ända sedan 1700-talet har olika personer behandlat denna släkts ursprung, med mer eller mindre lyckat resultat. Författaren går här igenom samtliga äldre källor som kan belysa släktens äldsta led och dess egendomar, och han presenterar nya rön.
I sin redogörelse går han också in på frälse släkterna Fargalt och Bölja från Västbo, vilka blev befryndade genom ingiften.
Av Olle Elm

Per Alrik Andersson Furtenbach (1860–1942). Bokslut över en tjuv
Den utomäktenskapligt födde Per Alrik Andersson Furtenbach (1860–1942) dömdes för stöld hela åtta gånger. Per Alrik hade till stor förtrytelse för överste Börje Furtenbach – jo, just han som skrev handboken Släktforskning för alla –»annekterat« namnet Furtenbach. Författaren följer inte bara Per Alrik i kriminalvårdsarkiven, han går också in på den agnatiska, onektligt chauvinistiska släktuppfattning som Börje Furtenbach stod för.
Av Michael Lundholm

Andreas Magni (död 1600), kyrkoherde i Forsa i Hälsingland, och hans släktkrets
Andreas Magni, sockenpräst i Forsa-Högs pastorat i Hälsingland tillhörde en släktkrets som kom att omfatta ett sjuttiotal präster i ärkestiftet, bland dem flera biskopar. Men själv har han och hans ättlingar varit ett så gott som okänt kapitel. Författaren råder här bot för detta i sin grundliga genomgång av primärkällorna, resultatet av flera års forskning.
Av Thomas Sverker

Recension: Svenska släktkalendern 2016
Av Håkan Skogsjö

SGT 2016:1

ScreenHunter_SGT16_1_1139 Jul. 04 15.24
Släktskap som äktenskapshinder. Genealogier och stamtavlor i Lunds domkapitels arkiv 1683–1688
Efter reformationen behölls i Sverige den kanoniska lagens förbud mot äktenskap mellan befryndade personer och även mellan besvågrade personer. Författaren ger här en över­sikt av hur reglerna långsamt luckrades upp, trots motstånd från kyrkan, och presenterar exempel på de dispensansökningar med bifogade släkttavlor man kan hitta i domkapitlens arkiv.
Av Markus Gunshaga

 

Jordrannsakningsprotokoll – en guldgruva för släktforskare. Med släkten Höckert som exempel
När en ny jordebok skulle upprättas genomfördes vanligen särskilda undersökningar om fastigheternas skattläggning, så kallade jordrannsakningar. Med utgångspunkt från Söderköping visar författarna hur man med hjälp av jordrannsakningsprotokoll och de­ras bilagor kan spåra tidigare ägare till jord och rekonstruera släktskap.
Av Kristina Edström och Christian Juliusson

»… sådana möbler och persedlar … som i synnerhet höra till kyrkans prydnad och skrud«. Om Harbro donation till Björnlunda kyrka
Jonas Andersson (d. 1832) och hustrun Maria Andersdotter (d. 1813) i sörmländska Björnlunda testamenterade ett ansenligt belopp till kyrkan för dess »prydnad och skrud«. Författaren berättar om parets släktförhållanden och hur församlingen använde fonden – delvis i strid mot dess bestämmelser – till dess upplösning 1988.
Av Michael Lundholm

Underlagmannen Lasse Nilsson i Finflo, Hälsingtuna socken, och hans släktkrets
Kronoämbeten och även prästbefattningar tenderade att samlas inom vissa familjer. Detta är tydligt inom släktkretsen kring den hälsingske underlagmannen Lasse Nilsson (d. omkring 1571). Bland annat med hjälp av en nyupptäckt 1500-talshandling i ett gårdsar­kiv har författaren kunnat kartlägga underlagmannens släktförhållanden i detalj. Det visar sig också att familjen har många nu levande ättlingar.
Av Thomas Sverker

Till minnet av Hans Gillingstam
I januari 2016 avled fil. dr Hans Gillingstam, den stora portalgestalten i svensk släktforsk­ning under 1900-talets senare hälft. Ingen har bidragit så mycket till kännedomen om Sveriges äldre släkt- och personhistoria som han. Tre av hans släktforskande lärjungar, »Gillingstamianer«, ger här ett personligt och ömsint porträtt av denne märklige man.
Av Urban Sikeborg, Torsten Berglund och Anders Winroth

SGT 2015:2

omslag till SGT 2015-2

Personnamnens utveckling under senmedeltiden
Frågor om namn får ofta stor betydelse i 1500-tals- och medeltidsforskning, eftersom namn kan vara ett viktigt indicium för inbördes relationer mellan personer och familjegrupperingar. Men vilka namn bar man egentligen under medeltiden och hur stabilt var namnskicket? När tar de kristna dopnamnen över och när gör släktnamnen sitt intåg i Sverige? Författaren, som är professor emeritus i svenska, sammanfattar här forskningsläget och visar att medeltidens och den tidiga Vasatidens namnskick var föränderligt och dynamiskt, och att det i olika delar av Sverige påverkades av såväl politiska och religiösa som kommersiella faktorer och invandring.
Av Per-Axel Wiktorsson

Red:s anm. Om medeltida och 1500-talsnamnskick
Några kompletterande litteraturhänvisningar

Mickel i Tenhult och hans ättlingar i Törsbo cirka 1620-1750
I det småländska Rogberga berättades år 1689 om en skogvaktare Mickel i Tenhult i samma socken, vilken skulle ha nedskjutit en del av de danska inkräktarna ungefär 80 år tidigare. På 1800-talet restes en minnessten på platsen med påståendet att en ”dansk krigshär” år 1612 skulle ha besegrats av Tveta härads allmoge under ledning av skogvaktaren Mickel i Tenhult. Denne var en historisk person, som var gift med frälsekvinnan Brita Nilsdotter (Bååt). För sin roll som kronans skogvaktare i Jönköpings och Kronobergs län lönades mickel Jönsson med olika privilegier. Historikern Göran Sparrlöf presenterar här i en grundlig utredning Mickel Jönssons ättlingar via dottern Kerstin Mickelsdotter, gift med hejderidaren Nils Eriksson i Törsbo i Barkaryd, fram till 1700-talets början.
Av Göran Sparrlöf

Recension: Vart är släktforskarnas årsbok på väg?
Av Michael Lundholm

SGT 2015:1 »Vapenlikhetsfällan« av Kaj Janzon

SGT-15-1
Detta nummer av SGT utgavs som en bok författad av historikern Kaj Janzon och innehåller tre avdelningar:

  • Ett kapitel om sigillvapen och vapenbruk under medeltiden
  • Ett kapitel om metodproblem bakom Jan Ranekes Svenska Medeltidsvapen
  • Kompletteringar och rättelser till Svenska Medeltidsvapen.

Medeltidshistorikern Kaj Janzon visar i »Vapenlikhetsfällan« att många rekonstruktioner av medeltida ätter och släktkretsar som gjorts och fortfarande görs utifrån vapenlikhet vilar på felaktiga antaganden. Man har nämligen utgått från 1600-talets teoretiska och detaljerade regelsystem för vapens utformning och användning och tillämpat den på medeltidens heraldiska praxis. Resultatet har många gånger blivit helt fel. I bokens inledande kapitel sammanfattar Janzon hur man faktiskt såg på och använde vapen och sigill under medeltiden, och hans iakttagelser kanske förvånar dig. Visste du att det egentligen inte fanns vad vi skulle kalla ättevapen under medeltiden? Att sigillet i första hand var den enskilda individens namnstämpel? Att även frälsekvinnor kunde ha sigill med heraldiska vapen? Det och mycket mer kan du lära här. Janzon går också igenom de allvarliga metodproblemen bakom Jan Ranekes stora trebandsverk Svenska medeltidsvapen (1982–1985) och han illustrerar dessa med ett stort antal rättelser. Samtidigt belyser han de källkritiska fallgropar som forskare ställs inför vid uttolkningen av medeltida brev.

SGT 2014:2

SGT-14-2

»Besitter en gammal tienare Isack Bem sitt hemman Sundh i Löfstad socken frijtt …« Ståthållaren Isak Behm och hans släktkrets

Fogden, ståthållaren och amiralen Isak Behm (död senast 1631) har gått till historien som en brutal och våldsam man, hertig Karls handgångne man i dennes slaktarebänk. Inget har dock varit känt om dennes släktförhållanden. Författaren visar att tidigare försök att knyta honom till Gävlesläkten Behm inte har varit hållbara, och han presenterar här en ingående utredning av dennes ättlingar i Uppland intill fjärde led.
Michael Lundholm

Regementskvartermästaren Magnus Ingelmans släkt i södra Småland
Magnus Ingelman (född omkring 1654) i Ingelstad i Östra Torsås var stamfar för släkten Ingelman, som behandlats i Svenskt biografiskt lexikon, men dennes egen härkomst har varit höljd i dunkel. Författarna presenterar här sin kartläggning av Ingelmans småländ- ska släkt på såväl fädernet som mödernet tillbaka till 1500-talets andra hälft.
Av Martin Brandt och Anders Möller  

Vem var Anders Olofssons i Bure hustru?
Landsköpmannen och birkarlen Anders Olofsson (död omkring 1563) i Bure, Skellefteå, tillhörde Bureätten och blev stamfar för ett stort antal personer med namnet Burman. Om hans hustru Elins släkt har inget varit känt – tills nu.
Av Carl Henrik Carlsson   

Recension: Johan Bures släktbok. Dvd utgiven av Genealogiska Föreningen 2014.
Av Carl Henrik Carlsson

SGT 2014:1

sgt-14-1

Mjöl i matskålen? Ett bidrag till forskningen om släkten Maskolls äldsta led
Brynolphus Andreae Maskoll var kyrkoherde i Edsleskog 1641–1674. Hans egendomliga tillnamn och vilken släkt det kan ha varit som kallat sig så väckte nyfikenhet redan på 1700-talet. Författaren visar hur fem senmedeltida dombrev ger klarhet i saken och tar dig med på en lärorik språkhistorisk utflykt om bruket av egendomliga tillnamn i all­mänhet och namnet Maskoll i synnerhet.
Av Kaj Janzon

 

 

Frälsekvinnan Margareta Håkansdotter (Dädesjösläkten) och hennes ofrälse ättlingar
I en imponerande sammanställning av uppgifter i tidiga källor visas att ett avsevärt antal präster och prästhustrur i uppåt 25 småländska församlingar på 1600-talet härstammade från adelskvinnan Margareta Håkansdotter i Dädesjö, som levde vid 1500-talets mitt.
Av Martin Brandt, med bidrag av Niclas Rosenbalck

Källkritiska kommentarer till Victor Behms släktböcker
Släkter och personer med namnet Behm förekom i Sverige redan på 1500-talet. I den tidiga borgerliga släktforskningen – och nu på nätet – knyts flera av dessa till Gävleborgmästaren Jonas Mikaelssons släktkrets. Författaren visar på hur man på lösa grunder kunde skapa en släkt och tidiga släktmedlemmar utifrån rena hugskott.
Av Michael Lundholm

Mandråpare och horkarlar i Östergötland och Småland 1593−1595
1596 upprättade domprosten i Linköping Olaus Petri (1537–1599) en förteckning över grövre missdådare och de böter som indrivits de senaste åren. På något sätt är längden kopplad till ärkebiskop Abrahamus Andreae Angermannus blodiga visitationsresa i stif­tet 1596. Längden är nu i okänd persons ägo, men författaren har utifrån fotografier transkriberat och utförligt kommenterat dess innehåll.
Av Magnus Bäckmark

SGT 2013:1/2 (dubbelnummer)

SGT-13-1-2

Agnatiska genealogier från 1641 för bondesläkter på Visingsö
Av Olle Elm

Den svenska släkten Ouchterlonys skotska ursprung
Av Jan Haraldson
Bilaga: Förklaringar av skotska och engelska begrepp i ”Den svenska släkten Ouchterlonys skotska ursprung” av Urban Sikeborg

 

Licentförvaltaren Daniel Fleissner i Stettin och hans släktkrets
Av Per-Åke Svensson

SGT 2012:2
SGT-12-2

100 års samhällsutveckling speglad genom systrarna Olssons liv
Av Kristina Berglund

»Gummesläkten« från Mäjensjö i Norra Ljunga
Av Nils Hård af Segerstad

Om fränder, arvingar och bördemän under 1500-och 1600-tal
Av Urban Sikeborg

Jully Ramsay och andra pionjärer inom finsk släktforskning
Av Urban Sikeborg

Recension: Frälset och dess rusttjänst i Finland under 1500- och 1600-tal
Av Kaj Janzon

Recension: Göteborgs stifts herdaminne 1620-1999
Av Jan Appelquist

Recension: Soldattorp i Uppland
Av Elisabeth Thorsell

SGT 2012:1

SGT-12-1
Brukspatron Christier Månsson 1595-1659 av Carl Thomas von Christierson

Den Alftanska krönikan – en berättelse om gammal härstamning och minnenas gyllene band!
Av Jouni Kaleva

 

 

SGT 2011:2
SGT-11-2

Anja, hennes familj och hennes resa: Chana Isbicka (1929-1985)
Av Henry Ohlsson

Postmästaren Sven Kråka och hans släkt: Nya uppgifter, kompletteringar och rättelser
Av Markus Gunshaga

 

En släktkrets kring namnet Runbom i Njudung
Av Claes Westling

Recension: Sarvlax. Herrgårdshistoria under 600 år
Av Carl-Thomas von Christierson

Recension: Släktforskarnas årsbok ’11
Av Kerstin Jonmyren

Recension: Änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding 1660-1719
Av Michael Lundholm

Recension: Bergslagshistoria, årgång 12
Av Elisabeth Thorsell

Recension: The heraldry of foreigners in England 1400-1700
Av Michael Lundholm

SGT 2011:1

SGT-11-1

Daniel Svinhuvud och kyrkorätten
Av Anders Winroth

Om den goda bördens betydelse under stormaktstid och frihetstid
Av Urban Sikeborg

Recension: Erikskrönikans författare
Av Kaj Janzon

Recension: Den cyklande humanisten
Av Elisabeth Thorsell

SGT 2010:2

SGT-10-2

Fynd i protokollen från Växjö Domkapitel 1840-1841
Av Elisabeth Thorsell

Fältskärsfamiljen Wass
Av Olle Elm

En mässa för Erik Ottessons (Björnram från Västergötland) barn samt ett förtydligande om Nils Ottessons sätesgård Erstavik
Av Kaj Janzon

Recension: Sveriges arméförband under 1900-talet
Av Michael Lundholm

Recension: Svenska arméns uniformer 1875-2000
Av Michael Lundholm

SGT 2010:1

SGT-10-1

Kungsåren Johan Ingemarssons liv och verksamhet under 1300-talets första hälft
Av Kaj Janzon

Om Mattis Larsson i Hasselstad
Av Kjell Holmåker

Ätten Gyllenpamps ursprung
Av Olle Elm

 

Recension: Svenska Släktkalendern 2010
Av Kerstin Jonmyren

SGT 2009:2

SGT-09-2

Skådespelaren Sven Lindbergs anor
Av Elisabeth Thorsell

Den andra släkten Wattrangius
Av Magnus Bäckmark

Rättelse till Szabad & Elgentierna (2008): Adliga ätten 777 von Hagendorn
Av Lars-Olov Eriksson

 

Smedsläkten Rolig
Av Michael Lundholm

Pontus Möller 1921-2009
Av Michael Lundholm

Recension: Stockholms tänkeböcker från år 1592. D.22, 1634. Utgivna av Bo Elthammar
Av Pontus Möller (†)

Recension: I go to America, Swedish American Women and the Life of Mina Anderson
Av Elisabeth Thorsell

Recension: Severed Ties and Silenced Voices
Av Dennis L. Johnson

Recension: Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet
Av Michael Lundholm

SGT 2009:1
SGT-09-1
Randanmärkningar till Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor II
Av Stig Östenson

Wattrangska stamträdets redovisning av ätten Wattrangs stamlinje
Av Magnus Bäckmark

 

 

Ryska utredningskommissionen av 1919
Av Ludmila Werkström
Ytterligare material finns i Privatpersoner i Ryska utredningskommissionen 1919, SGS Småskrift 2009:1 av samma författare.

Om ätten Kuylenstiernas ursprung
Av Pontus Möller

Familjerna Sundberg och Sundler i Bogesund,
Av Magnus Bäckmark

Recension: Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin 1903-2003
Av Pontus Möller

Recension: Nordenfeltska rötter: en antavla i åtta led
Av Pontus Möller

Recension: Thords tankar: baserad på intervjuer med arkivlektor Thord Bylund
Av Pontus Möller

Recension: Släktforskarnas årsbok 2008
Av Michael Lundholm

Recension: Släktforskarnas årsbok 2009
Av Michael Lundholm

SGT 2008:2
SGT-08-2

Wattrangska stamträdet och dess redovisning av anorna till Per Ulfsson (Svan)
Av Magnus Bäckmark

Vem var Olof Sonesson till Aranäs?
Av Olle Elm

Olof Sonessons vapenförbättring
Av Michael Siddons

Randanmärkningar till Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor I
Av Stig Östenson

Släkten Melander äldre led, av Nichlas Malmdahl

Recension:Adels- og våbenbreve udstedt af danske (unions-) konger indtil 1536, av Magnus Bäckmark

Recension: Präster i släkten?
Av Irma Ridbäck

Recension: Släktforskarnas årsbok 2007
Av Kerstin Jonmyren

Recension: Den adliga ätten von Post
Av Irma Ridbäck

Recension: Greve Erik Dahlberg
Av Pontus Möller

SGT 2008:1
SGT-08-1Brumstedt och Brömsarna: Om komministern Magnus Brumstedts anor i Småland
Av Nichlas Malmdahl

Släkten Ekeroth (Ekroth) på Åland
Av Håkan Skogsjö

Var Nils Isaksson (Halvhjort av Älmtaryd) far till Katarina Nilsdotter?
Av Michael Lundholm

Recension: Svenska Släktkalendern 2007
Av Irma Ridbäck

Recension: Bland herredagsmän i Östergötland. Östgötska bonderiksdagsmän – bondeståndets ledamöter från Östergötland 1600–1866
Av Elisabeth Thorsell

Recension: Livgrenadjärbiografier 1962–1997
Av Michael Lundholm

Recension: Tvåhundra år med vallonsläkten Goffin (Goffeng, Goffing, Gauffin, Gaustin, Goffain, Goffe, Goffenger)
Av Pontus Möller

Recension: Leonore Liljencrantz Journal 1817–1819. Från Vallentunas herrgårdar till Stockholms salonger
Av Pontus Möller

Recension: Uplandia Sacra. Beskrivningar av kyrkorna i Vallentuna, Vada, Angarn, Markim, Orkesta, Frösunda, Kårsta och Össeby-Garn
Av Pontus Möller

Recension: Högby och Säby i Villberga socken, Trögds härad, Uppland
Av Pontus Möller

Recension: Något om knappens historia i Sverige
Av Pontus Möller

Recension: Något om släkten Kuylenstierna etablering i Sverige, av Pontus Möller

SGT 2007:2

SGT-07-2

Nygammalt och litet nyare om ätten Båt av Billa
Av Stig Östenson

Petter Melander x 3 – en småländsk släktknut
Av Nichlas Malmdahl

Vem var far till min farfar,
Av Hans Gillingstam

 

Malvina och Robert Guido – en familj reser till Australien
Av Elisabeth Thorsell

Recension: Släkter och namn
Av Per-Axel Wiktorsson

Recension: Idel ädel adel
Av Stig Östenson

Recension: Nazister i Sverige
Av Pontus Möller

Recension: Musik i Skara stift
Av Pontus Möller

Recension: Skarabispar
Av Pontus Möller

Recension: Social dynamik hos adeln
Av Michael Lundholm

Recension: Officerare och regementen
Av Pontus Möller

Recension: Gränsen mellan Östergötland och Småland
Av Pontus Möller

Recension: En lärds memoarer
Av Pontus Möller

Recension: En äventyrlig svensk
Av Pontus Möller

SGT 2007:1

SGT-07-1

Sju bondestudenter Trivallius, en bonddotter Trivallia och tre gårdars historia
Av Stig Östenson

Landsbygdsbebyggelsen i arkiven – källor och källkritik
Av Göran Ulväng

Recension: Mikrohistoria
Av Agneta Guillemot

 

Recension: Döda barn under århundraden
Av Johanna Sköld

Recension: Svenska Släktkalendern 2003
Av Håkan Skogsjö

Recension: Upplandspräster
Av Britt Hedberg

Recension: Riksdagsfakta
Av Björn Asker

Recension: Släktvapenrätt
Av Lars C. Stolt