Passfynd i trossbotten – Maria Theresia Hedin – ett liv i teaterns hägn

Den 4 december 2012 dök i flera av våra dagstidningar upp en notis om ett passfynd. Statens fastighetsverk hade börjat renovera fastigheten Assistensen på Riddarholmen och i ett av rummen hittades i trossbotten fragment av två gamla pass. Genealogiska Föreningen tog förstås omgående kontakt med berörd tjänsteman, fick ett vänligt bemötande och möjlighet att fotografera fragmenten. Den 8 juni 2014 höll Statens fastighetsverk och Domstolsverket ett gemensamt öppet hus i de nyrenoverade lokalerna. Genealogiska Föreningen har med hjälp av outtröttliga medlemmar forskat fram både levnadsberättelser och släktberättelser för de båda passtagarna.

Berättelserna har överlämnats till Statens fastighetsverk och de har uppskattats. En viss exponering kommer sannolikt att ske i det rum där passen upphittades. Men eftersom släktforskning aldrig blir klar så avslutar vi inte uppdateringen av dessa berättelser. Om du vill vara med och bidra på ett hörn, rätta något eller lägga till en uppgift, skriv då till inrikespass(at)genealogi.net eller skriv i föreningens Facebookgrupp.


Den 2 augusti 1831 utfärdades ett pass av Åbo läns landskansli för Tracteursenkan Maria Theresia Hedin som skulle resa från Åbo till Stockholm. Vem var hon? Var kom hon ifrån? Tack vare duktiga GF-medlemmar har ett berörande livsöde och intrikata släktförhållanden rullats upp. Följ med i den spännande berättelsen…

Vi börjar vår berättelse med att backa några generationer och titta på Maria Theresia Hedins familjebakgrund. Hon var född Livin och dotter till figuranten vid Kungliga Operan Olof Livin och hans hustru Eva Elisabeth Thun.

Släkten Livin
Fadern, Olof Livin, kom från en släkt med många präster. Olofs farfars farfar var borgaren Jon Månsson i Söderköping (d. omkr. 1642) som var gårdsfogde på Liljestad i Skönberga socken i Östergötlands län. Han hade sonen Magnus Livin som levde 1622-1682 och var prost i Säby socken i Jönköpings län. Prosten Magnus äldste son hette Jonas Livin, levde 1663-1733, och var prost i Linderås socken i samma län. Om släkten Livin och andra grenar av den kan man läsa mer i Svenskt biografiskt lexikon på nätet i en artikel av Hans Gillingstam. Som kuriosa kan nämnas att Jonas tre år yngre bror Claudius, också prost, har lämnat efter sig en samling egenhändigt avskrivna latinska anekdoter, och att en brorson (Zackris, son till en broder Botvid) blev känd genom sin på alexandriner avfattade komiska hjältedikt Kyrkostötoschopia Sæbyensis eller Eric Jonssons, Kyrko-Wäktares, Bro-Fogdes, samt Orgel-Trampares, Lefwernes Beskrifning (del 1 tr 1781; omtr 1926 med komplettering 1937). Släkten Livin verkar ha varit en kreativ och humoristisk släkt redan ett par generationer innan vår huvudperson föddes (http://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=10772).

Maria Theresias farfar och farmor
Jonas Livins son Olof Livin – Maria Theresias farfar – föddes 19 juni 1709. Han blev student i Uppsala 1729 och gjorde därefter, från 1732, en femton år lång militär karriär som kröntes med att han 1747 blev kaptenslöjtnant och ryttmästare vid Smålands kavalleri och 1749 erhöll avsked. Han gifte sig med Maria Barbro Zierman, f. 173(1), och som var dotter till kungliga köks- och källarmästaren Peter Zierman och hans tredje hustru Maria Torsell. Paret hade många barn: Catharina Maria, f. 5 juli 1752 i Västra Ny socken i Östergötlands län (Västra Ny C:2 (1747-1799) Bild 171 / sid 333, AID: v42328.b171.s333, NAD: SE/VaLA/00448), Olof, f. omkr. 1754, Hedvig Margareta, f. 11 maj 1758 i Linköping, Emerentia Ulrika, f. (27 el.) 28 oktober 1760 i Klara församling i Stockholm, Hedvig Margareta, f. 15 juli 1763 i Klara församling, Hedvig Charlotta, f. 15 januari 1765 i Klara församling, Barbro Lucia, f. 13 december 1765 i Storkyrkoförsamling i Stockholm, Claes Fredric, f. 13 april 1767 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm och Johan Fredric, f. 22 april 1769 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Maria Barbro Zierman födde alltså under sitt liv nio barn och avled den 5 mars 1776 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, 46 år gammal (Örnbergska samlingen, Släkter på L, SE/VaLA/02109/13/13, bildid: V0000027_00517; Stockholms stadsarkiv, register till Storkyrkoförsamlingens dödböcker).

I mantalslängd för Klara församling 1760, Klara Västra Nedre, står ryttmästaren Olof Lewin, hustru, 1 son, 2 döttrar och pigan Greta. Barnen är de tre äldsta: Catharina Maria, f. 1752, Olof, f. 1754 och Hedvig Margareta, f. 1758. Anteckningen i längden avrundas med ”Skola snart resa herifrån” (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildregistrering/Mantalsregister/redigera.aspx?bild=M176006010118.JPG).

Den 2 maj 1761 lämnade Olof Livin in en konkursansökan. Han hade då titeln kaptenslöjtnant (http://tidigmodernakonkurser.se/uploads/posts/files/C05A_PDF/SE_SSA_0138_C5a_01_041_040.pdf).

Den 22 februari 1768 lämnade han in en ny konkursansökan. Den 7 mars ”anmärctes, at Debitor woro illa sjuk, och begärit upskof i saken”. Den 9 september och 26 november var överste fon Essen ensam närvarande. Den 3 och 10 december ”hördes Parterne, och begärdte, at saken må hvila, til de sjelfva påminna widare derom.” (http://tidigmodernakonkurser.se/uploads/posts/files/C05A_PDF/SE_SSA_0138_C5a_02_026_025.pdf).

Ryttmästare Olof Livin avled hos sin kusin i Säby socken, Jönköpings län. I dödboken: ”…kom frå Stockholm förleden höst wistades en tid hos sina slägtingar här å orten tills han dödde hos sin cousin Major Zachris Livin i Säby. Död af slag.” (Säby C:4 (1760-1783) Bild 259 / sid 515, AID: v36240.b259.s515, NAD: SE/VaLA/00361). Dödsdatum?

Nio barn och två konkursansökningar… familjen verkar ha brottats en del med sin ekonomi. Vad vet vi om de nio barnens vidare öden? Dottern Catharina Maria, var dopvittne vid brorsdottern Maria Theresias, vår huvudpersons, dop 1783 och benämns då ”Jungfru Catharina Maria Livin”. Men redan fem år senare, den 6 november 1788, avled hon i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm i en ålder av 36 år. En tidningsnotis infördes i Inrikes tidningar 11 dagar efter dödsfallet. Av de övriga barnen vet vi att åtminstone två av dem dog i låg ålder, nämligen de döttrar som båda döpts till Hedvid Margareta. Den äldsta av dem avled den 10 januari 1761, knappt tre år gammal och den yngsta av dem den 31 oktober 1763, endast tre månader gammal. Dottern Emerentia Ulrika, f. 1760, lämnades den 16 juni 1770 (eller 1771) in på Frimurarbarnhuset, 11 1/2 år gammal. Detta är förstås ett tydligt tecken på att familjen hade det riktigt skralt. Händelsen ligger också i tid efter de båda konkursansökningar (1761 och 1768). Ett och ett halvt år efter att Emerentia Ulrika lämnats in på barnhuset skrevs hon ut till sina föräldrar (Allmänna barnhuset D2a: 7, 1772, post 4947). Något omskakande är det faktum att den fem år yngre systern Barbro Lucia, f. 1765, lämnades in på Allmänna barnhuset exakt samma dag, den 23 december 1772, som föräldrarna hämtade ut hennes storasyster. Barbro Lucia blev kvar på barnhuset i drygt fem månader, till 1 juni 1773, då hon lämnades åter till föräldrarna. Men knappt två år senare, den 18 mars 1775, lämnades hon åter in på barnhuset. Hon var nu åtta år och tre månader, hennes far hade dött och hennes mor var sannolikt både fattig och sjuk (hon avled året därpå). Denna gång blev Barbro Lucia kvar på barnhuset i fyra och ett halvt år, till den 7 september 1779, då hon lämnades ut till aktuarien hos Kungliga kammarskrivaren C. G. Springer (http://www.genealogi.se/faktabanken/barnhus). Hon var då i det närmaste 13 år gammal. Emerentia Ulrica, som skrevs ut från Frimurarbarnhuset den 23 december 1772, gifte sig femton år senare, den 24 december 1787, i Storkyrkoförsamlingen med sejlargesällen Eric Wiberg (Register till Storkyrkoförsamlingens vigselböcker). (En sejlare spann ”smågods”, linor, till skillnad från repslagaren som slog trossar.)

I denna stora syskonskara med Maria Theresias alla fastrar och farbröder fanns sannolikt den ”M:lle Hedin” som ingick i kören vid den Kungliga operans premiärföreställning den 18 januari 1773. Gustaf III hade 1771 avskedat den franska operatrupp som verkat i huvudstaden under tjugo års tid och haft sina föreställningar på Bollhuset vid Slottsbacken. Han ville skapa en svensk ensemble som kunde framföra svenska operor. Den kungliga operan huserade i Bollhusteatern från 1773 till 1782, då ensemblen kunde flytta in i det nybyggda operahuset. Den opera som gavs i januari 1773, Thetis och Pelee, var nyskriven, av hovkapellmästaren Francois Uttini och med libretto av Johan Wellander. I den tryckta utgåvan av librettot, där de som medverkade vid första föreställningen finns presenterade, hittar vi under ”Röster, som utgöra Chorerna” ”M:lle Hedin” (www.operan.se; www.litteraturbanken.se).

I den stora syskonskaran fanns också Maria Theresias far, Olof Livin. Vad vet vi om honom? Han föddes 1754. I ett dokument från 1770, från Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, finns hans ursprungsfamilj. När dokumentet skrevs var Olof 14 år gammal och en kommentar om honom finns: ”den förra [Olof] är som fi Volonteur wid ???? Gardister Capit: Hederströms Comp. ?????inna” (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, år 1770, SE/SSA/0031/06/G 1 BA:23/14, 1770, på sid 372 i mantalsdistriktet Staden västra, Bildid: A0057099_00124).

Men vi finner honom snart i sin dansarkarriär. När Händels ”Acis och Galatea. Heroisk balett i tre acter”, med svensk text av hovsekreteraren L. Lalin, uruppfördes på ”Kongl. Svenska Theatren” den 18 januari 1773 då var det den andra operan som framfördes där. Också här medverkade ”Mad:lle Livin”, men nu även den 19-årige Olof Livin. Under rubriken ”Namnen på Dem, som dansa i Balletterne” får vi också informationen att ”Första acten har tvenne balletter af Herdar och Herdinnor”. Baletten bestod av en förste dansör och en förste dansös, sex ytterligare dansörer och dansöser samt elva figuranter. Och bland dessa finner vi ”Herr Livin” (https://www.loc.gov/resource/musschatz.17706.0/?sp=8).

Därefter finner vi Olof i register till Stockholms mantalslängder 1780 och samma år också i Kongl. Svenska Theaterns Almanach, för året 1781 (tryckt 1780) (https://stockholmskallan.stockholm.se/post/22065). På sidorna 17-19 i almanackan finns en förteckning över teaterns ”Ballett”, bestående av ”balletmästare”, ”premier danseur”, ”danseure”, ”second danseur” och ”danseuse”, därtill 21 ”figuranter” och 24 ”figurantskor”. Bland figuranterna återfinner vi ”Livin”. Nu var Olof 26 år gammal och fortfarande med anställning på Kungliga svenska teatern.

Figuranten Olof Livin och Eva Elisabeth Thun gifte sig den 30 september 1782 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (Storkyrkoförsamlingen EIa:4 (1773-1783) Bild 74 / sid 140). I vigselboken kan vi läsa oss till att en av två cautionister var ”Ch. Thun”, ”wagtmästare wid Kongl. Cancelliet”. En cautionist gick i borgen för att de som skulle gifta sig inte hade några hinder för äktenskapet, till exempel att de var för nära släkt. Christoffer Thun var vaktmästare vid kanslikollegiet och styvfar till Eva Elisabeth. Han avled 29 november 1789 i Storkyrkoförsamlingen och återfinns i bouppteckningsregister för året därpå (Stockholms rådhusrätt bouppteckningsregister 1790/1:44). En anteckning finns att han skrev ett testamente till förmån för styvdottern (Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning EIIa 12:289 (1790-1790) Bild 720 / sid 54, NAD: SE/SSA/0145a).

Maria Theresias mormor och morfar
Men Eva Elisabeth hade också biologiska föräldrar, alltså Maria Theresias mormor och morfar. Mormodern hette Anna Maria Telin. Hon dog 4 februari 1785 i Storkyrkoförsamlingen i en ålder av 58 år och 10 månader och bör därmed ha varit född på våren 1726 (Stockholms rådhusrätt bouppteckningsregister 1785/1:612). Före sitt äktenskap med Christoffer Thun hade hon varit gift med portvakten Johan Hagelbeck, Eva Elisabeths far. Han hade avlidit 21 augusti 1776 i Jakobs församling i en ålder av 73 år och bör alltså ha varit född 1703 och därmed cirka 23 år äldre än sin hustru (Stockholms rådhusrätt bouppteckningsregister 1777/2:237). Med Johan Hagelbeck hade Anna Maria döttrarna Maria Regina och Eva Elisabeth. Uifrån uppgifter i bouppteckningsregistret bör Maria Regina varit född 1748 eller 1749 och Eva Elisabeth omkring 1761. I Jakob och Johannes födelsebok hittar vi också en bror till de två systrarna. ”Tobaksarbetaren” Johan Hagelbeck och hans hustru Anna Maria fick 27 oktober 1758 sonen Carl Fredrich (Jakob och Johannes CIa:15 (1751-1759) Bild 256 / sid 253). När Maria Regina Hagelbeck avlidit och en bouppteckning upprättats i slutet av 1810 eller början av 1811 fann man inga släktingar, och annonserade därför efter sådana i Posttidningar. Den 21 mars 1811 kan vi läsa: ”Efter afl. Fatburs=Jungfrun Maria Regina Hagenbeck eller Thun är Boupteckning, för trenne månade sedan, upprättad: och alldenstund, enligt densamma, befinnes behållning eller arf: så tillkännagifwes sådant härmed första gången hennes okände Arfwingar på det de måga äga tillfälle, att sig derom i Kongl. Nedre Borgrätten anmäla.” (http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A287089&recordNumber=5&totalRecordNumber=15).

Maria Theresias föräldrar och syskon
Den 5 augusti 1783 födde Eva Elisabeth i Hovförsamlingen i Stockholm en dotter som den 8:e augusti döptes till Maria Theresia. Ibland dopvittnena fanns ett par personer med namnet Thun samt en jungfru Cath. Maria Livin, barnets faster (Hovförsamlingen CI:14 (1766-1818)). Olof och Eva Elisabeth fick därefter ytterligare två döttrar i samma församling, nämligen Eva Regina, f. 10 oktober 1785, och Anna Elisabet, f. 15 augusti 1787. Faderns titel var vid dopen 1785 och 1787 ”Danseuren” (Hovförsamlingen CI:4 (1766-1818)).

Olof Livin finns upptagen i kronotaxeringslängden som figurant vid Kungliga Operan 1785. Med titeln Danseur lämnade han in en konkursansökan 1 november 1787. Ansökan återkallades 19 november 1787 (http://tidigmodernakonkurser.se/uploads/posts/files/C05A_PDF/SE_SSA_0138_C5a_06_137_135.pdf).

Åren 1789-1796 var Olof Livin anställd vid Helsingfors universitet (som då var Kungliga Akademien i Åbo) som tanssin opettaja – danslärare (Matrikel för Helsingfors universitet 1640-1917, lärare och administratörer, under avdelningen den svenska tiden 1640-1809. http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet_2/filosofinentdk.htm). Danslärare vid ett universitet – vad handlade det om? Jo, i mitten av 1600-talet inrättades vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo exercitiestater. Exercitier var den sammanfattande beteckningen på adelsövningarna och innefattade en språkmästare som skulle öva de unga männen att konversera på franska, italienska och spanska, samt vidare en fäktmästare, en ridmästare, en ritmästare, en dansmäster och en director musices (http://sv.wikipedia.org/wiki/Exercitieinstitutionen). Mycket riktigt bär också Olof titeln ”akademidansmästare i Åbo” i ett dokument från 1790 (bouppteckning efter hustruns styvfar Christoffer Thun, se ovan). I kommunionlängd för Åbo svenska församling 1786-1791 står ”Accademie Dans Mästaren” Olof med hustru och tre döttrar. Som tillägg på den rad där familjens piga finns antecknad står ”hos Direct. Lewin”. En liten anteckning finns också att Olof och Eva Elisabeth den 3 juli 1791 tog nattvarden (http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/turun_ruotsalainen/rippikirja_1786-1791_jk1164/184.htm). I samma församling föddes 19 september 1793, och döptes 1 oktober 1793, Catharina Lovisa Livin som dotter till Directeuren Olof Levin och Eva Elisabeth Thun.

I kommunionlängd för Björneborg åren 1795-1800 återfinner vi familjen, båda föräldrarna och alla fyra döttrarna, boende i Kyrkokvarteret nummer 27 med gatuadress Scholæ Gatan. Olof bär samma titel som förut, ”Academ. Dans Mäst.”. Föräldrarna antecknas ha tagit nattvarden den 3 december 1797, så det datumet vet vi att de fanns på plats. Men på Olofs rad står: ”afflyttat utan attest år” och därefter saknas en årsangivelse! Men avflyttat hade han. För tre av de övriga fem, Eva Elisabeth och döttrarna Maria Theresia och Christina Lovisa, står antecknat: ”Wasa Län 1801 10/11” (http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pori/rippikirja_1795-1800_ksrk_jk370-371/40.htm). Helt i enlighet med denna upplysning skrev vice pastor Carl Wahlros i Björneborg den 10 november 1801 en flyttattest för Eva Elisabeth och de två döttrarna (Göteborgs garnisonsförsamling HII:9 (1806-1808) Bild 5160 / sid 0000, AID: v204665.b5160.s0000, NAD: SE/GLA/13183):

I renskrift: ”Academie DansMästaren Herr Olof Liwins Fru Ewa Elisab: Thun, som härifrån afflyttat till Wasa Län; är född år 1761, samt har härstädes under förd ärbar och anständig wandel begagnat sig af Församlingens fördelar; dess medföljande barn: Dottren Maria Theresia är född år 1783, har giordt sig känd af dygdigt upförande, och befinnes icke här wara antecknad för Nattwardsgång; samt dottren Christina Lowisa född år 1793: intygar af Björneborg, den 10 Now: 1801 / Carl Wahlros / vice Pastor och Capellan i B:borg.” (Göteborgs garnisonsförsamlings arkiv). Här splittrades alltså familjen av någon anledning. Först försvann Olof någonstans utan attest, sedan flyttade Eva Elisabeth med äldsta och yngsta döttrarna till Wasa Län. Men vart flyttade mellandöttrarna Ewa Regina och Anna Elisabeth, 16 (knappt) och 14 år gamla?

Den 10 maj 1802, ett halvår senare, skrev kyrkoherden i Lappfjärd Rudolf Josef Estlander en ny anteckning på samma flyttattest:

I renskrift (början står på flyttattestens första sida): ”Förenämnde Fru, som försedd med detta betyg uppehållit sig i denna församling af Wasa Län et halft års tid, har äfwen härstädes gordt sig känd för et Christnom anständigt upförande, och njuter följakteligen sin å andra sidan stående atest sig till goda, dock med den anmerkning, at härstädes ingen anmälan skedt til Nattwardens begående. Bägge Mademoisellerne äro äfwen sin Kära Moder följaktig. Den Äldre, Mademoisellen Maria Theresia äfwen härifrån med wittsord om et dygdigt och Christnom anständigt upförande, under hela wistelsetiden härstädes. / Lappfjerd d: 10 Maji 1802 / Rud: Jos: Estlander / Prost och Kyrkoherde” (Göteborgs garnisonsförsamlings arkiv).

Den 10 september 1804 skrev Eva Elisabeth Thun i Stockholm ett dokument där hon gav sitt bifall till dottern Maria Theresias tänkta giftermål (se mer nedan). Vi återfinner henne sedan i register till kronotaxeringslängder för år 1805. Hon återfinns i området Klara-Kungsholmen, ”Dansmästerska Eva Levin” … det vill säga om uppgiften inte snarare gäller hennes dotter Eva Regina, f. 1785, vilket är möjligt (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, register till kronotaxeringslängder, Klara-Kungsholmen i Stockholm sid 361, SE/SSA/0031/06/G 1 AF/31 (1805)).

Den sista anteckningen på Eva Elisabets flyttattest är gjord den 23 augusti 1808 av vice pastor i Norrköping Johan Lutteman. Texten lyder: ”Merbemäldte Fru Ewa Elisabet Liwin född Thun och Dottren Christina Lowisa Liwin som hitkommo 1805 i October och det efter utsago från Stockholm, flytta nu till Lund med samma som ofvanför gifne Loford om ärbar och anständig Wandel. Hafva under wistandet härstädes til Nattwardens begående sig icke anmält Norrköping den 23 Augusti 1808 / Johan Lutteman / Pr? pos. v. Past. Loci” (Göteborgs garnisonsförsamlings arkiv).

F. d. Academi=Dansmästaren, Directeuren Olof Livin avled 61 år gammal i Härnösands domkyrkoförsamling den 6 juni 1815 (Härnösands domkyrkoförsamling EI:1 (1815-1861); Inrikes tidiningar 7/9 1815, http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A242757&recordNumber=1&totalRecordNumber=1). Han återfinns inte i personregistret till domkyrkoförsamlingens husförhörslängder 1812-1821.

Vi vet här alltså lite om Maria Theresias föräldrar – vi vet när de gifte sig, något om faderns yrke och karrär och vi vet var och när han dog. Men hur gick det för modern? Och var och när dog hon?

Maria Theresia hade tre yngre systrar. Här några rader om deras liv och levnadsöden…

– systern Eva Regina Livin
Maria Theresias två år yngre syster Eva Regina, född 1785, var skådespelare och vi hittar henne först som verksam i ett av skådespelaren Johan Erik Brooman 1802 bildat teatersällskap. Broomans sällskap spelade i Göteborg, på teaterns på Sillgatan 1/11-19/12 1802 samt 25/2-18/10 1803. Utöver mamsell Eva Regina Livin ingick i den rätt stora truppen även mamsell Theresia M. Livin, Fru Helena Sofia Hedin, f. Smedberg, Gustaf Hedin och Carl Wildner. Samtliga återkommer i denna berättelse. Wilhelm Berg nämner i sin bok om Göteborgs äldre teatrar att han dock tror att systrarna Livin började jobba med truppen först i februari 1803. Varför han tror det framkommer inte i boken (Wilhelm Berg: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, bd 2, 1794-1816, (1898) s. 172f och 176).

Den 20 januari 1806 inledde Peter Johan Lewenhagen en spelperiod med sin teatertrupp på teatern på Sillgatan i Göteborg. Med i truppen fanns fru Eva Regina Wildner, född Livin, och Carl Wildner. Paret var nu alltså gifta. Lewenhagen kom med ”Skånska Provinsens Dramatiska Sälskap” och kanske reste herr och fru Wildner med från Skåne. Lewenhagen och sällskapet höll sin sista föreställning den 6 juni samma år (Berg, bd 2, s.  274).

Carl Wildner föddes i september 1774 i Norrköping som son till en rådman i staden. Carl utbildade sig och avlade examen för arbete inom ämbetsverk och ska även ha arbetat ett tag som extra ordinarie tjänsteman men valde sedan en karriär på tiljorna. Han ingick snart i Lewenhagens resande teatertrupp och antog då namnet Wildner.

Den 14 maj 1801 föddes och den 16 maj döpte ett barn i Svea artilleriregementets församling i Stockholm, Charlotta Lovisa, och där Carl uppges vara fadern: ”Fadren vid dopet frånvarande uti skrifvelse d. 5 juni 1801 erkände sig vara acteuren Carl Wildner, född Engeström, under ägtenskapsförbindelse” (Svea artilleriregementes församling C:4, SE/SSA/0005J/C/4 (1784-1841), bildid: C0055508_00177). Modern var inskriven i församlingen, sägs vara född i Uppsala den 30 augusti 1778. Hon avflyttade till Göteborg den 9 april 1811. I husförhörslängden står att hon fått dottern under äktenskaplig förpliktelse (Svea artilleriregementes församling AIa:7 (1801-1830) Bild 77 / sid 140, AID: v90378.b77.s140, NAD: SE/SSA/0005; Svea artilleriregementes församling AIa:10, s. 139). I Stockholms mantalslängder 1810, staden inre och östra (där själva mantalsuppgiften bör kunna dateras till oktober 1809), upptas ”Eva Margareta Wildner född Nordeman 31 [år gammal] / Hustru till Acteuren Carl Wildner, enligt en Copie utur DopBoken, No 1603; Men Bemälde Carl Wildners vistande är obekant. med minderårigt barn” (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0031/Mantalslangder1810/M181003010406_150dpi.pdf). Carl förefaller alltså ha lovat att gifta sig med Eva Margareta Nordeman men svikit sitt löfte.

Eva Regina och Carls första barn, sonen Edvard Wilhelm, bör ha fötts omkring 1805-1806.  När Lewenhagens Skånska Provinsens Dramatiska Sällskap återkom till Göteborg och teatern på Sillgatan våren 1807, 5/2-14/5, då finns Carl Wildner med som aktör. Eva Regina nämns dock inte under denna säsong (Berg, bd 2, s. 297).

När Carl 1810 kom till Djurgårdsteatern så gjorde han det tillsammans med sin hustru Eva Regina Wildner, f. Livin och vi vet att hon ska ha uppträtt där somrarna 1810 och 1811. Men hon avled dock tragiskt nog redan året därpå, den 1 oktober 1811, när hon födde sonen Seth Eberhard. I Hedvig Eleonoras dödbok anges dödsorsaken vara ”Barnsbörd” (Hedvid Eleonora FI:5 (1786-1817) Bild 243, AID: v85670b.243, NAD: SE/SSA/0006). I bouppteckningen efter Eva Regina, som upprättades ett halvår efter hennes bortgång, upptas de två sönerna Edvard Wilhelm, cirka 5-6 år gammal, och Seth Eberhard, 6 månader gammal (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen EIIa12:377 (1811-1811) Bild 9090 / sid 834, AID: v223023.b9090.s834, NAD: SE/SSA/0145a). I bouppteckningen efter deras far Carl Wildner 1845 nämns bara en av sönerna. ”Den ende överlevande sonen” från hans äktenskap med Eva Regina f. Levin, Seth Wildner, hade då sist hörts av genom ett brev år 1839 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen EIIa12:519 (1845-1845) Bild 190 / sid 3 AID: v223213.b190.s3, NAD: SE/SSA/0145a).

Efter Eva Reginas död gifte Carl Wildner 1812 om sig med Debora Aurora de Broën, vars far hade startat Djurgårdsteatern. Paret drev teatern åren 1814-1834 (se nedan)(http://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=snippet&q=Wildner&f=false).

– systern Anna Elisabeth Livin
Maria Theresias fyra år yngre syster Anna Elisabeth, född 1787, vad hände med henne? I kronotaxeringslängder för Stockholm 1805 finns en ”Mademoiselle Anna Lise Levin” skriven i ”Staden Inre och Östra”. Inte osannolikt är detta Maria Theresias syster (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Register till kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AF/31, 1805, s. 575). I Göteborgs garnisonsförsamlings hurförhörslängd 1801-1811 står hon som ”liderlig” (Göteborgs garnisonsförsamling AIb:1 (1801-1811) Bild 115 / sid 223, AID: v34985.b115.s223, NAD: SE/GLA/13183). I samma församlings böcker finns hon noterad någon gång 1811-1820 då hon tog ut lysningssedel, och kallas i notisen både ”Demoiselle” och ”Glädje-Nymf”. I övrigt: ”fått Sedel för att lysas – Styckj. Linde på W???vet” (Göteborgs garnisonsförsamling AIb:3 (1811-1820) Bild 52 / sid 97, AID: v35005.b52.s97, NAD: SE/GLA/13183) När Anna Elisabeth gifte sig bar Carl Maximilian von Linde, född 13 juni 1793 i Stockholm, titeln fältväbel. De båda inns som inflyttade i Hedvig Eleonora församling. Eftersom maken angavs vara 31 år gammal när de kom till Hedvig Eleonora torde flytten ha skett 1823 och således vara noterad i slutet av slängden (register till Hedvig Eleonora BIa:2 (1816-1823) sid 51). I Hedvig Eleonora bodde de hos en fabrikör Nyström. Den 30 augusti 1824 flyttade åtminstone Anna Elisabeth till Åbo. I en kommentar i utflyttningslängden anges att maken, nu med titeln f. d. styckjunkare, satt på gäldstugan (Stockholm Hedvig Eleonora BIIa:2 (1823-1825) sid 33). När Anna Elisabeth kom åter till Stockholm vet vi inte men äktenskapet hade sina brister och paret tog ut skilsmässa i Stockholm den 17 juli 1827 (CD Skilda i Stockholm 1794-1916, post 4016, avskrift ur Stockholms stads konsistorium, protokoll angående skilsmässor, SSA). Tragiskt är att Anna Elisabeth avled ett knappt halvår senare, den 28 december 1827, endast 40 år gammal. I bouppteckningen efter henne (som upprättades 1831) får vi reda på att hennes före detta make hade varit extra ordinarie kontorsskrivare vid inrikes tullförvaltningen. I bouppteckningen meddelas också att det inte fanns några barn och att arvingarna var systern Theresia, änka efter Hedin, samt avlidna systern Eva Reginas son Seth Eberhard, vilken var sjöman och vistades i New York. Men arvet var inte stort. Det var hyresvärden, stenhuggargesällen Anders Wallen, som uppgav boet. Änkan Hedin avstod sin arvsdel eftersom stenhuggargesällen redan använt den till att täcka sina utgifer (Stockholms rådhusrätt, 1:a avdelningen EIIa12:459 (1831-1831) Bild 2560 / sid 233, AID: v223108.b2560.s233, NAD: SE/SSA/0145a). Carl Maximilian von Linde gifte om sig, med Anna Maria Blomerth, född 1809, och fick med henne fem barn åren 1833-1842.

– systern Catharina Lovisa Livin
Yngsta systern Catharina Lovisa Livin föddes i Åbo 1793 och var hela tio år yngre än Maria Theresia. Vi kan följa henne när hon flyttade med mer sin mor och storasystern Maria Theresia 1801 och 1802, och med endast modern 1805 och 1808, den sista flytten från Norrköping till Lund (se ovan). Som utflugen ur föräldrahemmet flyttade ”Mamsell Lovisa Levin” någon gång på 1810-talet från Norrköping till Stockholm och Hedvig Eleonora församling (Stockholm Hedvig Eleonora BIa:2 (1816-1823) sid 68). Hon flyttade ut från Hedvig Eleonora till Katarina församling på Södermalm 20 november 1819, kom åter till Hedvig Eleonora vid okänd tidpunkt och flyttade sedan ut till Klara församling den 27 april 1821 (Stockholm Hedvig Eleonora BIIa:1 (1819-1823) sid 14 och sid 45; Stockholms stadsarkiv, register till Klara BIa:2 (1820-1824) s. 147). I Klara gifte hon sig den 6 april 1823: ”Jungfru Lovisa Levin” och ”Betjenten Johan Hultman” (Stockholms stadsarkiv, register till Klara församlings vigsellängd). Åtta månader efter giftermålet, den 9 december 1823, flyttade det unga paret från Klara till Jakobs församling (Stockholms stadsarkiv, Klara BIIa:4 (1823-1830) s. 88). Nästa flytt gick från Jakobs församling, men det är osäkert när och osäkert varthän. Johan var nu inte längre betjänt, utan vaktmästare (Stockholms stadsarkiv, register till Jakob BII:2, utflyttningslängd, sid 109). Under perioden 1824-1828 flyttade de in i Hedvig Eleonora församling (register till Hedvig Eleonora BIa:4, sid 2). Men i Hedvig Eleonora avled vaktmästarhustrun Lovisa Hultman, född Levin, den 27 november 1827, alltså en månad före sin storasyster Anna Elisabeth (register till Hedvig Eleonora församlings dödböcker).

Maria Theresia hade därmed i slutet av 1827 förlorat alla sina tre systrat – en 1811 endast 26 år gammal, två i november och december 1827, 40 och 34 år gamla. Själv blev hon närmare 50 år gammal. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg…

Maria Theresia själv, hennes make och hennes barn
Maria Theresia levde med sina föräldrar och systrar i Stockholm de sex första åren av sitt liv, 1783-1789, och därefter i Åbo 1789-1796. Någon gång 1796-1797 flyttade hela hennes familj till Björneborg men fadern Olof Livin försvann därifrån utan flyttattest vid någon tidpunkt, allt enligt en anteckning gjord i december 1797 (se ovan). Fyra år senare, när Maria Theresia var 18 år gammal, den 10 november 1801, följde hon sin mor och sin yngsta syster till Vasa län och efter ett halvår i Lappfjärds församling nära Kristinestad i Vasa län, den 10 maj 1802, flyttade samma trio vidare.

År 1802, från 1 november (eller 1803, från 25 februari) vet vi att ”mamsell Theresia M. Livin” tillsammans med sin syster uppträdde med Johan Erik Broomans skådespelartrupp i Göteborg, på teatern på Sillgatan. Maria Theresia var då 19 år gammal och i truppen fanns förutom hennes syster även aktören Gustaf Hedin och dennes hustru Helena Sofia Smedberg. Några år senare skulle Maria Theresia och Gustaf komma att gifta sig. Men först några ord om Gustaf Hedin och hans första hustru…

Carl Stenborg (1752-1813)

Gustaf Hedin hade åren 1796-1799 varit verksam som aktör på Munkbroteatern i Stockholm, där Carl Stenborg drev Svenska Komiska Teatern. Teatern rymde hela 400 åskådare och var den näst mest betydande i landet efter Dramaten och Bollhusteatern. Några ord om teatern kan spegla lite av skådespelarnivån och teaterns status. En bryggaränka Kristina Nyman hade 1784 fått kungligt bistånd att öppna denna teater vid Munkbron. Carl Stenborg, som redan från början 1784 fick möjligheten att driva denna teater, var son till teaterdirektören Petter Stenborg. År 1780 hade han övertagit sin faders teatertrupp och lyckades göra den så populär så att han efter bara några år behövde större lokaler. Stenborgs teater inrymdes i en stor byggnad på två våningar, varav den första våningen inrymde fyra krogar och flera lägenheter, och den översta inrymde själva teatern. Det var en mycket luxuöst inredd teater, och när den öppnade 1784 ansågs den vara den största teatern i Sverige och ingen annan teater sades ha en så fin utsmyckning. Den var ett centrum för stadens kulturliv, och Carl Stenborg bodde i en av dess lägenheter där han höll sammankomster med stadens kulturelit. Teatern tog emot egna elever men oftast hämtades skådespelarna från operakören (artikel om Stenborgs teater i Wikipedia).

Hit kom alltså Gustaf Hedin 1796 och det sägs om honom att han ”Spelte vanligtvis gamla fruntimmers roller” (F. A. Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar, http://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=onepage&q=hedin&f=false). Till samma teater kom året därpå Helena Sophia Smedberg, född 1771. Hon var svensk balettdansare och skådespelare och hade varit anställd vid Kungliga Baletten på Operan som figurant (artikel Helena Sofia Smedberg på Wikipedia).

När Gustaf IV Adolf 1796 hade blivit myndig och tillträtt regeringen omhuldade han till en början de kungliga teatrarna alldeles särskilt. Han fann då att Dramatiska teaterns verksamhet hindrades bland annat av ”den inksrinkning af representationsdagar, som i synnerhet genom Komiska teaterns spelningar förorsakades” och beslöt helt sonika at tinköpa teaterns privilegium och utensilier. För Stenborg passade dettafaktiskt bra. Sedan de kungliga teatrarna hade börjat ge operetter hade han kommit alltmer på ekonomiskt obestånd – operetter hade nämligen varit hans teaters egentliga inkomstkälla. I sitt verk Svenska teatern. Några anteckningar, del 2 (1914), skriver Nils Personne: ”Den skuld Stenborg genom sin teaterverksamhet ådragit sig utgjorde femtontusen riksdaler riksgäld, och konungen förordade medlest skrifvelse den 3 november 1798, att detta belopp skulle genom ett för hans handkassas räkning upptaget lån gäldas, mot villkor att nämnda teater jämte priilegiet där upphörde följande året.” (s. 81).När ett monopol för Dramaten i Stockholm infördes 1798 medförde det att Munkbroteatern var tvungen att stänga. Den 16 april 1799 gavs den sista föreställningen. Stenborgs teater inlöstes av Gustaf IV Adolf efter att Carl Stenborg kommit på obestånd (artiklar om Munkbroteatern och Stenborgs teater på Wikipedia). Carl Stenborg blev nu tillsammans med Gustaf Hedin, Helena Sofia Smedberg och säkert flera andra skådespelare i Johan Peter Lewenhagens resande teatersällskap.

Truppen befann sig 1799 i Kristianstad där vi också finner en vigselnotis för Gustaf Hedin och Helena Sofia Smedberg den 31 december 1799. Efter åtta månader nedkom Helena Sofia den 19 augusti 1800 i Landskrona med en dotter, och i Landskrona stadsförsamling döptes 22 augusti flickan Gustafva Amalia. I dopnotisen står: ”Acteuren Herr Hedin och dess hustru Sophia Smedberg”. ”Herr Apothecaren Sjöqwists Fru” verkar ha burit dottern till dopet. Vittnen var: ”Herr Post Inspectoren Lundegren, Herr Räntmästaren Solter, Herr Rådman Petersson, Herr Tullskrifvaren Lillja, Provisoren Herr Sjöqwist, Fru Feiff, Fru Borgström, Demoiselle Barbara Kiellman, Demoiselle Theodora Scholander.” (Landskrona stadsförsamling CI:6 (1791-1812) Bild 980 / sid 181, AID: v108972a.b980.s181, NAD: SE/LLA/13241).

I Bergs bok om Göteborgs äldre teatrar finner vi uppgiften att Gustaf Hedin och hans hustru Helena Sofia Hedin, f. Smedberg hösten 1801 blev engagerade i en nysammansatt teatertrupp i staden under teaterdirektören Anders Lundqvist. I boken framkommer att Gustaf och Helena Sofia Hedin såväl som två andra skådespelare i truppen kom till Lundqvists teater från Lewenhagens trupp (Berg, bd 2, s. 146).

Teatern på Sillgatan var Göteborgs första teater och den låg i östra hörnet av Sillgatan och Nedre Qvarnbergsgatan. Berg berättar att den äldsta dokumentationen om teatern är från sommaren 1779 (Berg: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, bd 1, 1690-1794 (1896), s. 138 och 149). Sommaren 1782 ska teatern ha gjorts ”herrligare och beqvämare” och året därpå sas om skådebanan att den var ”mycket väl nybygd, vckert förgyld, med loger” (Berg, bd 1, s. 158). Efter täta byten av teatersällskap och ägare under 1780- och 1790-talen tillträdde i augusti 1801 direktören Lundqvist. Berg kommenterar Lundqvists trupp på  följande sätt: ”Både han och hustrun [Maria Sofia Lundqvist] synas varit rätt framstående konstnärer för sin tid, men i öfrigt torde truppen icke kunnat uthärda täflan med något af de övriga landsortssällskapen.” (Berg, bd 2, s. 145). Skådespelarna får här alltså inte något gott betyg, men vad bedömningen vilar på framgår inte.

Berg har efter annonser i Göteborgs Allehanda, Tidningar och Nyheter sammanställt teaterns spellista. Ur denna kan vi hämta följande:

  • torsdag 1/10 1801 (för första gången) Fabriksflickan, frama i 3 akter af Kongl. Sekret. Stridsberg, samt Oraclet, feerikomedi i 1 akt. I en av dessa berättas att Helena Sofia framträdde som solodansös för första gången.
  • fredag 2/10 1801 Den landsförviste eller Fattigdomen och den ädla stoltheten, drama i 3 akter af Kotzebue, hvaruti aktören Hedin debuterar i Prestenkans role.
  • måndag 1/3 1802 (för första gången) T. O. S. Orden, lustspel i 4 akter samt Spåmannen, komedi i 1 akt. I annonsen finns tillägget: ”Inkomsten af denna representation tillfaller min hustru och mig. Gustaf Hedin” (Berg, bd 2, s. 146ff).

Abraham de Broën, bilden hämtad från Svenskt biografiskt lexikon

En intressant detalj är att teatern på hösten 1801 gästades av den store Abraham de Broën. Om detta skriver Berg följande: ”Säkert medveten om sin trupps svaghet, hade Lundqvist sökt en motvikt i gästspel af berömde sceniska konstnärer […] Redan den 3 Sept. uppträdde sålunda här Sveriges utan tvifvel främste dramatiska konstnär på sin tid, Abraham de Broën […] Det har yttrats om honom, att han var en ”fullkomlig père noble och ypperlig i karaktärsroller, så att sjelfve Monvel fann honom ‘beundransvärd'”. Som bekant var det han, som 1801 anlade Djurgårdsteatern, men, då han samtidigt var förste aktör vid Operan och Dramatiska teatern, var han ända tills året efter det nämnda förbjuden att spela på den egna skådeplatsen, och det var väl undantagsvis han nu fått medgivande att uppträda hos Lundqvist. Måhanda var det blott denna enda gång, ty han omnämnes icke sedermera i annonserna (Berg, bd 2, s. 150).

Varför är det intressant att Abraham de Broën gästade teatern på Sillgatan? Jo, efter att Anders Lundqvists teatertrupp gav sin sista föreställning för säsongen, 5 april 1802, så bör Gustaf Hedin och hans familj skyndsamt ha begivit sig till Stockholm. Vi vet nämligen att han var engagerad på Djurgårdsteatern under sommarsäsongen 1802. Så även om Wlhelm Berg hävdar att Lundqvists teatertrupp som helhet inte höll någon högre standard så var alltså Gustaf Hedin god nog för herr de Broën att engagera vid sin egen teater.

Gamla Djurgårdsteatern. Litografi av K. J. Billmark i G. Nordensvan: Svensk teater och svenska skådespelare

Abraham de Broën hade varit en av Gustaf III:s mest älskade skådespelare och tillhörde ensemblen i den dramatiska teater som kungen 1788 hade instiftat. Efter kungens död erhöll de Broën 1795 förmyndareregeringens privilegium att inrätta en teater på Kungl. Djurgården. Teatern fick spela komedier, dramer och opera-comiques under fem månader på sommarhalvåret, från 1 maj till 1 oktober. de Broën uppförde på Lejonslätten nedanför Skansenberget en enkel teaterbyggnad, en röd- och senare gulmålad lada, i folkmun kallad ”spektakel-ladan”, som rymde cirka 400 platser. Teatern kan sägas ha ersatt Stenborgs teater, Munkbroteatern. Den drevs 1801-1804 av Abraham de Broën, efter hans bortgång 1804-1809 av hans änka, Elisabeth, 1809-1814 av deras son Isac och sedan 1814-1834 av Isacs syster Aurora och hennes man Carl Wildner (ja, samme man som varit gift med Maria Theresias syster Eva Regina!) I en ironisk kommentar publicerad 1815 beskrevs teatern på följande sätt: ”Åskådarna som utgörs av de mest skiftande ‘klasser och gradationer’ uppför sig mycket fritt – en del sitter där med mössan på under föreställningen. Skomakargesällen sitter bredvid officeren, tjänsteflickan bredvid borgarfrun. Stämningen kan vara både hög och högljudd, det händer att aktörerna avbryts av samtal mellan åskådarna, medan åskådarna i sin tur störs av häftiga dispyter ute på slätten. Det är också problem med den enkla belysningen, så att ibland bara det som försiggår längst fram på scenen kan utskiljas av åskådarna.” (Hans Ullberg: Djurgårdsteatern. En teaters historia 1801-1929. Stockholm, 1993).

Efter denna sommarsejour på Djurgårdsteatern 1/5-1/10 1802 återvände Gustaf Hedin och hans familj till Göteborg. Både Gustaf och Helena Sofia var åter verksamma på teatern på Sillgatan men nu under en ny teaterdirektör, skådespelaren Johan Erik Brooman som samma år hade satt samman ett eget teatersällskap. Broomans sällskap spelade på teatern 1/11-19/12 1802 och 25/2-18/10 1803. Aktören Gustaf Hedin återfinns också i Göteborgs stads taxeringslängd 1803, enligt register till den (Göteborgs stad TaxReg:12 (1795-1803) Bild 116, AID: v8607.b116, NAD: SE/GLA/80110), vilket betyder att han var skriven i staden i slutet av år 1802. I maj 1803 flyttade Gustaf och Helena Sofia Hedin in i Garnisonsförsamlingen i Göteborg (Göteborgs garnisonsförsamling B:2 (1796-1811) Bild 34 / sid 61, AID: v35039.b34.s61, NAD: SE/GLA/13183).

Det är nu Maria Theresias och Gustafs vägar förs samman (så vitt vi vet!) I Broomans teatertrupp ingick som redan nämnts även mamsellerna Eva Regina Livin och Theresia M. Livin samt Carl Wildner. Eventuellt arbetade systrarna Livin på teatern först i februari 1803.

I Begs sammanställning av teatersällskapets spellista finner vi bland annat följande:

  • tisdag 29/3 1803 recett för Gustaf Hedin: Den besynnerlige eller Den upprättade oskulden, lustspel i 3 akter af Kotzebue, öfversättning af Björn, samt Colin och Babet, lyrisk comedie i 2 akter.
  • tisdag 3/5 1803 recett för mamsellerna Levin: för tredje gången Charlatanerne samt Profvet eller Den unge brukspatron, komedi i 1 akt.
  • måndag 13/6 1803 recett för Gustaf Hedin: Konstmakaren den förste, komedi i 3 akter af Kotzebue, samt på begäran för tredje gången Misstaget. ”Ehuru årstiden missgynnar Spektaklets framgång, hoppas jag likväl, då härtill kommer de omständigheter, hvika förleda mig till denna sista recetts uttagande, nemligen en långvarig och smittande sjukdom å min hustrus sida jemte andra prässande tillfälligheter” (Berg, bd 2, s. 184f).

Den 18 oktober 1803 gavs det sista spektaklet med Broomans teatersällskap. Brooman själv återvände till Stockholm och en återanställning på Operan. Men redan 31 oktober gavs nya föreställningar på teatern på Sillgatan. Nu var det Peter Johan Lewenhagen som klev in som teaterdirektör. Många av skådespelarna från Broomans trupp ingick i den nya truppen, däribland samtliga som omtalas i denna berättelse – paret Hedin, systrarna Livin och Carl Wildner. Tillkom gjorde en handfull skådespelare som flyttade ner från Stockholm (Berg, bd 2, s. 200). De två första veckorna föll dock så illa ut att Lewenhagen valde att tillkännage att han med december månads utgång skulle upphöra med verksamheten. Kanske hade tillkännagivandet en effekt, för ekonomin förbättrades något och Lewenhagen valde att fortsätta ett tag till. Men Berg berättar om nästa bakslag: ”Snart kommo dock andra saker i vägen, och den 19 Jan. underrättades allmänheten, att spektaklerna till följd av mellankomna hinder uppskötos tills vidare. Dessa hinder utgjordes af sjukdom och dödsfall; den 11 Januari 1804 afled nemligen i lugnsot den 28-åriga aktrisen Johanna Christina Lindberg, och samtidigt låg Gustaf Hedins hustru, Helena Sofia Smedberg, dödligt sjuk samt afled den 20 i samma månad. Det var naturligt, att detta skulle verka störande på repertoaren, innan de aflidnas roller blifvit instuderade af andra (Berg, bd 2, s. 205).

Helena Sofia Hedin avled i januari 1804 i samma sjukdom som sin kollega, i lungsot (Göteborgs garnisonsförsamling CI:11 (1794-1801) Bild 169 / sid 427, AID: v32702.b169.s427, NAD: SE/GLA/13183). I bouppteckningen efter henne, som upprättades 1806, anges hennes dödsår felaktigt vara 1803 (Göteborgs rådhusrätt och magistrat före år 1900 EIIIa:42 (1806-1806) Bild 300 / sid 579, AID: v67688.b300.s579, NAD: SE/GLA/12098).

Gustafva Amalia Hedin, Gustaf och Helena Sofia Hedins dotter, anges i sin moders bouppteckning vara ”på 7e året”. Vi vet sedan att hon fanns i Stockholm på 1820-talet. I mars 1821 finns hon noterad som utflyttad från Katarina församling, bar då titeln tjänsteflicka och hade kommit till Katarina församling från Kungsholmens församling, sannolikt 1819 enligt anteckning i Katarina utflyttningslängd (Katarina BII:4 (1819-1827) Bild 50 / sid 46, AID: v86953.b50.s46, NAD: SE/SSA/0009). Den 24 mars 1821 registrerades en flytt från Katarina församling till Hedvig Eleonora församling och Gustafva Amalia anges i längden som inflyttad till ”Djurgårdn no 3” (Hedvig Eleonora BIa:2 (1818-1821) Bild 93 / sid 88, AID: v85462.b93.s88, NAD: SE/SSA/0006). Den 28 oktober 1828 lämnade hon Hedvig Eleonora församling för en flytt till Klara församling. I utflyttningslängden i Klara anges att hon hade en enfaldig kristendomskunskap (Hedvig Eleonora BIIa:4 (1828-1832) Bild 14 / sid 10, AID: v85540.b14.s10, NAD: SE/SSA/0006). I mantalsskrivningen 1831 finns en Gustava Hedin som piga hos en familj Falk i Klara församling (Stockholms stadsarkiv, register till mantalsskrivning för Stockholms stad).

Vi återvänder till Göteborg och till teatern på Sillgatan. Lewenhagens trupp förlorade två av åtta aktriser i sitt sällskap tidigt på året 1804 och Lewenhagen hade ekonomiska svårigheter redan innan. Men truppen fortsatte trots detta fram till 20 mars 1804.

Ur Bergs sammanställning av Lewenhagens spellista saxar vi:

  • torsdag 23/2 1804 Figaros bröllop eller Den fjolliga dagen, komedi i 5 akter af Caron de Beaumarchais, öfversatt af D. G. Björn. ”Pjesen är, utom på hufvudstadens teater, ej förut efter denna öfversättning uppförd. Priset å biljetter ökas för abonnerade platser med 4 skilling.”
  • måndag 27/2 1804 (för första gången) Äktenskapsskillnaden, drama i 2 akter samt (för första gången) Den strandade Columbina eller Dem lefvande och döde Arlequin, opera buffa i 3 akter. Recett för Gustaf Hedin.

Från föreställningen torsdagen 23 februari 1804 finns kvar en affsich, den äldsta från teatern, och där framgår de olika roller skådespelarna innehade (Berg, bd 2, s. 218):

Samma år som Gustafs första fru Helena Sofia Smedberg avled flyttade han till Malmö. Inget datum anges för flytten men utifrån andra dateringar i utflyttningslängden torde den ha skett under hösten, augusti, september eller oktober (Göteborgs garnisonsförsamling B:2 (1796-1811) Bild 34 / sid 61, AID: v35039.b34.s61, NAD: SE/GLA/13183).

Maria Theresia Livins mor skrev i september 1804 ett dokument där hon gav sitt bifall till dotterns tänkta giftermål med Gustaf Hedin: ”Att min dotter Maria Theresia Liwin Eger mitt bifall, att ingå en laglig förbindelse, med Herr Gu: Hedin intygas härmedelst – Stockholm den 10 september 1804”. Dokumentet förvaras i Malmö Carolii kyrkoarkiv så uppenbarligen flyttade också Maria Theresia också till Malmö (Malmö Caroli HIIaa:1, Bild 4060 / sid 386). Men paret gifte sig inte 1804 som man skulle kunna tro, nej, i Malmö Caroli församling lystes först 8 mars 1807 till vigsel mellan jungru Maria Theresia Livin och aktören Gustaf Hedin. Vigseln ägde rum två veckor senare, den 22 mars 1807 (Malmö Caroli CI:7 (1806-1813) Bild 101 / sid 195).

Men innan Gustaf och Maria Theresia gifte sig hann de få sitt första barn, sonen Gustaf Theodor Urban. När han föddes i Norrköping i april 1806 skrevs Gustaf och Maria Theresia in i födelseboken som man och hustru (se nedan). Intressant är också att en av dopvittnena var Carl Stenborg. Han höll sitt eget resande teatersällskap åren 1804-1809 och vi har all anledning att tro att Gustaf och Maria Theresia var medlemmar av Stenborgs teatersällskap 1806 när sonen föddes. Det finns anledning att tro att Stenborgs resande teatersällskap var ett försök från hans sida att få ordning på en skral ekonomi, något som dock inte lyckades. Han förklarades i konkurs 1805 (artikel om Carl Stenborg på Wikipedia). Enligt Berg ska Stenborg ha bildat en teatertrupp sommaren 1806. Han och hans sällskap spelade på teatern på Sillgatan i Göteborg 13/8-11/12 1806 och i truppen ingick Gustaf och Theresia Hedin (Berg, bd 2, s. 287f).

Ur programmet hösten 1806:

  • torsdag 9/10 1806 Gifves af Hr Hedin: Ariadne på Naxos, melodram i 1 akt, musiken af den namnkunnige Benda. Derefter afsjunges folksången ‘Beware Gud vår Kung’, öfvers. från God save the king, då Theatern föreställer Odödlighetens Tempel i Transparent, der man ser konungens höga namnchiffer i brillanta couleurer.
  • tisdag 28/10 1806 Den besynnerlige eller Den upprättade oskulden, moraliskt lustspel i 3 akter af Björn, samt Kapten Puff, hvars role spelas af Hr Hedin.
  • måndag 24/11 1806 Recett för fru Hedin: (för första gången) Äktenskapsmålningen, komedi i 3 akter med divertissement och sång, fri öfversättning af Björn. Derefter Komedien in promptu, komedi i 1 akt (Berg, bd 2, s. 291).

Carl Stenborg återkom till Göteborg och teatern på Sillgatan också hösten 1807. Spelperioden var 29/9-3/12. Hans sällskap var ombildat och kvar från ”Svenska Komiska Theatertruppen” var endast Stenborg själv och hans hustru, Gustaf och Maria Theresia Hedin samt aktören Johan Jacob Nordbom. Berg skriver: ”Sällskapets förnämsta kraft var naturligtvis direktören sjelf, Carl Stenborg […] Dernest kom tvifvelsutan Gustaf Hedin, en verkligen framstående konstnär, som företrädesvis excellerade i äldre fruntimmersroller […]” (Berg, bd 2, s. 305f).

En recett hölls under hösten för Hr Hedin:

  • tisdag 24/11 1807 Recett för Hr Hedin: (för första gången) Den bedragne Paschan, komedi i 1 akt, originalet af en hög författare, samt Sanningens belöning, drama i 5 akter af Kotzebue (Berg, bd 2, s. 308).

Stenborg och hans sällskap återkom redan i februari året därpå. När spelperioden inleddes  25/2 1808 hade man några dagar tidigare kunnat läsa under Anmälde resande i Göteborgs Tidningar att mer eller mindre samtliga skådespelare anlänt till staden, och då kommandes från Linköping (Berg, bd 2, s. 315).

En recett hölls också denna säsong för Hr Hedin:

  • tisdag 26/4 1808 Recett för Hr Hedin: (för första gången) Skyddsängeln, skådespel i 5 akter af C. Lindegren, som ej på någon Theater warit uppfördt, derefter (för första gången) en Epilog, skrifven för dagen, kallad Surprisen. Biljetterna försäljas hos Hr Hedin, boende i huset n:o 34 wid Köpmansgatan, samt i wanliga Theater-Contoiret. Resp. Abbonenter, som åstunda behålla sina loger, täckas derom tillsäga innan kl. 10 idag före middagen (Berg, bd 2, s. 319).

Den 11 juli 1808 skall sonen Edvard Vilhelm Vincent Thure ha fötts, detta enligt en uppgift från Maria Theresia själv något tiotal år senare. Han återfinns inte i Garnisonsförsamlingens födelsebok och kanske är det logiskt med tanke på att teatertruppen inte hade spelsäsong då. Var truppen ute på resa och föddes då Edvard under en sådan turné?

Carl Stenborg med sällskap gästade teatern i Göteborg en sista gång under perioden 14/10 1808 – 8/5 1809. Berg skriver att det är osäkert om Stenborg kvarstod som ledare efter mitten av februari 1809 (Berg, bd 2, s. 330). Som tidigare fanns både Gustaf och Maria Theresia Hedin med i truppen och i notisen för Anmälde resande står att läsa dels att de kom resande från Skåne och dels att de i Göteborg bodde på Magasinsgatan N:o 65 (Berg, bd 2, s. 333).

Berg nämner en recett för Hr Hedin:

  • onsdag 14/12 1808 Recett för Hr Hedin: (för första gången) Klosteroffren, drama i 4 akter […]

och kommenterar att detta är sista gången Gustaf Hedin nämns under spelperioden. Han anar att Hedin kan ha avgått redan i slutet av 1808. Saken är nämligen den att Gustaf Hedin erhöll burskap såsom traktör i staden den 27 januari 1809, efter det han med betyg styrkt sitt goda uppförande. En ståtlig annons fördes in i tidningarna, med texten: ”Gifwes wördade Allmänheten tillkänna, att undertecknad har öppnat sitt Wärdshus samt 2:ne kongl. Privilegierade Billarder uti Hr Söderlings nybygda stenhus wid hörnet af Kronhus- och Göthgatorna.  G. Hedin” (Berg, bd 2, s. 337ff).

Den 12 mars 1809 föddes i Garnisonsförsamlingen i Göteborg dottern Constantia Euphrosyne Gunilda. Som dopvittne finns Annette Livin. Är detta måhända Maria Theresias fyra år yngre syster Anna? (Göteborgs garnisonsförsamling CI:13 (1808-1828) Bild 20 / sid 33, AID: v32704.b20.s33, NAD: SE/GLA/13183). Två månader senare hittar vi faktiskt Gustaf Hedin i en annons för teatern:

  • fredag 12/5 1809 Hjernans organer, komedi i 3 akter af Kotzebue. Uti denna Piece hafwa Hrr Hedin och Kjellström lofvat att som amatörer biträda för dagen. […] (Berg, bd 2, s. 342).

Den 24 maj 1810 föddes och den 31 maj döptes lillasyster Nancy Evelina Crispina i Garnisonsförsamlingen. Faddrar var ”Herrarne Qvillströmmer, Gram, Borgeman, Carlsson, Fruarne Söderling & Gram, Mamsellerna Svanberg & Hellgren.” (Göteborgs garnisonsförsamling CI:13 (1808-1828) Bild 39 / sid 67, AID: v32704.b39.s67, NAD: SE/GLA/13183).

I husförhörslängden för Göteborgs garnisonsförsamling 1811-1820 hittar vi några få år senare ”Tracteur Gustaf Hedin 1776” och med tillägget ”död [kors] 1 Maij 1813”. I dödboken ser vi att Gustaf dog av lungsot, percis som sin första hustru (Göteborgs garnisonsförsamling CI:13 (1808-1828) Bild 363 / sid 715, AID: v32704.b363.s715, NAD: SE/GLA/13183). En bouppteckning upprättades och den avslöjar att det i boet fanns ett stort underskott. Den 29-åriga änkan stod utblottad med fyra småbarn (Göteborgs rådhusrätt och magistrat före år 1900 EIIIb:15 (1809-1815) Bild 441 / sid 863, AID: v67802.b441.s863, NAD: SE/GLA/12098).

I husförhörslängden efter Gustafs död står Maria Theresia och de två döttrarna uppräknade men inte någon av sönerna. Vi kan ur samma längd utläsa att Maria Theresia och hennes döttrar flyttat ut ur församlingen. Notisen ”affl. ubet” bör sannolikt utläsas ”afflyttade utan betyg” (Göteborgs garnisonsförsamling AIb:2 (1811-1820) Bild 56 / sid 103, AID: v35004.b56.s103, NAD: SE/GLA/13183).

Den 11 juni 1814, ett drygt år efter Gustafs död, utfärdades av Göteborgs och Bohus läns landskansli ett resepass för ”Enkefru Hedin” för en resa från Göteborg till Stockholm och åter. Sannolikt reste Maria tillsammans med den mamsell Wendla Åberg som är antecknad på raden ovanför henne i passjournalen och som samma dag erhöll ett liknande resepass för sig och en dräng (Justitiekanslerns arkiv, RA, EIIIcf:10). Passet gällde för en resa fram och åter till Stockholm, de båda skulle alltså återkomma.

RA Marieberg: Justitiekanslerns arkiv EIIIcf Passjournaler [egentligen insända kopior av passjournaler], vol. 6, juni 1814, Göteborgs och Bohus läns landskansli.

Var mamsell Wendla Åberg en väninna? Ja, mycket sannolikt var det så. Wendla Åberg var dotter till Inga Åberg, född 1773, skådespelerska och sångerska, och därtill en av de mest populära och kända skådespelarna av sin samtid. Hon hade debuterat som 14-åring på Operan, uppmärksammades som 15-åring av Gustaf III, hade en framgångsrik karriär men också ett rykte om sig att vara kurtisan. Fader till hennes dotter Wendla var hovstallmästaren Carl Gustaf von Stockenström. Inga avslutade sin anställning på Operan coh Dramaten 1810, och är hon 1816-1817 reste med J. A. Lindqvists teatersällskap så spelade dottern Wendla med sin mor i denna trupp. Wendla firade själv triumfer som solodansös i Göteborg. Det gjorde henne till societetens gunstling och när hon slog sig ner i Göteborg och började ge danskurser så saknade hon inte elever. Hon blev stadens mest berömda danslärarinna i årtiondena runt 1850-talet (https://sv.wikipedia.org/wiki/Inga_Åberg) (http://runeberg.org/gamlagot/2/0679.html).

Under sommarsäsongen 1816 vet vi att Maria Theresia hade engagemang på Djurgårdsteatern, och sannolikt även flera efterföljande säsonger. Hon och sonen Gustaf Theodor ”Urbanus” Hedin finns med i den förteckning över skådespelare som arbetat på Djurgårdsteatern men i förteckningen ges ingen uppgift om när de var verksamma där (http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_10_mar.html). I Dahlgrens bok om Stockholms teatrar står ”Fru Hedin” som skådespelare anställd på Djurgårdsteatern från 1816 (http://books.google.se/books?id=lZsOAAAAYAAJ&pg=PA532&dq=lovisa+simson&as_brr=3#v=onepage&q=hedin&f=false). Inte oviktigt är kanske att teatern vid denna tid drevs av Carl Wildner och hans hustru Aurora de Broën. Carl var ju före detta svåger till Maria Theresia.

När Maria Theresia den 14 december 1818 i Karlskrona fick ett pass utfärdat till Stockholm för sig och sina två söner Theodor och Edward anges hennes hemort vara Stockholm (Blekinge läns landskansli CI:1, 1818) men när hon den 26 februari 1819 står som inflyttad i Hedvig Eleonora församling i Stockholm står det antecknat att hon närmast kom från Göteborg. I församlingen flyttade hon till Kammarrådet Julin påHedenbacken N:o 1 (eller Nybrobacken, olika uppgifter på s. 36b och 37). Hennes kristendomskunskap uppges vara ”försv”, hennes frejd ”ärlig” och under äktenskapsledighet står det ”Ledig”. Med henne flyttade de två döttrarna och sonen Edvard Vilhelm som ”enligt moderns uppgift” var född 11 juli 1808 (Hedvig Eleonora BIa:2 (1818-1821). OBS! i längden ligger sidorna fel och uppgifterna om familjen finns att hämta från tre olika sidor – hos AD sidorna 36a, 36b och 37). Familjen bodde kvar hösten 1819 kan vi förstå eftersom Maria Theresia Hedin finns upptagen i register till Stockholms mantalslängder 1820 som boende i Hedvig Eleonora församling.

Sonen Edvard Vilhems födelseort är inte klarlagd. I Göteborg är Domkyrkoförsamlingen, Kristine församling och Garnisonsförsamlingen genomsökta 1807-1810 utan resultat.

Efter två år i Hedvig Eleonora församling, år 1821, lämnade Maria Theresia församlingen och flyttade till Klara församling. Hon finns antecknad på två olika datum i utflyttningslängden, både den 11 och 27 oktober. I den tidigare av dessa är uppgifterna ofullständiga – hon anges vara född 1780, hon anges bo på ”Nybrobacken, Djurgården” och efter anteckningen ”Barn:” finns inga barn noterade. I den senare står korrekt födelsedatum – 10 november 1783 – hon sägs ha bott hos ”KammarRåd. Julin” och de barn som flyttade med henne namnges, nämligen Edvard Vilhelm Vincent Thure, född 1807, Constantia Euphrosyne Gunilda, född 1809 och Nancy Evelina Crispina, född 1810. I kolumnen för ”Egt. förb.” – äktenskapsförbindelse – antecknas ”Ej uts?? från Götheb. härifr. ledig” (Hedvig Eleonora BIIa:1 (1819-1823) samt register till samma längd, upprättad på Stockholms stadsarkiv).

Den 27 oktober 1821 står mor och tre barn också inskrivna i Klaras inflyttningslängd: ”Enka Maria Theresia Hedin, f. Levin”. Döttrarnas födelsedatum är angivna, men för sonen står i stället för födelsedatum ett streck. Uppenbarligen saknade Maria Theresia prästbevis för honom. De fyra står som inflyttade till ”Ryttm. Hästeskos Hus” och i kolumnen ”Ägtenskapsförbindelse eller ledighet” står antecknat ”Oanmärkt”.

Den 12 september 1823 återvände Maria Theresia till Hedvig Eleonora församling med döttrarna men utan sonen. I Klara församlings utflyttningslängd bär Maria Theresia titeln ”Enkefru”, men prästen förefaller ha haft vissa betänkligheter vad gäller hennes äktenskapsledighet. Han antecknade i längden att en flyttattest från Göteborg saknades och som ju hade kunnat intygade den (Klara BIIa:4, 1822-1825). I Hedvig Eleonoras inflyttningslängd står som ny adress ”Vickfelt” (”Vicksell”?) (Hedvig Eleonora BIa:3 (1822-1824)).

Den 4 februari 1825 utfärdades ett pass i Örebro som förbryllar. Enkefru Theresia Hedin fick ett pass utfärdat för resa från Örebro till ”Sala och andre Orter” Passets giltighetstid var: ”för resan”. Vad gjorde Maria Theresia i Örebro? Och i vilket ärende var hon ute?

Ytterligare två år senare, den 18 december 1827, står Maria Theresia som inflyttad i Linköpings domkyrkoförsamling (Linköpings domkyrkoförsamling BI:2 (1827-1836) Bild 13 / sid 21, AID: v38760.b13.s21, NAD: SE/VaLA/00222). Hon hade då precis förlorat sin syster Lovisa och systern Anna Elisabeth skulle komma att avlida 10 dagar senare. I inflyttningslängden anges inte den ort varifrån hon flyttade men i husförhörslängden finns anteckningen att hon kom från Stockholm och att hon var ”Actris vid Lambertz Theatertrupp”. Detta utifrån ett besked hon hade med sig och som var daterat 24 november 1823 (Linköpings domkyrkoförsamling AI:26 (1826-1830) Bild 106 / sid 205, AID: v25586.b106.s205, NAD: SE/VaLA/00222). Varför flyttade Maria Theresia till Linköping? Hennes andre son, Edvard Vilhelm Vincent Thure flyttade till Linköping, gifte sig där och stadgade sig som snörmakare där, men det var inte förrän 1832…

Skådespelaren och teaterdirektören Joseph August Lambert, vars teatersällskap Maria Theresia ska ha varit en medlem av åteminstone 1823 och 1827, var en färgstark person. Så här förtäljer F. A. Dahlgren om honom: ”Född 1776, elev vid Kongl. Theatern 1787, då han redan med bifall utförde roller i skådespel, som särskildt uppfördes till elevernas öfning, och hvilka icke sällan bevistades af konung Gustaf III. Oaktadt sina lyckliga anlag för scenen, erhöll han ej ordinarie anställning vid Kongl. Theatern, sannolikt till följd af sin brist på stadga. Såsom deltagare i upploppet d. 20 juni 1810, då grefve Fersen mördades, blef Lambert genom K. Maj:ts utslag d. 21 nov. följande året dömd till 28 dygns fängelse vid vatten och bröd, ‘emedan han bland den å Riddarhustorget sammanskockade menigheten genom sina åtbörder och tal utmärkt bifall af folkets laglösa förhållande, sökt från dem aflägsna föreställningen af brottsligheten i deras företag och, med uppvisande af sin blodiga halsduk, yttrat sig vilja förvara den samma till minne af dagens händelser, samt derigenom underhållit de äfven sedermera fortsatta oordningarne.’ – Han tillhörde derefter än den ena, än den andra landsortstruppen, och uppträdde, ehuru slutligen mycket förfallen, intill de sista åren af sin lefnad. Dog i Stockholm d. 4 sept. 1837” (Dahlgren, s. 567).

J. A. Lambert var alltså i 50-årsåldern under den tid då Maria Theresia ingick i hans teatersällskap och på väg att bli ”mycket förfallen” enligt den information vi får från Dahlgren. Kanske kunde ändå Lambert glänsa på scen. I en tidningsrecension av ett framträdande i Umeå 1836, året före han gick bort, får vi en spännande ögonblicksbild från Lamberts verksamhet och av livet i ett resande teatersällskap. I Post- och Inrikes Tidningar den 13 februari 1836 återgavs följande notis från Umeå: ”Till firande af H. Maj:t Konungens höga Födelsedag, den 26 dennes, gaf Theater-Direktören Lambert, som någon tid med sin Trupp uppehållit sig här, på sin väl uppställde Theater en Prolog, som för det höga tillfället var författad, och väl utördes. Dekorationerne voro smakfullt och väl ordnade – en utmärkt vacker transparent med Hans Maj:ts höga namnchiffer och verser, var i fonden anbragt, omgifven af lagrar, troféer och krigare. – Prologen slöts med Folksången, hvari alla åskådare, med uttrycken af de lifligaste tacksamhetskänslor och underdånig vördnad, deltogo. Vid sista pjesens slut afsjöngs ånyo Folksången, som åter beledsagades af de lifligaste glädjeyttringar. Till minne af dagens höga betydelse, afstod Direktör Lambert sjelfmant hälften af recetten till disposition för staden, att den till välgörande ändamål använda.” (http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A312114&recordNumber=191&totalRecordNumber=2569).

En flytt tillbaka till Stockholm skedde 1828. Efter Maria Theresias återflytt finns en uppgift, från mantalslängden 1830, om att hon bodde i kvarteret Rudan Mindre på Ladugårdslandet (idag Östermalm, mellan nuvarande Nybro- och Sibyllegatorna och norr om Linnégatan). I mantalslängden upptas hon och yngsta dottern Nancy. Maria Theresia bär titeln ”Tracteurs Enka” med tillägget ”Idkar eller innehar inga Rättigheter”, vilket är en viktig upplysning. Vid denna tid fick som regel änkor fortsätta att driva den verksamhet som den avlidne maken hade idkat, men i Maria Theresias fall så gällde det alltså inte. Hon finns därefter upptagen i register till Stockholms mantalslängder för år 1832 som boende i Hedvig Eleonora församling, där kvarteret Rudan Mindre låg.

Hedvig Eleonora AIa:31 (1829-1832) genomsökt utan resultat. Hedvig Eleonora AIa:32 (1829-1832) genomsökt till och med s. 13-14 utan resultat.

Den 16 oktober 1830 finner vi i Åbo Tidningar, under rubriken ”Anmälde Resande”: ”Enke=Fru Hedin med Dotter från Stockholm, bor i gården N:o 12 Kloster Qv.” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/495926#?page=3). Går det att ta reda på vilka som bodde på denna adress? Och vilken dotter är det hon hade med sig på resan?

Den 2 augusti 1831 reste Tracteursenkan Maria Theresia Hedin från Åbo till Stockholm. När passhandlingarna från denna resa återfanns 2012 var de i dåligt skick, trasiga och mögelangripna, så pass att Stockholms stadsarkiv bedömde att de inte gick att bevara.  De bilder som här återges är därmed den enda befintliga dokumentationen av passet och kanske därmed också av själva resan. Och trots att detta endast är fragment har det gått att uttyda tillräckligt mycket för att kunna dokumentera Maria Theresias resa. På bilderna nedan ser vi först ett pass utfärdat den 2 juli 1831 av ryska generalkonsulatet och därefter ett motsvarande pass utfärdat av landshövdingen i Åbo och Björneborgs län den 2 augusti. På den sista bilden får vi informationen att handlingarna uppvisades i Degerby på Åland den 4 augusti 1831.

År 1833 gjorde Maria Theresia en flytt åter till Linköping. Nu fanns sonen Edvard där sedan en tid. Den 10/5 1833 avled hon i staden av förstoppning, bara några månader innan sin 50-årsdag (Linköpings domkyrkoförsamling CI:6 (1817-1836) Bild 273 / sid 539, AID: v38778.b273.s359, NAD: SE/VaLA/00222).

 

Maria Theresias barn och barnbarn

– sonen Gustaf Theodor Urban Hedin och hans familj
Gustaf Theodor Urban föddes den 4 april 1806 i Norrköping. Som föräldrar anges i födelse- och dopboken aktören Gustaf Hedin och hustrun Maria Theresia Livin. Detta är deras första barn och Maria Theresia anges som hustru. Men i verkligheten gifte de sig inte förrän året därpå. Vittnen vid dopet var Hofsecreteraren Carl Stenborg, Enkefru Eva Elisabeth Livin, Chirurgiæ Doct Wingman och Mamsell Eva Charlotta Lutheman (Norrköpings S:t Olai CI:8 (1806-1826) Bild 9 / sid 7 (AID: v39419.b9.s7, NAD: SE/VaLA/00273). Han finns upptagen som skådespelare redan som barn, då hans mor uppträdde på Djurgårdsteatern (se ovan). Sannolikt fick han själv medverka på scenen på 1810-talet.

Den 27 juli 1819 utfärdades ett pass i Halmstad för ”Ynglingen Gustaf Hedin” Passjournalen ger knapphändig information men vi får informationen att passet är ställt från Halmstad till Linköping. Om detta är Gustaf Theodor Urban skulle han då ha varit 13 år gammal (Justitiekanslern EIIIcf:33, Hallands läns landskansli). Vi vet också att han vid tiden inte bodde med sin mor och sina tre syskon.

Första gången vi stöter på Gustaf Theodor Urban Hedin i hans karriär som vuxen är i en notis i Finlands Allmänna Tidning torsdagen den 21 februari 1828. På sista sidan i tidningen kungörs: ”Det uti Tisdags Tidningen anoncerade Fredags Spectaclet kommer att tills widare uppskutas i anseende till Hr Swanbergs hastigt inträffade sjukdom samt Hr Hedins fortfarande Bröstsjuka. / C. G. de Broen.” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/401156#?page=10). Om vi roar oss med att backa till tisdagens tidning, alltså den 19 februari 1828, för att hitta den nämnda annonsen kan vi läsa: ”Med Högwederbörligt tillstånd uppföres på härwarande Theater af Swenska Theater=Sällskapet från Stockholm Fredagen den 22 Febr. till förmån för Herr de Broen: Rochus Pumpernickel, Farce med Sång i 3 Acter. Spectaclet börjas kl. 6 och slutas kl. 9. Abonnementer och fria entréer upphöra för dagen. Billetterne säljas i Hr de Broens logis i Garfwaren Wulfs gård N:o 5 i hörnet af trekantiga torget i qwarteret Fasanen till Spectacledagen och sedan i Theaterns wanliga Billetförsäljnings-contoir […]” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/401055#?page=10). Teatersällskapets direktör var Carl Gustaf de Broën, son till Abraham de Broën som 1801 hade öppnat Djurgårdsteatern. Carl Gustaf var född 1794 och uppträdde på Djurgårdsteatern som sextonåring 1810 men bildade alltså senare ett eget teatersällskap (Dahlgren, s. 570).

Fem år senare, den 19 juli 1833, trycktes en recension i Aftonbladet av en uppsättning på Djurgårdsteatern av Kotzebues Lazarilla eller Ziguenerflickan där Gustaf Theodor Urban medverkade: ”Detta stycke, vari de ofvannämnda egenskaperna icke heller saknas, ehuru de ej förekomma i stor qvantitet, bekräftade likväl den observation, att hans tid icke är mer [pjäsförfattaren Kotzebue], ty ehuru huset var fullt, pjesen i allmänhet gafs oklanderligt, af ett par sujetter, Hr Hedin som fångvaktaren och Fru Blomqvist som hans hustru, till och med väl, och den yttre uppställningen rödje en omsorg och ospard kostnad, som man knappast skulle väntat af denna teaters få tillgångar, gjorde den likväl en ganska ringa effekt på åskådaren.” (http://tidningar.kb.se/1103-9000/1833-07-19/edition/0/part/1/page/4/?q=%22Hedin%20som%22&page=4).

Två månader senare, den 10 september 1833, kan vi i Aftonbladet läsa: ”Det ser verkligen ut, som om ödet i dessa dagar på ett tragiskt sätt skulle hafva vändt sig emot de dramatiska konstnärerne. I Fredags hände nemligen vid en liten festivitet, hvari några skåespelare af Djurgårdsteaterns personal deltogo, och hvarvid skott lossades, att en kanon sprang sönder och stycken deraf träffade Hr Hedin i hufvudet och sidan, hvaraf han fick svåra kontusioner Hr Hedin är en af de Aktörer, som vunnit mesta bifall på Djurgårdsteatern.” (http://tidningar.kb.se/1103-9000/1833-09-10/edition/0/part/1/page/3/?q=%22Hr%20Hedin%22&from=1833-01-01&to=1834-01-01). En kontusion är en stöt- eller krosskada.

Den 9 april 1834 utfärdades ett pass av Kristinehamns magistrat gällande för ett år och med destination ”Diverse orter” till teaterföreståndaren J. G. Wahlborg och hans trupp, nämligen aktörerna Hedin, Hall, Blanck, Högqvist och Lindeberg, samt aktriserna Edlund, Hedin, Kleingardt, Grundelius och Anderson (Kristinehamns magistrat CVIIb:1, 1815-1838). Med all sannolikhet är aktören Hedin och aktrisen Hedin Gustaf Theodor och hans hustru Aurora. Men i verkligheten var dessa två ännu inte gifta och det skedde inte förrän sju år senare, sommaren 1841.

Den 18 november 1834 föddes i S:t Petri församling i Malmö sonen Theodor Thomas Adolf Knut Hedin. Som föräldrar står ”Acteuren vid Hofsecret. Berggréns Theatertrupp, Theodor Hedin” och hans hustru Aurora Amalia Wallén. En dryg månad senare, den 22 december 1834, erhöll ”Actrisen Aurora Hedin” ett pass av landskansliet i Malmö för resan Malmö-Stockholm (Justitiekanslern EIIIcf:77, passjournaler, Malmö läns landskansli). Vi kan förmoda att Theodor reste vidare direkt efter sonens födelse och att Aurora väntade för att återhämta krafter eller fick invänta kyrktagningen. Intressant är här också att Gustaf Theodor, och sannolikt också hustrun Aurora, nu verkar ha lämnat Wahlborgs teatertrupp och nu i stället ingick i Berggrens.

Den 30 januari 1837 föddes i Örebro församling sonen Edvard Frithiof. Som föräldrar anges ”Acteuren G. T. Hedin och dess Hustru Aurora Wallén”. Fem månader senare hittar vi Gustaf Theodor och Aurora på en resa från Krisitanstad till Helsingborg. Den 30 juni 1837 utfärdade Kristianstads läns landskansli pass för denna resa för fem skådespelare – ”Acteuren G. Hedin med hustru”, ”Acteuren Bolinder med hustru” samt ”Acteuren J. Fr. Rothman” (Justitiekanslern EIIIcf:79, passjournaler, Kristianstads läns landskansli).

Den 16 januari 1839 föddes i Kristianstad stadsförsamling sonen Hildur Antonio. Bland dopvittnena fanns ”Mams. Magito af Theatergruppen”. I en nekrolog över henne 1895 nämns att hon i början på 1830-talet kom ”till Djurströms sällskap, det då för tiden förnämsta i landsorten och hwilket hon som primadonna å den lyriska afdelningen tillhörde […]”.

Nekrologen över mamsell Magito innehåller en del information allmänt om teatersällskap vid tiden och också en målande bild av det krävande teaterlivet och dess förutsättningar: ”På Upsala fattighus slocknade i dunkel den 8 d:s en stjärna, som för en 50 à 60 år sedan lyste allra främst på den swenska landsortsteaterns himmel, nämligen Angelique Magito”. Hon var född 1812 och dotter av en överfyrvärkare vid Svea artilleri av italiensk börd och en mor, född Müller. Vid 12 års ålder, 1824, blev hon sångelev vid Kungliga teatern, 1827 ingick hon vid Wildners sällskap på Djurgårdsteatern och ska ha blivit där under sju år. Åren 1834-1841 var hon del av Djurströms resande sällskap, blev efter hans död kvar i samma sällskap som nu drevs av A. G. Wallin fram till 1850. ”Under sin glansperiod war Angelique Magito iföljd af så wäl sin omfångsrika och härliga stämma som sin sceniska talang och sin yppiga sydländska fägring swenska landsortscenens främsta sångerska.” Hon gifte sig efter 1850 med en f. d. underofficer och poliskonstapel Jerwing, reste med honom runt i småstäder och på landsbygden, uppträdde i kyrkor och på tarrachim – sämre varietéer – tills hon efter mannens död 1881, gammal och utfattig, togs in på ”Invaliden” i Uppsala, där hon blev kvar till sin bortgång (Tidning för Wenersborgs stad och län 9/1 1882; Wasa tidning 1895).

Den 29 oktober 1839 avled i Stockholm Gustaf Theodor och Auroras förstfödde, sonen Theodor Thomas Adolf Knut, knappt tre år gammal.

Den 6 oktober 1840 utfärdades två resepass i Malmö, dels för ”Acteuren G; Hedin med hustru och barn” och dels för ”Directeur E; W; Djurström med hustru och barn”. Den destination som angavs i passet var: ”åtskillige Inrikes orter” (Justitiekanslern EIIIcf:86, Passjournaler, Malmöhus läns landskansli).

Den 31 oktober 1840 föddes sonen Otto Gustaf Quintinus i Göteborgs domkyrkoförsamling. Tio dagar senare lämnades följande intyg till prästen, skrivet av deras teaterdrektör Erik Wilhelm Djurström: ”Acteuren Herr G. T. Hedin, som jemte sin Fru är engagerad vid min Theater, är tillika med mig och min öfriga Trouppe af mig skattskrifven i Norrköping. / Götheborg den 10 November 1840. / E. W. Djurström / Theaterföreståndare.” (Göteborgs Domkyrkoförsamling HIIb:2 (1823-1851) Bild 2580 / sid 383, AID: v204650a.b2580.s383, NAD: SE/GLA/13180).

I april 1841 kom Djurströms teatersällskap till Stockholm för att uppträda. I Aftonbladet den 22 april stod följande notis om gästspelet: ”Theaterföreståndaren Direktör Djurström har med sitt sällskap anländt till staden och kommer att i sällskapet Thalias lokal i Kirsteinska huset gifva åtskilliga representationer, hvaraf den första inträffar i morgon. Efter de fördelaktiga omdömen, som man ifrån landsorten hört om Hr Djurströms föreställningar, blir detta för Stockholmsboerne en intressant bekantskap att göra. De sujetter som biträda Hr Djurstöm äro, såsom man sett af landsortsberättelserna, förnämligast: Hr Ljungdahl, såsom père noble, Hr Björkman i älskareroller, Hr Hedin, Hr Högqvist, bror till Dem. Em. Högqvist, såsom komikus, Hr Blomqvist, samt bland fruntimmerspersonalen Fru Djurström och M:lle Magito. För morgondagen lärer Hr Djurström serskildt hafva författat en prolog, som kommer att uppföras vid spektaklets början.” (http://tidningar.kb.se/1103-9000/1841-04-22/edition/0/part/1/page/2/?q=%22Hr%20Hedin%22&page=16).

Efter att Djurström i september 1841 avlidit i Jönköping till följd av en olyckshändelse, övertog A. G. Wallin teatersällskapet och drev det fram till 1850. Wallin och hans hustru, såväl som Djurström och hans hustru, hade varit dopvittnen fyra år tidigare, då sonen Edvar Frithiof föddes i Örebro. Direktör A. G. Wallin var också dopvittne vid dottern Agnes Mathilda G. Th:sdotters dop fem år senare.

Gustaf Theodor Urban Hedin gifte sig i Hedvig Eleonora församling i Stockholm 27 juni 1841 med ”Demoiselle Aurora Amalia Wallén” (register till Hedvig Eleonora vigsellängder). Ett av de vittnen som undertecknade lysningsattesten var Carl Wildner, morbror till Gustaf Theodor (Hedvig Eleonora kyrkoarkiv SE/SSA/006/E 1 a/5 (1839-1861), bildid: C0054319_00046). Aurora Amalia Wallén (eller Wallin) var född den 4 september 1815 i Jacobs församling i Stockholm och var dotter till urmakaren Johan Wallin och hans hustru Christina Charlotta Hammarström (www.familysearch.org; Hedvig Eleonora lysningsbok 1839-1861, se ovan). I en skattelängd från Södra Stockholm år 1820 återfinner vi urmakaränkan Christina Charlotta Wallin och döttrarna Mathilda Charlotta och Aurora Amalia (Staden Södra 1820, Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, år 1820, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:s8/22 (1820), bildid: A0057183_00514). Systern Mathilda Charlotta var två år äldre, född den 6 april 1813 och står i mantalsregistret 1830 som balettelev.

Den 17 mars 1845 föddes sonen Hugo Waldemar Hedin. Var?

Den 19 augusti 1846 föddes dottern Agnes Mathilda G. Th:sdotter i Visby.

År 1850 återfinner vi ”Gustaf T Hedin” i mantalsregister för Jakobs församling, Stockholm.

I mantalsregister för 1854 års mantalsskrivning i Stockholm finns en ”Skådespelare G F Hedin” boende i Katarina församling. Inte osannolikt är detta G. T. Hedin med en felskrivning eller felläsning (SSA, register till mantalslängder 1854).

Den 21 mars 1858 avled Gustaf Theodor Hedin i Stockholm. Han verkar ha varit en känd komiker på sin tid. I Blekingeposten hittar vi följande notis 6 april samma år: ”Östgötha=Correspondenten innhåller följande, som torde intressera äfwen wåra läsare, helst personen i fråga utan twifwel eger wänner äfwen här. ‘En af landsorts=scenens utmärktare veteraner och en gammal omtyckt bekant härstädes, herr Gustaf Theodor Hedin, afled i Stockholm den 21 sistl. Mars, nära 52 år gammal. Som barn inwigd åt Thalias tjenst, hade han redan wid 18 à 20 års ålder hunnit så långt på konstnärsbanan, att han, då anställd wid det med rätta omtyckta Wildnerska skådespelare-sällskapet, såsom komiker war publikens förklarade gunstling, icke allenast i landsorten utan äfwen i Stockholm, och detta gunstlingsskap fortfor för Hedin längre än för mången annan. Men äfwen han skulle erfara att konstnärsbanan har sina skarpa törnen, isynnerhet i ekonomiskt hänseende, och de sista åren af hans lif war en nästan oafbruten kamp mot bekymmer och umbäranden.'” (http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb%3A93105&sequence_number=2&recordNumber&totalRecordNumber).

I slutet av 1859, när mantalsuppgiften för 1860 års mantalsskrivning skulle lämnas, bodde ”Enkefru” Aurora Hedin tillsammans med sönerna Otto Gustaf och Hugo Waldemar på Seve[d]båtsgatan 23 (i dag övre delen av Nybrogatan) på Ladugårdslandet, Hedvig Eleonora församling i Stockholm (http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6011011154_150dpi.pdf).

Den 14 april 1860 stod i Post- och Inrikes Tidningar en annons för Aurora Hedin. Med biträde av ”Artister och Amatörer” skulle hon kl. 7 om eftermiddagen söndagen den 15 april på ”Ladugårdslands-Theatern” ge ”en Dramatisk Soirée” (http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:315281&sequence_number=4&recordNumber=&totalRecordNumber=).

Och i registret till mantalsskrivningen för 1861 finns skådespelerskan A. A. Hedin skriven på Ladugårdsland övre (SSA, register till mantalslängder 1861).

Den 9 november 1864 står Aurora som inflyttad i Jönköping Kristina församling, till Tyska Maden 13. Hon sägs komma från Stockholm (Jönköping Kristina BI:3 (1864-1887) Bild 14, AID: v34652.b14, NAD: SE/VaLA/00170). I husförhörslängden 1861-1866 återfinns Enkefru Aurora Amalia Hedin under Tyska Maden 13, boende ensam och med uppgiften att hon var född 4 september 1815 i Stockholm (Jönköpings Kristina AI:43 (1861-1866), SE/VaLA/00170/A I/43, Bild 59, Sida 48). Hon förefaller 1870 ha flyttat inom församlingen, till Torgkvarteret no 34 (Jönköpings Kristina AI:46 (1866-1873), SE/VaLA/00170/A I/46, Bild 56, Sida 47), där hon bodde tillsammans med sonen Hugo Waldemar som står med titeln Arbetare. Men han utvandrade till Nordamerika året därpå varpå Aurora flyttade till Torgkvarteret no 29 och en gördelmakare Johansson med familj och en piga (Jönköpings Kristina AI:44 (1866-1871), SE/VaLA/00170/A I/44, Bild 213, Sida 284 och Bild 200, Sida 269).

På nyårsdagen 1878 avled änkefru Aurora Hedin i Jönköping. Bouppteckning efter henne åtefinns i Jönköpings rådhusrätts arkiv. I bouppteckningsingressen uppges att hon efterlämnade två arvingar, sönerna Edvard ”Fridolf” och Hugo Waldemar Hedin. Båda sades vistas på okänd ort (Jönköpings rådhusrätt och magistrat FIa:37 (1878-1879) Bild 55 / sid 101, AID: v77622.b55.s101, NAD: SE/VaLA/01665).

Sonsonen Theodor Thomas Adolf Knut Hedin
Den 18 november 1834 födde Aurora sonen Theodor Thomas Adolf Knut i S:t Petri församling i Malmö. Han döptes tre veckor senare, den 9 december. Den nyfödda ”hemmadöptes i Huset No 614” och ”Konditor de Capretz höll barnet till Dopet”. Föräldrarna angavs vara gifta fast de inte var det och modern sas vara 22 år fast hon bara var 19! (Malmö S:t Petri församling, födelsebok). Korrekt adress till det hem där barnet döptes var nummer 604. I det huset bodde nämligen konditorn Joseph de Capretz (Malmö S:t Petri AIa:43 (1832-1834) Bild 150 / sid 145, AID: v103847.b150.s145, NAD: SE/MSA/00619). Men den lilla blev inte så gammal… knappt tre år gammal avled han den 29 oktober 1837 i Nikolai församling (Storkyrkoförsamlingen) i Stockholm. Som dödsorsak uppgavs ”Tärande Sjukdom”. Föräldrarnas adress var Benickebrinken i kvarteret Perseus nummer 14, idag Norra benickebrinken 2 (Nikolai församlings dödbok).

Sonsonen Edvard Frithiof Hedin
Den 30 januari 1837 föddes, och den 4 februari döptes sonen Edvard Frithiof i Örebro Nikolai församling. Aurora blev kyrktagen den 22 februari. Om föräldrarna står att de var skattskrivna i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Födseln och dopet finns också registrerat i ”Förteckning över främmande personer som fött barn i Örebro”. Dopvittnen var ”Theater Föreståndaren E. W. Djurström och dess Hustru Hedvig Charlotta Hoffman; Acteuren A. G. Wallin och dess Hustru E. Charlotta Bjur” (Örebro Nikolai C:6 (1835-1853) Bild 242, AID: v52799.b242, NAD: SE/ULA/11800). I bouppteckning efter modern kallas han Fridolf, i andra källor Frithiof.

År 1851 var Edvard Frithiof bleckslagarlärling i Kristina församling, Jönköping. I husförhörslängden anges inte var han var inflyttad ifrån (Jönköping Kristina AI:35 (1851-1856) Bild 112 / sid 86, AID: v23343.v112.s86, NAD: SE/VaLA/00170). Den 26 maj 1854 uppges han ha flyttat från Jönköping med attest och flyttat in i Skeppsholmens församling, Stockholm, den 15 juni. Skeppsholmens församling var en icke-territoriell församling så tillhörigheten där anger inte var i staden han bodde. Han står i husförhörslängden som nummer 50 i 9:e kanonierkompaniet (Skeppsholm AIIa:11 (1852-1860) Bild 112 / sid 102, AID: v89859.b112.s102, NAD: SE/SSA/0014). Han återfinns i registret till mantalslängder 1855 för Ladugårdsland nedre, står då registrerad som Edvard Frihiof och med titeln ”Sjöartillerist”. Den 2 maj 1857 tog han avsked som sjöartillerist och avflyttade till okänd ort, enligt Skeppsholmens kyrkoböcker. När Edvard mor 1878 avlidit i Jönköping sägs han också i bouppteckningen vistas på okänd ort.

Inte osannolikt är han den ”Edward Hedin” som den 18 november 1867 tog värvning för en period på tre år i den amerikanska flottan. Han uppgavs då vara 29 år gammal, född i Sverige, ha blå ögon, brunt hår, ljus hy, vara 5 fot 9 tum lång (175 cm) och ha en tatuering ”Sailor” på höger underarm (https://familysearch.org/pal:/MM9.3.1/TH-1-14732-47735-19?cc=1825347). Sannolikt är han också identisk med den ”Edward Hedin”, cirka 38 år gammal och född i Sverige, som år 1873 rymde från ett kanadensiskt segelfartyg i Havanna. Brigantinen (litet tvåmastat segelfartyg) Martha Ann Palmer hade avrest från Newry på Irland i augusti 1873. Den 24 oktober mönstrade Edward på i Port Caledonia på ön Cape Breton i Nova Scotia på Kanadas östkust, strax ovanför USA. Efter fem veckor, den 1 december 1873, klev han av i Havanna, i källan står ”deserted”. Som tjänstgöringsgrad står ”Bosun” vilket ska motsvara det svenska ”båtsman” (Canada, Seafarers of the Atlantic Provindes, 1789-1935).

Sonsonen Hildur Antonio Hedin
Den 16 januari 1839 födde Aurora Hedin en son i Kristianstad stadsförsamling som döptes till Hildur Antonio. Gustaf Theodor står i födelse- och dopnotisen som skådespelare. Dopvittnen var bland andra ”Snörmak. Hedin m. h. i Norrköping, Mams. Magito af Theatergruppen”. Snörmakaren är ingen mindre än Gustaf Theodors lillebror Edvard. När det står ”af Theatergruppen” pekar detta ju på att Gustaf Theodor och hans hustru var på resande fot med ett teatersällskap, sannolikt på tillfällig vistelse i Kristianstad. Hildur Antonios vidare öden är okända. Han finns ej med i folkräkningen 1800 (Sveriges befolkning 1880).

Sonsonen Otto Gustaf Quintinus Hedin
Den 31 oktober 1840 föddes i Göteborg Gustavii, domkyrkoförsamlingen, sonen Otto Gustaf Quintinus Hedin. I födelseboken anges föräldrarna vara bosatta i Norrköping. Bland vittnena märks Carl Wildner (Göteborgs Domkyrkoförsamling C:7 (1837-1844) Bild 116 / sid 223, AID: v33996.b116.s223, NAD: SE/GLA/13180).

Vid mantalsskrivning 1855 i Stockholm antecknas en fosterson Otto Gustaf Hedin hos en ”Jungfru Brita Ålander” boende i Jakobs församling. Han anges vara född 31 oktober men året som anges är 1844. I 1860 års mantalsskrivning kan vi se att Otto Gustaf var boende i Hedvig Eleonora församling i Stockholm (SSA, register till mantalslängder 1860). Tio år senare, den 19 november 1869, inför mantalsskrivningen 1870, finns en mantalsuppgift för Otto Gustaf Quintinus Hedin med födelsedatum 31 oktober 1840. Han står som ”f. d. Trädgårdsmästare” och bodde på Sibyllegatan 14 i Hedvig Eleonora församling (SSA, register till mantalslängder 1870).

Efter hans mors död 1878 saknas Otto Gustaf i hennes bouppteckning som levande arvinge. När och var kan Otto Gustaf Hedin ha dött?

Sonsonen Hugo Waldemar Hedin
Den 17 mars 1845 föddes sonen Hugo Waldemar Hedin, också enligt uppgift i 1860 års mantalsskrivning för Hedvig Eleonora församling i Stockholm (SSA, register till mantalslängder 1860).

År 1863 satt Hugo Waldemar Hedin bakom lås och bom på Långholmens fängelse, straffad för stöld första resan (Centralfängelset Långholmen AIa:6 (1861-1863) Bild 202 / sid 171, AID: v84187.b202.s171, NAD: SE/SSA/6045). Därefter satt han på Stockholms stads rannsakningsfängelse och finns antecknad där vid två tillfällen (Stockholms stads rannsakningsfängelse (SRF) A:6 (1860-1863) Bild 6760 / sid 636, AID: v90357.b6760.s636, NAD: SE/SSA/6070; (SRF) A:6 (1860-1863) Bild 6840 / sid 644, AID: v90357.b6840.s644, NAD: SE/SSA/6070). I Kronohäktet Långholmen därefter (Kronohäktet Långholmen AIa:3 (1863-1867) Bild 800 / sid 47, AID: v86710.b800.s47, NAD: SE/SSA/6047).

När Hugo Waldemar den 25 februari 1871 utvandrade från Jönköpings Kristina församling, med destination Nordamerika, angavs han vara född i församlingen med födelsedatum 3 mars 1845 (Emiweb), men han återfinns inte i Kristina församlings födelse- och dopbok för mars 1845. Han bodde 1870-1871 med sin mor på Torgkvarteret no 34 och bär i husförhörslängden titeln arbetare. Ingen uppgift finns där om inflyttning (Jönköpings Kristine AI:44 (1866-1871), SE/VaLA/00170/A I/44 Bild 213 Sida 284).

sondottern Agnes Mathilda G. Th:sdotter Hedin
Den 19 augusti 1846 födde Aurora dottern Agnes Mathilda G. Th:sdotter i Visby. Dottern döptes två dagar senare, den 21 augusti. I födelse- och dopboken står antecknat: ”Erhöll vid sin afresa till Westervik dopsedel”. Bland dopvittnen finns en direktör A. G. Wallin (Visby stadsförsamling CI:11 (1840-1848) bildid: C0073275_00151). Wallin var teaterdirektör och sedermera hotellvärd, kanske också bror till Aurora. I en dödsruna i Tidningen Kalmar den 16 januari 1882 sägs om honom att han var ”under många år direktör för ett af de mest ansedda teatersällskapen och hade en mängd vänner och bekanta på skilda håll inom riket. Sedan han afslutat sin konstnärsbana, slog han sig ned i Carlshamn såsom hotellwärd, i hwilken egenskap han gjorde sig wärderad för den utmärkta ordning, han upprätthöll inom sitt hotell.” (Visby stadsförsamling CI:11 (1840-1848) Bild 1460 / sid 339, AID: v62109.b1460.s339, NAD: SE/ViLA/23085); (http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:119207&recordNumber=10&totalRecordNumber=479).

– sonen Edvard Vilhelm Vincent Thure Hedin och hans familj
Olika uppgifter finns om när och var Den 11 juli 1808 ska Edvard Vilhelm Vincent Thure föddes. Hans mor Maria Theresia Hedin uppgav den 11 juli 1808 vid inflyttning till Hedvig Eleonora församling i Stockholm år 1818. I husförhörslängd för Linköpings domkyrkoförsamling 1841-1845 står antecknat 11 juli 1807 och födelseort Göteborg. Hans födelsenotis är ej återfunnen (se Maria Theresia Hedin ovan).

När Maria Thersia Hedin 1823 flyttade med sina barn från Klara församling till Hedvig Eleonora församling fanns inte sonen Edvard med vid flytten. Troligen hade han då redan lämnat hemmet. Någon gång under perioden 1825-1830 flyttade han in i Jakobs församling. Han hade då sin låga ålder till trots lyckats få titeln snörmakargesäll (SSA: register till Jakobs församlings inflyttningslängd 1825-1830, Jakobs församling BI:2, sid 181). En anteckning om utflyttning finns för samma period (register till Jakobs församling BII:2 (1826-1830), sid 142v och BII:2 sid 209r).

Edvard lämnade åt 1831, 23 år gammal, Stockholm för en flytt till Norrköping. I inflyttningslängden i Norrköping såväl som i husförhörslängden står han som snörmakaregesäll och som boende hos en snörmakarmästare (Norrköpings S:t Olai BI:5 (1829-1839) Bild 57 / sid 109, AID: v39397.b57.s109, NAD: SE/VaLA/00273); Norrköpings S:t Olai AI:24 (1828-1833) Bild 61 / sid 57, AID: v28174.b61.s57, NAD: SE/VaLA/00273).

Redan året därpå, 1832, flyttade Edvard till Linköping. Två dagar före julafton, den 22 december 1832, gifte han sig i domkyrkoförsamlingen med Britta Charlotta Dahlstedt, född den 12 maj 1802 i Norrköping (Linköpings domkyrkoförsamling AI:31 (1831-1835) Bild 94 / sid 181, AID: v25591.b94.s181, NAD: SE/VaLA/00222). Edvard öppnade eget snörmakeri i staden.

Lite förvånande är att ”Snörmak. Hedin” sägs vara boende i Norrköping när han 16 januari 1839 är dopvittne vid dopet av hans brors son Hildur Antonio i Kristianstad stadsförsamling. Möjligen är uppgiften inte helt korrekt.

”Snörmakare Hedin” dömdes den 7 september 1840 att med 11 andra pesoner i N:o 55, S:t Lars kvarter, gemensamt böta 10 riksdaler ”för uraktlåtet fullgörande af Brandsyns föreskrift”. En vink om Edvards betalningsförmåga och sociala status får vi av domslutet. Fem personer – snörmakare Hedin, en före detta rättare, en fabrikör, en grosshandlare och en änkefru – fick vardera böta 1 riksdaler 36 skilling. Övriga sju personer – en skomakare, en före detta hållkarl, en pastorska, två pigor, en jungfru och en ålderman – fick tillsammans böta samma summa, 1 riksdaler 36 skilling (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AI:143, nummer 229 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=3059).

En något mindre förseelse ledde fram till de nästa bötestillfällena. ”Snörmakare Hedin” dömdes vid två tillfällen sommaren 1845, den 30 juni och den 18 augusti, att erlägga böter ”för försummad gatusopning”. Bötesbeloppet var vid båda tillfällena 1 riksdaler och 32 skilling. Vid det första bötestillfället får vi reda på att Edvard Hedin nu bodde på gård n:o 19 i S:t Kors kvarter (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AI:148, nummer 144 och 178 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=3256 och http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=3359).

I husförhörslängd för Linköpings domkyrkoförsamling 1841-1845 finner vi snörmakare Edv. Wilh. Hedin med familj på gård n:o 19 i S:t Kors kvarter. Förutom Edvard Vilhelm står där också hans hustru Brita Charl. Dahlstedt och samtliga sex barn (Linköpings domkyrkoförsamling SE/VaLA/00222/A I/40 (1841-1845) Bild 79 / Sida 142).

Två bötestillfällen till finns registrerade i böteslängderna. Men nu är det frågan om vem det handlar om. Är det Edvard eller hans son Edvard? ”Snörmakaren E. W. Hedin” dömdes 25 juli 1867 att erlägga böter på 2 riksdaler ”för uraktlåtet bortförande af gödselsamling” samt att ”med 50 öre riksmynt för kallelsebeswäret godtgöra Stadswaktmästarne Sv. Fredga och C. M. Kjellstrand” (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AIIIa:18, nummer 246 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=5971).

Nio år senare, den 12 oktober 1876, dömdes han att erlägga 5 kronor ”för det han låtit skattskrifwa en piga utan att henne i sin tjenst begagna samt underhåll och lön gifwa”. Han skulle nu också lägga 50 öre till stadsvaktmästarna C. M. Kjellstrand och J. W. Andersson för kallelsekostnaden (Linköpings böteslängd 1800-1900, Landsarkivet i Vadstena AIIIa:27,  nummer 351 http://www.ep.liu.se/databases/boter/dbrecord.aspx?id=16493). Båda dessa senare bötesbeläggandena skulle alltså kunna gälla sonen Edvard Wilhelm Teodor, som vid bötestillfällena var 32 respektive 41 år gammal.

I husförhörslängden 1876-1880 för Linköpings domkyrkoförsamling står Edvard Vilhelm som ”SnörmakareMästaren” och ”Eg.”, det vill säga ägare av den fastighet han bodde i (Linköpings domkyrkoförsamling AI:68 (1876-1880) Bild 80, AID: v25724.b80, NAD: SE/VaLA/00222).

”Snörmakarmästare Edvard Wilhelm Hedin” avled i ”chron. bröstcatarr” 31 mars 1879, som änkling och i en ålder av (enligt dödboken) 71 år, 8 månader och 20 dagar (SE/VaLA/00222/C I/13 (1874-1879) Bild 391 Sida 757).

I bouppteckning efter Edvard Vilhelms syster Nancy år 1895 nämns han trots att han redan var avliden. Han står här som snörmakerifabrikör i Linköping och får testamenterat till sig en ring. Förklaringen är att testamentet upprättades för hans död (Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning EIIa12:733 (1895-1895) Bild 2390, AID: v223508.b2390, NAD: SE/SSA/0145a).

Sonsonen Edvard Wilhelm Teodor Hedin
En son, Edvard Wilhem Teodor, föddes 17 februari 1835 i Linköping. Han blev snörmakare som sin far. Han står med i husförhörslängden 1876-1880, och i folkräkningen 1880 har han civilståndet ogift man, är ensam i familjen och boendes i S:t Kors kvarter i domkyrkoförsamlingen (Linköpings domkyrkoförsamling AI:68 (1876-1880) Bild 80, AID: v25724.b80, NAD: SE/VaLA/00222); CD Sveriges befolkning 1880, post 1880-5-152-6667).

Den 21 november 1881 flyttade Edvard Wlhelm Teodor och hans bror Ernst Albert Vincent från Linköping till Stockholm (Linköpings domkyrkoförsamling AI:73 (1881-1895) Bild 111 / sid 1607, AID: v25736.b111.s1607, NAD: SE/VaLA/00222). Mot slutet av hans levnad bodde han med sin syster Hilma Charlotta på fattighuset i Söderhamn, dit hon tidigare flyttat. Edvard Wilhelm Teodor avled 11 december 1914 i Söderhamn, enligt dödboken. Han står också då som ogift (CD Sveriges dödbok 1901-2009).

Sondottern Hilma Charlotta Hedin
Britta Charlotta födde 2 november 1836 i Linköping en dotter som döptes till Hilma Charlotta (Linköpings domkyrkoförsamling CI:7 (1826-1845) Bild 123 / sid 239).

Knappt 30 år gammal figurerade Hilma Hedin i pressen när hon i Norrköping gav en musikalisk soirée. En notis i Norrköpings tidningar förtäljer: ”En ung östgötska, m:ll Hilma Hedin från Linköping, skulle den 8 d:s, biträdd af flöjtisten O. Westerdahl, genom en musikalisk soirée göra sig känd för den musikälskande allmänheten härstädes såsom sångerska. M:ll Hedin kommer wisserligen hit med ett namn, som ännu ej är kändt inom den musikaliska werlden och utan stora rekommendationer, men hon har af insigtsfulla personer, på grund af sin goda röst och sin redan innehafwande sångtalang, blifwit uppmanad att egna sig åt konsten såsom uteslutande lefnadsyrke. I Linköping, der hon gifwit en musik=soirée, yttrar Östgöta Korrespondenten om henne följande: ‘Soiréegifwerskan uppträdde i tre sångnummer, som af henne utfördes wackert och flärdfritt, och i hwilka hennes ‘omfångsrika’ stämma hade tillfälle att göra sig gällande.’ M:lle Hedin afser med de konserter, hon gifwer inom sin födelseprovins, att samla medel för sitt blifwande utbildande i Stockholm, dit hon ärnar begifwa sig.” (från notis i Tidning för Wenersborgs stad och län 12/5 1865 http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A196252&recordNumber=10&totalRecordNumber=556).

Den 1 juni 1871 – sex år senare – finner vi en notis i Jönköpings-bladet om ”En Dramatisk-Musikalisk Soirée” följande dag ”å härvarande Teater”. Hur gick det med denna karriär undrar man förstås nyfiket…

I husförhörslängden för Linköpings domkyrkoförsamling 1876-1880 bär Hilma titeln demoiselle vilket skvallrar om en god borgerlig status. Vid folkränkningen 1880 står hon som ogift.

Den 1 december 1880 flyttade ”Mamsell Hilma Charlotta Hedin” från Linköping till Söderhamn, enligt Söderhamns husförhörslängd. Vi ser att hon var ägare av fastigheten Asken 9 i staden (Söderhamn AI:23c (1876-1880) s. 731). Hon står kvar i följande volym, som täcker åren 1881-1885 (Söderhamn AI:24a (1881-1885) s. 295).

Men mitt i denna period, den 30 juni 1882, satte hon ut en annons i Tidningen Dalpilen, en tidning som gavs ut i Falun, om en Slöjdskola. Annonsen är undertecknad med ”Hilma Hedin, Slöjdlärarinna från Söderhamn” och lyder: ”Slöjdskola. Ovanligt billigt. Undertecknad undervisar i 10 sorters olika grenar af finare slöjd, deribland förfärdigande af arbeten af deg. Kursen kostar endast 3 kr., och erhåller hvarje elev ett arbete, som är värderadt till nämde belopp. – Anmälningar bör göras nu genast i min bostad hos Enkefru Pettersson, Grufgatan N:o 4.” (http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb%3A104048&recordNumber=25&totalRecordNumber=564). Kanske skvallrar denna annons om ett sommarbesök och om en något knackig ekonomi?

I den följande husförhörslängden för Söderhamn, för åren 1886-1890, ser vi att Hilmas ägande av fastigheten har övergått till Sparbanken. Hon har också tappat sin titel mamsell och står nu som lösdrivare (Söderhamn AI:25a (1886-1890) Bild 290 / sid 286). Hoppar vi ytterligare några år framåt i tiden, till längden för åren 1896-1905, så återfinner vi Hilma Charlotta på stadens fattighus. Boende på fattighuset är även den äldre brodern, och också ogifte, Edvard Wilhelm Teodor Hedin (Söderhamn AIIa:1a (1896-1905) Bild 2450 / sid 237). Ytterligare längre fram, vid folkräkningen 1910, bor hon nog kvar på fattighuset. Adressen som anges är ”Kvarteret 2”. Hon står nu som ”Understödstagare (pension)” och ett lyte anges: ”sinnessjuk” (http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=furingstad&page=20&postid=Folk_121707474&tab=post&AvanceradSok=False). I den sista församlingsbok där Hilma Charlotta finns nämnd, för åren 1906-1923, står det att hon befann sig i Uppsala, gissningsvis på Hospitalet där (Söderhamn AIIa:2d (1906-1923) Bild 3930 / sid 1748). När hon avled den 13 november 1918 var hon kyrkobokförd på Försörjningshuset i Söderhamn. Hon hade också då civilstånd ogift (CD Sveriges dödbok 1901-2009). I dödboken anges som dödsorsak Elefantiasis och diarré (Söderhamn FI:6 (1908-1924) Bild 1870 / sid 182, AID: v136913.b1870.s182, NAD: SE/HLA/1010202).

Sonsonen Ernst Albert Vincent Hedin
Den 1 juli 1839 födde Britta Charlotta sonen Ernst Albert Vincent, också i Linköping.

Den 20 juni 1863, vid närmare 24 års ålder, skrevs snörmakargesällen Ernst Albert Vincent Hedin in på Länslasarettet som låg i staden. Diagnosen var Bulbon och han skrevs ut som frisk efter två och en halv månad, den 9 september 1863. Avgiften för att vara inlagd var 34 öre dagen. Räkningen för den 81 dagar långa sjukhusvistelsen gick därmed på 27 kronor och 54 öre och den betalades den 3 december 1864 (http://www.ep.liu.se/databases/sjukhusrulla/dbrecord.aspx?id=34507). Diagnosen ”Bulbon” skvallrar om att Ernst hade bölder, möjligtvis syfilitiska sådana (Bubons syphilitique).

I husförhörslängden såväl som i Sveriges befolkning 1880 bär han likt sin bror och sin far titeln snörmakare. Han bodde 1880 i S:t Kors kvarter precis som sin fyra år äldre bror Edvard Wilhelm Teodor, var ogift och ensam i sitt hushåll.

Den 21 november 1881 flyttade Ernst tillsammans med samme bror från Linköping till Stockholm (Linköpings domkyrkoförsamling AI:73 (1881-1895) Bild 111 / sid 1607, AID: v25736.b111.s1607, NAD: SE/VaLA/00222). I rotemansarkivet hittar vi uppgiften att han på nyårsafton 1882 flyttade från rote 9, Humlegårdsroten till rote 7, Jakobsroten, och Jakobs församling. I rotemansarkivet finns också anteckningarna: ”Bet. till Kurhuset 1883-10-25” och ”Fan[n]s å Södra Arb Inrätt 1884-01-01”. Kurhuset bahandlade veneriska sjukdomar och Södra arbetsinrättningen, även kallad Dillströmska, var tillsammans med ”Grubbens” (där nuvarande S:t Eriks sjukhus ligger på Fleminggatan på Kungsholmen) de två inrättningar i staden där hem- och arbetslösa fick en sängplats och viss mat.

Ernst dog 8 februari 1884, efter tre år i Stockholm och endast 45 år gammal. Vid sin död var han ogift, bar titeln snörmakeriarbetare, och var skriven som inneboende hos en Sofia Janson på Lutternsgatan 13. Lutternsgatan motsvarar nuvarande Kungsgatan men var vid denna tid en av stadens fattigaste och backigaste gator, en sjabbig gata med skjul och gammal trähusbegyggelse. Men de sista fem-sex veckorna av sitt liv bodde han alltså inte där, utan på Södra arbetsinrättningen (Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv, SE/SSA/0043/3, DIa, rote 7, häfte 7319 (1878-18840822), sida 13 rad 15. Post 073190130150). Ernst Albert Vincent avled den 8 februari 1884 på arbetsinrättningen i lunginflammation (Allmänna arbetsinrättningen F:1 (1860-1894) Bild 66, AID: v81389.b66, NAD: SE/SSA/0105).

Sonsonen Emil Vincent Ferdinand Hedin
Den 25 maj 1842 föddes i Linköpings domkyrkoförsamling Edvard Vilhelms och Britta Charlottas son Emil Vincent Ferdinand Hedin.

Den 31 maj 1871, vid nyss fyllda 29 år, skrevs Emil in på Länslasarettet i Linköping, med diagnosen Syfilis. Han låg inne i nästan åtta veckor och skrevs ut som frisk den 24 juli samma år (http://www.ep.liu.se/databases/sjukhusrulla/dbrecord.aspx?id=34052). I husförhörslängden 1876-1880 står han som provisor (det vill säga en farmaceut som var anställd i stället för att äga sitt eget apotek). I samma längd finns en anteckning om att han 1877 flyttade till Eksjö.

Vid folkräkningen 1880 bar han samma yrkestitel, var ogift som sina syskon och bodde i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, i kvarteret Skrafvelberget Mindre n:o 3. År 1881 flyttade han från Stockholm till Ödeshög, men bar nu titeln cigarrhandlare (Rotemansarkivet). Väl i Ödeshög verkar han ändå ha jobbat som provisor. Han var kvar där i två år.

Den 14 november 1883 flyttade Emil vidare till Grangärde socken i Kopparbergs län (Ödeshög AI:16 (1881-1885) Bild 449 / sid 438, AID: v26670.b449.s438, NAD: SE/VaLA/00472). I Grangärde husförhörslängd bär Emil titeln ”Farmacie studiosus”, vilket är lite förvånansvärt eftersom han tidigare burit titeln provisor. Efter cirka två år i Grangärde bar det den 2 mars 1885 av igen, nu åter till Stockholm (Grangärde AI:20b (1881-1889) Bild 123 / sid 560, AID:v130169.b123.s560, NAD: SE/ULA/12220). Vad hände sedan? Hur länge levde Emil och när och var dog han?

Något om Edvard Vilhelm Hedins och Britta Charlotta Dahlstedts övriga barn
Utöver de fyra barn som nämnts ovan fick paret åtminstone sonen Carl Gustaf Thure den 10 december 1837, tvillingarna Johan Hildur och Hulda Theresia den 21 juni 1840, alla i Linköpings domkyrkoförsamling, samt dottern Nancy (Nanny) Aurora den 15 februari 1847, född i Linköping (Indiko, Demografiska databasen, Umeå universitet). (Hildur är ett kvinnonamn, och motsvaras av mansnamnet Hildor. I husförhörslängden står det dock tydligt ”Hildur”). Johan Hildur dog 29 juli 1841, drygt ett år gammal och hans tvillingsyster den 6 april 1842, knappt två år gammal, båda i Linköping (Indiko). I husföhörslängden för åren 1836-1840 finns snörmakare Edvard Vilhelm Hedins familj upptagen i Tannefors kvarter, n:o 51. Ett kors markerar där att sonen Carl Gustaf Thure dött som liten men något dödsdatum anges inte (Linköpings domkyrkoförsamling AI:35 (1836-1840) Bild 219 / sid 431). Nancy (Nanny)  Aurora blev 20 år gammal. Hon avled i Linköping 21 juli 1867 (Indiko).

– dottern Constantia Euphrosyne Gunilda Hedin
Constantia Euphrosyne Gunilda Hedin föddes 12 mars 1809 i Göteborgs garnisonsförsamling. När hon var fyra år gammal dog hennes far, traktören och f. d. aktören Gustaf Hedin. Hennes mor Maria Theresia Hedin, f. Livin, var då 29 år gammal och slet med ekonomin. I Garnisonsförsamlingens husförhörslängd står modern som ”afflyttad” med Constantia och hennes lillasyster Nancy, men utan någon anteckning om när eller varthän flytten gick. Tre år efter makens död vet vi att Maria Theresia Hedin uppträdde på Djurgårdsteatern i Stockholm, alltså sommarsäsongen 1816 men först den 26 februari 1819 står hon som inflyttad i Hedvig Eleonora församling, nu med båda sina döttrar och med sonen Edvard Vilhelm. En flytt skedde inom staden två år senare, då till Klara församling, och två år efter det, 1823, en flytt åter till Hedvig Eleonora församling.

År 1825, när Constantia var 16 år, flyttade hon till Gävle och Heliga Trefaldighets församling. I samma församling bodde även hennes syster Nancy, också ditflyttad 1825, men systrarna verkar inte ha bott tillsammans. Båda bär i längden titeln ”Mamsell” och i kolumnen ”Frejd” står ”i beviset ingen anteckning” (Gävle Heliga Trefaldighet AI:8c (1821-1825) Bild 69 / sid 63, AID: v134787.b69.s63, NAD: SE/HLA/1010056).

Under påföljande år, den 9 oktober 1826, flyttade Constantia dock åter till Stockholm (Gävle Heliga Trefaldighet AI:9c (1826-1830) Bild 81 / sid 73, AID: v134792.b81.s73, NAD: SE/HLA/1010056). I maj 1827 (datum ej angivet) flyttade hon från Jakobs till Nicolai församling, Storkyrkoförsamlingen. Hennes titel är i utflyttningslängden ”Jungfru” (Jakob och Johannes BIIa:2 (1815-1830) Bild 325 / sid 160, AID: v86322.b325.s160, NAD: SE/SSA/0008). I oktober 18128 flyttade hon från Storkyrkoförsamlingen till Hedvig Eleonora församling, inflyttningen i Hedvig Eleonora skedde den 10 oktober. Hon anges ha varit i tjänst hos perukmakare Björklund (Register till Storykyrkoförsamlingen B:5 (1822-1828), sid/pag 279; Hedvig Eleonora BIa:5 (1828-1832) Bild 320 / sid 29, AID: v85465.b320.s29, NAD: SE/SSA/0006).

– dottern Nancy Evelina Crispina Hedin
Nancy Evelina Crispina föddes 24 maj 1810 i Göteborgs garnisonsförsamling. Vi kan följa henne med sin mor och framför allt hennes ett år äldre syster Constantia fram till 1823.

År 1825 flyttade Nancy till Gävle Heliga Trefaldighets församling enligt husförhörslängden där. Hon står med titeln mamsell och kommentaren i kolumnen ”Frejd”: ”i beviset ingen anteckning” (Gävle Heliga Trefaldighet AI:8e (1821-1825) Bild 179 / sid 173, AID: v134789.b179.s173, NAD: SE/HLA/1010056). Till skillnad från sin äldre syster som bara stannade i Gävle i ett år blev Nancy kvar i fyra års tid. Hon bodde hos repslagaren Mattias Petter Rebetsky och hans familj (Gävle Heliga Trefaldighet AI:9e (1826-1830) Bild 185 / sid 177, AID: v134794.b185.s177, NAD: SE/HLA/1010056). När repslagare Rebetsky och hans familj flyttade inom staden följde Nancy med. Vad kom det sig att systrarna flyttade till Gävle?

Den 22 juni 1829 flyttade Nancy åter till Stockholm (Gävle Heliga Trefaldighet AI:9c (1826-1830) Bild 11 / sid 3, AID: v134792.b11.s3, NAD: SE/HLA/1010056). Någon gång 1827-1835 ska hon ha flyttat från Hedvig Eleonora församling (Register till Hedvig Eleonora utflyttningslängd 1827-1835). Därefter vet vi att Nancy flyttade från Gävle till Hedvig Eleonora församling i december 1831 (Hedvig Eleonora BIa:5 (1828-1832)). Efter ett knappt år, den 4 oktober 1832, lämnade hon församlingen och flyttade till Jacobs församling. Hon var då 22 år gammal. I utflyttningslängden anges att hon föddes 25 maj 1810 i Göteborg (Hedvig Eleonora BIIa:4 (1828-1832)).

Den 22 maj 1841 stod att läsa i Åbo Underrättelser: ”Ångfartyget Solide afgick till Stockholm den 21 Maj kl. 6 f. m. och medförde följande passagerare; Directör Deland med fru och dotter samt fosterdotter Wideberg; Aktörerne Andersson, Hessler, Gille med fru, Olsson Norrby, Hyckert, Wikström med fru och dotter, Bergstedt, Norrman med fru och son, Nygren: Aktriserne, Fru Svanberg, Mamsellerne Johnson, Hedin, Schmidt Machinisten Berg med hustru och dotter samt en gesäll.” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/366183#?page=4).

Den 8 januari 1842 står Nancy som dopvittne vid ett dop i Uppsala och blev också gudmor åt flickan som döptes. Josefina Griselda var dotter till teaterdirektör Deland och hans hustru Lovisa Charlotta. Dopvittnena utgjorde en celeber samling: ”Presidenten Ewelius, fru Svanberg, Prof. Fries, Presidentskan Ewelius, Sysslom. Kallerman, Professorskan Fries, Handl. Schram med Fru, Ålderm. Arendtz, Fru Oldberg, Doctor Söderbom, Dem. Kallerman, Stud. Finér, Dem. Norinder, Acteur Hessler, Dem. Widerberg, Actrisen Strömberg, Dem. Hedin.” Förutom föräldrarna och Nancy själv känner vi bland dopvittnena igen fosterdottern Widerberg (Uppsala domkyrkoförsamling Ca:6 (1813-1854) Bild 240, AID: v126698.b240, NAD: SE/ULA/11632).

Den 7 oktober 1846 finner vi en ytterligare notis från hennes teaterbana. I Åbo Tidningar angavs de resenärer som fem dagar tidigare hade anlänt till staden, bland andra: ”TeaterDirektör Deland m. Fru och 2 barn, Aktören Norrman m. Fru och son, Aktören Hessler m. Fru, Aktörerne Weselius, Pousette, Södergren och Lindström, Fru Swanberg, Mams:na Frischman, Liljegren, Hedin och Ekström” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/511956?term=Hedin#?page=3).

Den 10 mars 1847 stod att läsa i Helsingfors Tidningar en recension av en nyskriven pjäs av den svensk-finländske författaren Fredrik Berndtson. Pjäsen som var en komedi hette ”Enleveringen” och fick rätt vass kritik i tidningen, men om framförandet skrev recensenten: ”På scenen gafs den så wäl man kunde önska, och särskildt beröm förtjenar Mamsell Hedin som Lotta” (http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/binding/384999?term=Hedin#?page=1).

Aktrisen Nancy Evelina Crispina gifte sig hösten 1847, 37 år gammal, med aktören Carl Johan Lindström, 31 år, hennes kollega i Delands teatersällskap att döma av ovanstående tidningsnotis. Lysning togs ut 29 augusti i Gävle Heliga Trefaldighet och vigseln skedde 16 oktober 1847 i Norrköping (Gävle Heliga Trefaldighet CII:32 (1847-1847) samt Gävle Heliga Trefaldighet CI:14 (1846-1850) Bild 81 / sid 91, AID: v134976.b81.s91, NAD: SE/HLA/1010056). Redan 10 september 1849 ansökte Acteuren Carl Johan Lindström om konkurs hos Stockholms magistrat. Ansökan avslogs dock vid möte 17 september 1849 (Stockholms magistrat och rådhusrätts arkiv C5a:14).

År 1867 vet vi att Nancy bodde i Hedvig Eleonora församling, i kvarteret Lindormen (Hedvig Eleonora AIa:64 (1866-1867)) och två år efter det, när hon 59 år gammal lämnade in sin mantalsuppgift i oktober 1869, för 1870 års mantalsskrivning, står hon som medellös skådespelaränka (Stockholms stadsarkivs register till mantalslängder). Ytterligare nio år senare återfinner vi henne i rotemansarkivet, under åren 1878-1894. I Sveriges befolkning 1880 står hon som aktörsänka och boende ensam på Wedbäraren no. 1, Hedvig Eleonora församling. Hon avled i Hedvig Eleonora 84 år gammal, den 22 december 1894. I hennes bouppteckning 1895 upptas inga kända arvingar. Nancy testamenterade i stället till operasångaren Olssons änka Josefina Griselda Deland, hennes guddotter. En ring tillföll Nancys bror, snörmakerifabrikören Edvard Hedin i Linköping (Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning EIIa12:733 (1895-1895) Bild 2390, AID: v223508.b2390, NAD: SE/SSA/0145a).

Epilog
Det återfunna passet för ”Tracteursenkan Maria Theresia Hedin” har inspirerat till en släktutredning med åtminstone tre generationer av dansörer, aktörer och aktriser. Först av teaterbegåvningarna i vår sammanställning är Olof Livin – figurant, danseur och akademidansmästare/directeur. Bland hans fyra döttrar vet vi att två, Maria Thersia och Eva Regina, var aktriser, och båda gifta med varsin aktör. Av Maria Theresias fyra barn vet vi att även där blev två aktörer/aktriser, nämligen Gustaf Theodor Urban och Nancy Evelina Crispina. Nancy gifte sig med en aktör, Carl Johan Lindström. De hade inga barn, men Nancys guddotter Josefina Griselda Deland var dotter till en teaterdirektör och änka efter en operasångare.

Teaterns värld kan fängsla. Samtidgt visar berättelserna ovan att de liv som dessa acteurer, actriser, akademiedansmästare och figuranter levde var dramatiska i sin egen rätt. Man levde i en värld som var mindre trygg än vår och verkade inom ett yrke som var mindre tryggt än många andra. Samtidigt som Maria Theresias far Olof kom från en prästsläkt, och samtidigt som flera av hans döttrar gifte sig med söner från ”fina ” familjer, så medförde steget upp på tiljorna för samtliga inblandade en ständig kamp mot fattigdom, det vittnar dokumenten tydligt om. Teaterns värld var en värld där folk ur de högre klasserna mötte det många gånger utfattiga teaterfolket. Aktörer och aktriser blandas med professorer och professorskor när en teaterdirektörs dotter döps. Rådmannens son blir skådespelare och byter som av en händelse namn i detta yrkesskifte. Akademiedansmästaren som kommer från en prästsläkt jobbar vid Kungliga Akademien i Åbo. Samtidigt hade den familj han växte upp i varit så fattig att två av hans systrar periodvis lämnats in på barnhuset i Stockholm. Dokumenten berättar mycket och även om vi inte kan få den kompletta bilden av dessa människors liv så väcks vår nyfikenhet för den slitsamma men också färgstarka – och flärdfulla – verklighet de levde i.

Släktsammanställning
Om vi sammanställer huvuddelen av den information vi har, och utgår ifrån Maria Theresias farfar, så ser släktbanden i tabellform ut så här:

TABELL 1
Olof Livin, f. 19/6 1709, d. ?/? ???? i Säby, Jönköpings län. 1729 student i Uppsala, 1747 kaptenslöjtnant och ryttmästare, avsked 1749.
G. m. Maria Barbro Zierman, f. 173(1), d. ?/? ????. Dotter till kungliga köks- och källarmästaren Peter Zierman och hans hustru i tredje äktenskapet, Maria Torsell.

Barn:
Catharina Maria Livin, f. 5/7 1752 i Västra Ny, Östergötlands län, d. 6/11 1788 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm.
Olof Livin, f. 1754. Se tab. 2
Hedvig Margareta Livin, f. 11/5 1758 i Linköping, d. 10/1 1761.
Emerentia Ulrika Livin, f. (27 el.) 28/10 1760 i Klara församling, Stockholm. På Frimurarbarnhuset i Stockholm 16/6 1770 (el. 1771) till 23/12 1772. G. 24/12 1787 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, m. sejlargesällen Eric Wiberg.
Hedvig Margareta Livin, f. 15/7 1763 i Klara församling, Stockholm, d. 31/10 1763.
Hedvig Charlotta Livin, f. 15/1 1765 i Klara församling, Stockholm.
Barbro Lucia Livin, f. 13/12 1765 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm. På Frimurarbarnhuset i Stockholm 23/12 1772-1/6 1773 och 18/3 1775-7/9 1779.
Claes Fredric Livin, f. 13/4 1767 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm.
Johan Fredric Livin, f. 22/4 1769 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm.

TABELL 2
Olof Livin, f. 1754 i ?, d. 6/6 1815 i Härnösand. Figurant, danseur och Academi=Dansmästare.
? – 1770, 1780-1787 – ? i Stockholm,
? – 1789-1796 – ? i Åbo,
? – juni 1815 i Härnösand.
G. 30/9 1782 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, m. Eva Elisabeth Thun, f. 1761??, d. ??, dotter till portvakt Johan Hagelbeck, f. c:a 1703, d. 21/8 1776 i Jakob, Stockholm och Anna Maria Telin, f. c:a 1726, d. 4/2 1785 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm. Modern gifte om sig med vaktmästaren vid kanslikollegiet Christoffer Thun, d. 29/11 1789 i Storkyrkoförsamlingen.
Eva Elisabeth levde med Olof
1782-1787 – ? i Stockholm,
? – 1789-1793/el. 1796 – ? i Åbo,
och utan Olof
? – 1801 – ? i Björneborg,
? – 1802 – ? i Lappfjärds socken, Vasa län,

? – 1805 i Stockholm,
1805-1808 i Norrköping,
1808-1808 i Lund (eller inte alls) och
1808 – ? i Göteborg.

Barn:
Maria Theresia Livin, f. 5/8 1783 i Hovförsamlingen, Stockholm. Se tab. 3
Eva Regina Livin, f. 10/12 1785 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 1/10 1811 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Se tab. 6
Anna Elisabeth Livin, f. 15/8 1787 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 28/12 1827 i Stockholm. G. m. Carl Maximilian von Linde, f. 13/6 1793 i Stockholm. Fältväbel, styckjunkare och extra ordinarie kontorsskrivare. Skilda 17/7 1827. Paret hade inga barn.
Catharina Lovisa Livin, f. 29/9 1793 i Svenska församlingen, Åbo, d. 27/11 1827 i Hedvig Eleonora, Stockholm. G. 6/4 1823 i Klara församling, Stockholm, m. betjänten, sedermera vaktmästaren Johan Hultman. Inga kända barn.

TABELL 3
Maria Theresia Livin, f. 5/8 1783 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 10/5 1833 i Linköpings domkyrkoförsamling. Skådespelare.
? – 1802-1804 i Göteborg
1804 i Malmö
april 1806 i Norrköping
aug-dec 1806 i Göteborg
mars 1807 i Malmö
sept-dec 1807 i Göteborg
? – feb 1808 i Linköping
feb-april 1808 i Göteborg
okt 1808-juni 1814 i Göteborg
? – sommaren 1816 – ? i Stockholm
(dec 1818 resa Karlskrona-Stockholm)
(feb 1825 resa Örebro-Sala)
dec 1827 – ? i Linköping
? – 1830, 1832 – ? i Stockholm
(1831 resa till Åbo)
? – 1833 i Linköping
G. 22/3 1807 i Malmö Caroli församling m. Gustaf Hedin, f. 1776 i ?, d. 1/5 1813 i Göteborgs garnisonsförsamling. Aktör, senare traktör. Han hade tidigare varit gift, 31/12 1799 i Kristianstads stadsförsamling, med balettdansare och skådespelare Helena Sophia Smedberg, f. 1771, d. 20/1 1804 i Göteborgs garnisonsförsamling. De hade dottern Gustafva Amalia, f. 19/8 1800 i Kristianstads stadsförsamling.
Gustaf Hedins tid fram till giftermålet med Maria Theresia Livin:
1796-1799 i Stockholm
? – 1799 – ? i Kristianstad
1801-april 1802 i Göteborg
maj-okt 1802 i Stockholm

Barn:
Gustaf Theodor Urban Hedin, f. 4/4 1806 i S:t Olai församling, Norrköping, d. 21/3 1858 i Stockholm. Se tab. 4
Edvard Vilhelm Vincent Thure Hedin, ”enligt moderns uppgift” f. 11/7 1808 (eller 1807?), d. 3/3 1879 i Linköpings domkyrkoförsamling. Se tab. 5
Constantia Euphrosyne Gunilda Hedin, f. 12/3 1809 i Göteborgs garnisonsförsamling, d. ??Vidare öden?
Nancy Evelina Crispina Hedin, f. 24/5 1810 i Göteborgs garnisonsförsamling, d. 22/12 1894 i Hedvig Eleonora, Stockholm. 1847 aktris, 1869 meddelös skådespelaränka.
? – december 1831 i Gävle
december 1831-1832 – ? i Stockholm
? – 1847 – ? i Gävle och Norrköping
? – 1849, 1867-1869, 1878-1894 i Stockholm.
Vid bouppteckning 1895 efter hennes bortgång året innan anges inga arvingar.
G. 16/10 1847 i Norrköping (men lysning i Heliga Trefaldighet i Gävle) m. Carl Johan Lindström, f. ??, d. före 1869 i Stockholm? Aktör.

TABELL 4
Gustaf Theodoer Urban Hedin, f. 4/4 1806 i S:t Olai församling, Norrköping, d. 21/3 1858 i Stockholm. Skådespelare.
Gustaf var mycket på resande fot i teatersällskap men
1837 mantalsskriven i Hedvig Eleonora församling, Stockholm,
1850 mantalsskriven i Jacobs församling, Stockholm och
1854 mantalsskriven i Katarina församling, Stockholm.
G. 27/6 1841 i Hedvig Eleonora, Stockholm m. Aurora Amalia Wallén, f. 4/9 1815 i Jacobs församling, Stockholm, d. 1/1 1878 i Jönköpng. Hon var dotter till urmakaren Johan Wallin och Christina Charlotta Hammarström. Efter makens död 1858 bodde Aurora Amalia 1861 på Ladugårdsland övre, Stockholm.

Barn:
Theodor Thomas Adolf Knut Hedin, f. 18/11 och döpt 9/12 1834 i S:t Petri församling, Malmö, d. 29/10 1837 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm.
Edvard Frithiof Hedin, f. 30/1 och döpt 4/2 1837 i Örebro församling. År 1851 i Kristina församling, Jönköping, som bleckslagarlärling, 1854-1857 i Skeppsholmens församling som sjöartillerist, nummer 50 i nionde kanonierkompaniet, och boende på Ladugårdslandet nedre i Stockholm. Tog 1867 värvning för tre år i USAs flotta. Vid bouppteckning efter modern 1878 på okänd ort.
Hildur Antonio Hedin, f. 16/1 1839 i Kristianstad stadsförsamling, d. ??Vidare öden?
Otto Gustaf Quintinus Hedin, f. 31/10 1840 i Göteborgs domkyrkoförsamling, d. ??. 1854 fosterson hos Jungfru Brita Ålander i Stockholm, 1859 boende med bror och mor i Hedvig Eleonora församling och 1869 f. d. Trädgårdsmästare och boende i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.
Hugo Waldemar Hedin, f. 17/3 1845 i ?., d. ??. 1859 boende med mor och bror i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.
Agnes Mathilda G. Th.sdotter Hedin, f. 19/8 och döpt 21/8 1846 i Visby församling, d. ??Vidare öden?

TABELL 5
Edvard Vilhelm Vincent Thure Hedin, ”enligt moderns uppgift” f. 11/7 1808 (eller 1807?), s. 3/3 1879 i Linköpings domkyrkoförsamling. Snörmakare, senare snörmakerifabrikör i Linköping.
– 1831 i Stockholm
1831-1832 i Norrköping
1832-1842 – ? 1879 i Linköping
G. 22/12 1832 i Linköpings domkyrkoförsamling m. Britta Charlotta Dahlstedt, f. 12/5 1802 i Norrköping.

Barn:
Edvard Wilhelm Teodor Hedin, f. 17/2 1835 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 11/12 1914 i Söderhamn. 1880 snörmakare, ogift och boendes i Linköpings domkyrkoförsamling, 1881- ? i Stockholm, ? – 1914 i Söderhamn.
Hilma Charlotta Hedin, f. 2/11 1836 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 13/11 1918 i Söderhamn. -1880 i Linköping, 1865 sångerska, 1876 ”demoiselle”, 1880-1914 i Söderhamn, 1880 mamsell och fastighetsägare därstädes, juni 1882 slöjdlärarinna i Falun, efter 1885 lösdrivare i Söderhamn, 1910 understödstagare (pensionär). Levde ogift.
Carl Gustaf Thure Hedin, f. 10/12 1837 i Linköpngs domkyrkoförsamling. Död som liten ??.
Ernst Albert Vincent Hedin, f. 1/7 1839 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 8/2 1884 på Allmänna arbetsinrättningen i Stockholm, då skriven i Jakobs församling, Stockholm. 1880 snörmakare, ogift och boendes i Linköpings domkyrkoförsamling, 1881-1884 snörmakararbetare i Stockholm.
Johan Hildur Hedin, f. 21/6 1840 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 29/7 1841 i Linköping.

Hulda Theresia Hedin, f. 21/6 1840 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. 6/4 1842 i Linköping.
Emil Vincent Ferdinand Hedin, f. 25/5 1842 i Linköpings domkyrkoförsamling, d. ??. Flyttade 1877 från Linköping och föräldrahemmet till Eksjö. 1880 provisor, ogift och boendes i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, 1881 utflyttad till Ödeshög, med yrkestiteln cigarrhandlare, 1883, som provisor, från Ödeshög till Grangärde i Kopparbergs län och 1885 åter till Stockholm.

TABELL 6
Eva Regina Livin, f. 10/12 1785 i Hovförsamlingen, Stockholm, d. 1/10 1811 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Skådespelare.
nov 1802-okt 1803 i Göteborg
jan-juni 1806 i Göteborg
sommaren 1810 – ? – sommaren 1811 i Stockholm
G. m. Carl Wildner, f. ?/9 1774 i Norrköping som Carl Engeström, d. 6/10 1844 i Stockholm. G. 2:o 1812 m. Debora Aurora de Broën.

Barn:
Edvard Wilhelm Wildner, f. omkr. 1805-1806 (när och var?). Död före 1844 (när och var?).
Seth Eberhard Wildner, f. 1/10 1811 i Stockholm, d. ??. Var 1831 sjöman och vistades i New York. Levde 1839.