Projekt

Namnregistret inom projektet Inrikes pass fylls på med nya namn kontinuerligt. Idag nådde vi 19 335 sökbara poster. Fler namn ger fler träffar och nya spännande upptäckter.

Inte minst när det gäller apotekaren Samuel Perman. Den notis som finns nedan om honom väckte intresse. Chris Bingefors letade fram lite apotekarhistoria och skrev i GFs Facebookgrupp om vad hon hittade. Den apotekare Perman som verkade i Östersund är sannolikt inte samme apotekare Perman som dyker upp i Kristinehamns passjournaler! Här finns plats för rättelse…

Vem var han då, apotekaren Perman i Kristinehamn. Jo, Samuel Perman den yngre var son till Samuel Perman i Östersund. Han var fältapotekare i fälttåget i Tyskland och i Norge 1814. Han köpte apoteket i Kristinehamn 1815, sålde det 1820 och köpte en egendom i Ölme. Han erhöll 1840 burskap i Kristinehamn som handlande med in- och utländska växter och frön. Allt enligt Sveriges apotekarehistoria.

Hur avspeglas då detta i passjournalerna från Kristinehamn? Följande resor återfinns i journalerna:

• 3 juni 1815 erhöll ”Öfver Fält Apotekaren” Perman pass för resa från Kristinehamn till ”Diverse inrikes städer och orter”. Passet var giltigt ett år.
• 2 juni 1817 erhöll ”Öfv. Fält Apotekaren” Perman pass för resa från Kristinehamn till Östersund.
• 2 maj 1818 erhöll ”Fru Apotekerskan” A. C. Perman pass för resa från Kristinehamn till Stockholm.
• 23 oktober 1820 erhöll ”Fält Apotekaren S. Perman, dess Fru och 2ne systrar” pass för resa från Kristinehamn till Stockholm, och slutligen
• 30 oktober 1821 erhöll ”Fältapotekaren” Sam. Perman pass för resa från Kristinehamn till Stockholm.

Det är roligt när bilder klarnar. Tack, Chris, för rättelse och uppdatering!

”Barometern” för Inrikes pass namnregister har idag stannat på 17 925 poster. Vissa namn dyker upp en gång, andra flera gånger. De som dyker upp ofta är genomgående personer som reste i sitt yrke. Som till exempel den berömde Samuel Perman.

Vet du vem Samuel Perman var? Inte? Jo, han var en viktig person i Östersunds tidiga historia. Släktforskarföreningen i Östersund, Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare, hade tidigare sina lokaler på Samuel Permans gata. Perman var apotekare men också en temperamentsfull och färgstark man i stadens styre.

Östersund grundades 1786 av Gustaf III. När Jämtlands län inrättades 1810 blev Östersund dess residensstad. Men staden växte till en början långsamt och 1820 hade man inte mer än 400 invånare. När stadens historia beskrivs på kommunens egen hemsida ostersund.se så lyder rubriken: ”Östersund, en laglös håla i vildmarken”. Om Samuel Perman står det på samma sida: ”Östersundsapotekaren Samuel Perman, som vid sidan av apotekssysslorna också var ordningsman, domare, åklagare och straffexekutor under åren 1807-1830 hade bråda dagar. Han sågs ofta inspektera gatorna. Ertappade han någon småtjuv kunde han släppa honom, efter några vinande rapp med sitt bamburör, med orden Stjäl i Ås, stjäl i Brunflo, stjäl på Frösön och stjäl i helvete, men stjäl inte i Östersund!”

Det är spännande att se Samuel Perman dyka upp i passjournalerna. Kristinehamns passjournal som nu har indexerats hela perioden från 1812 till 1821 upptar Samuel Perman inte mindre än fyra gånger och hans hustru en gång. Denne man som hade ”bråda dagar” i Östersund hade även tid till resor. Han bär i passjournalen titeln fältapotekare, en militär titel. Passjournalerna visar hans resor i yrket, ger ökad kunskap om denne färgstarke man i Östersunds tidiga historia och väcker en nyfikenhet. Vad var en resande apotekares ärenden under tidigt 1800-tal? Var Perman ute i militära ärenden? Sålde han örter från Jämtland? Sålde han eget framställda farmaceutiska preparat? Var hans hustru ute i hans ärenden eller i egna?

Tack vare pålitliga indexerare hålls ett stadigt tempo i registreringen till namnregistret, med c:a 500 namn per vecka, eller c:a 2 000 namn per månad.

I veckan gjorde KakelungsmakarEnkan M. E. Hagström debut i registret. Hon erhöll 18 september 1813 ett pass på Örebro slott för resa till Vesterås ock åter på 14 dagar. I passjournalen är noterat ”för fatalier”.

Vi har nu tack vare idoga indexerare nått 15 274 poster i namnregistret till passjournaler från 1810-talet.

Vem var den person som blev registrerad som post nr 15 000? Jo, ”Ryttmästerskan Fru von Wicken” som den 6:e februari 1814 fick ett pass utfärdat för resa från Wexiö till Vimmerby. Det låter kallt att ge sig ut i februari. Vi får hoppas att hon var välklädd för resan.

Med c:a 100 resenärer från Kristinehamn 1815 nu registrerade så uppnådde personregistret idag 13 067 poster. Handelsmän, hökare, fruar, mamseller, sejlare, hattmakaregesäller, trädgårdsmästare, friherrinnor, lantmätare, bagare, båtsmansänkor, pigor, drängar och betjänter, ja, det är en brokig samling. Och sin tredje registrering fick ”ThengjutareEnkan Inga C. Silljeström” som i januari 1815 erhöll ett resepass på ett år till ”åtskillige Inrikes FriMarknader”.

Välkommen in på medlemssidorna att botanisera!

Medlem Lars-Erik Almberg registrerade den 10 000:e posten i personregistret till Inrikes pass. Registreringen var för Lumpsamlaren Lars Segerman som den 5 november 1813 (för nästan exakt 199 år sedan!) fick ett pass på Linköpings läns landskansli ”at på 3 månader resa i detta och nästgränsande Län”. Läs mer i GF-aktuellt nr 13!

De som registreras för närvarande är personer som var ute och reste 1813 och 1814. Vilka var de? Historien är levande i passjournalerna. På Norrbottens läns landskansli utfärdades bland många andra pass även pass för några ryska desertörer. Dan före julafton december 1813 fick 32-årige Doroschir Wasilioff och 35-årige Wasilii Ivanoff ett gemensamt pass på två månader för att resa till Stockholm. Om Wasilioff antecknades att han hade mörka hår, var smal till växten, endast talade ryska och hade ett stort ärr på högra armen, om Ivanoff att han hade svarta hår och ögonbryn, avlångt ansikte, var smal till växten och 5 fot 9 tum lång (171 cm).