Ett pass berättar – Carl Fredrik Svensson

Här nedan följer en kombinerad levnadsberättelse och släktkrönika som utgår från passtagaren snickargesällen Carl Fredrik Svensson som 1853 i Norrköping erhöll ett pass för resa till Kristiania (Oslo), en berättelse så som vi har lyckats få ihop den. Om du har någon ytterligare uppgift, skicka då ett e-brev till inrikespass@genealogi.net så ska vi gärna komplettera berättelsen med den.

För att börja denna historia från början så backar vi till passtagarens föräldrar och några år innan han själv föddes…

Far och mor – Anders och Anna Maria

Stockholm 1820
År 1820 fanns i Stockholm en skomakargesäll vid namn Anders Svensson. Han var född i Närke och hade sannolikt kommit till huvudstaden i jakten på arbete, eller laga försvar som det hette. På Valborgsmässoafton detta år gifte han sig i Maria församling på Söders höjder, med Anna Maria Persdotter Widman. Hon var 27 år gammal, han skulle precis fylla 22 dagen efter bröllopet (han var född 1/5 1798, hon 30/1 1793).

Ringkarleby socken 1820-1823
Redan samma år – 1820 – flyttade Anders och Anna Maria ut från Stockholm. Flytten gick till en socken precis nordöst om Örebro, på Hjälmarens norra strand, som då hette Ringkarleby (nu Rinkaby). Inte osannolikt är att detta var Anders hemförsamling, han var ju född i Närke. Kanske hyste han hopp om att där finna bättre arbetsmöjligheter och kanske klara livhanken bättre för sig och sin familj med stöd av sin egen släkt.

I Rinkaby föddes parets första barn, sonen Anders Gustaf, den 21/2 1821, och även son nummer två, Lars Peter, den 25/11 1823. Men lite förunderligt är att en flytt från Rinkaby till Örebro uppges ha skett 28/11 1823, alltså när lilla Lars Peter var endast tre dagar gammal. Det var väl tur att flytten bara gick till grannförsamlingen! (Rinkaby AI:6, s. 43 och 64)

(I äldste sonens födelsenotis uppges moderns namn vara Cherstin Andersdotter. På fadern står ”gifta drengen”, och moderns ålder 28 år stämmer väl med Anna Marias ålder. Men av någon anledning stämmer inte hennes namn…)

Örebro 1823-1826
I Örebro blev man kvar några år. En flytt tillbaka till Rinkaby skedde 1826. Intressant är att tredje sonen, vår huvudperson Carl Fredrik, likt sina äldre bröder föddes i Rinkaby, nämligen 13/12 1826. Kanske låg det en tanke i detta? En god svärmor som bistod vid nedkomsterna? (Rinkaby AI:6, s. 43 och 64).

Stockholm 1828-183?
Efter knappa två år, 22/9 1828, bar det ånyo av. Flytten gick åter till Stockholm (Rinkaby AI:7, s. 67). Vi hittar familjen i Storkyrkoförsamlingens inflyttningslängd 1827-1832 (Nikolai BI:8, sid/pag. 263), alltså i ”Staden”, det vi nu kallar Gamla stan. På 1830-talet hittar vi dem i utflyttningslängden (Nikolai BII:8, s. 36).

Tystberga 1832-1834
Nästa flytt väcker nyfikenhet. Familjen flyttar till Tystberga församling i Södermanland i början av 1830-talet, en socken vid kustbandet utanför Nyköping. Varför Tystberga, varför Sörmland? De två följande barnen, sonen Johan Adolph och Sophia Albertina föddes i Tystberga 24/3 1832 (Tystberga C:4, sid. 82) och 28/1 1834 (Tystberga C:4, sid. 88).

Lästringe 1836-1845
När barnen Axel Wilhelm och Maria Charlotta föddes i Lästringe socken, precis norr om Tystberga, 18/12 1836 och 1/2 1838, hade Anna Maria under en period på 17 år fött 7 barn. Vi kan gissa att äldste sonen Anders Gustaf, f. 1821, i 15-16-årsåldern just lämnat boet (Lästringe B:2 (1836-1860), bild 12, AID: v59988.b12, NAD: SE/ULA/11047). Vid denna flytt var väl vår blivande passtagare Carl Fredrik i 10-årsåldern. Han närmade sig “vuxen” ålder så smått.

Carl Fredrik
Nyköping 1845-184?
År 1845, när Carl Fredrik var 18-19 år gammal, var det så hans tur att lämna föräldrahemmet. I Lästringe husförhörslängd hittar vi en anteckning att han har lämnat socknen och flyttat in till Nyköping. Nu, i denna relativt unga ålder (med våra mått mätt) har han redan råkat ut för en olycka. Han är “ofärdig å vänster hand där alla fingrar är borta” (Lästringe AI:9, 1841-1845, bild 55/s. 51, AID: v59976.b55.s51, NAD: SE/ULA/11047). I utflyttningslängden står han med ett efternamn, eller ska vi säga familjenamn, alltså inte patronymikon. Han kallas Svensson, vilket kan verka ologiskt eftersom hans pappa hette Anders. Men redan vid den här tiden började patronymikon övergå till familjenamn, så helt konstigt är det inte (Lästringe B:2, 1836-1860, bild 13, AID: v59988.b13, NAD: SE/ULA/11047). Ska vi tänka oss att Carl Fredrik, som åtta år senare fick ett pass som snickargesäll, var högerhänt och svängde hammaren med höger hand?

Stockholm 184?-(1849)-1851
Hur länge Carl Fredrik blev boende i Nyköping vet vi inte. Hösten 1849 vet vi i varje fall att han var tillbaka i Stockholm. I oktober varje år ämnades uppgifter till följande års mantalsskrivning, och i Maria och Katarina församlingar finns han med i mantalsregistret 1850, boende i kvarteret Häcklefjäll (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1850, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:49/16 (1850), bildid: A0057272_00971). Kvarteret ligger alldeles på andra sidan gatan (Högbergsgatan) från Katarina kyrka.

Västerås 1851-185?
Från Katarina församling flyttade Carl Fredrik 10/3 1851 till Västerås (Katarina BII:6 (1850-1854) Bild 190 (AID: v86955.b190, NAD: SE/SSA/0009).

Norrköpingspass 1853, framsida, webbild

Norrköping 1853
Den 25:e Juli 1853 utfärdades så på Norrköpings rådhus det pass som nu alltså GF förvärvat. Passet är tryckt, har ett tjusigt Charta Sigillata på 6 skilling högst upp och har den inledande texten ”BORGMÄSTARE OCH RÅD uti SJÖ- och STAPELSTADEN NORRKÖPING”. Dokumentet är ifyllt av skrivare L. J. Löfvander, undertecknat av borgmästare P. Lagergren och texten lyder: ”Göre veterligt: att som Snickare Gesällen Carl Fredrik Svensson, med företeende af behörige bevis, anmält sig skola afgå till Christiania, för att söka arbete, och derföre anhålit om Rese-Pass; alltså är, Författningarne likmätigt, till alla Vederbörande, Borgmästare och Råds ödmjuka och vänliga begäran, att bemälde Carl Fredrik Svensson som bör inträffa i Christiania inom Sex Veckor härefter, såsom uti sin rätta resa stadd, måtte  fritt och obehindradt passera.” (klicka på passet för att få en större bild)

Enligt det kungliga påbud som 1812 utfärdades för passadministrationen i landet skulle för ”andre personer, som ej äro Embets- och Tjenstemän, Bofaste eller Borgare” – med andra ord, de som var mindre betrodda – ”ålder, samt korrt beskrivning om de hufwuddrag i hans utseende, som göra honom igenkännelig” anges. Så var fallet med Carl Fredrik. Följaktligen får vi reda på att han var 26 år gammal, hade ljusbrunt hår, blå ögon, ovalt ansikte och var 10 kvarter och 5 tum lång. Längden motsvarar i dagens måttenheter 174 centimeter.

Vänersborg 1854
I passet skrivs att Carl Fredrik ”bör inträffa i Christiania inom Sex Veckor”. Passet utfärdades 25/7 1853 och alltså borde han ha inträffat där i september samma år. Men det gjorde han nu inte. Efter cirka 8 månader, 7/3 1854, hade han kommit till Vänersborg, där han fick en påskrift i sitt pass: ”1854 den 7 mars upvist å LandsCanzliet i Wenersborg, och gäller för afgång till Christiania, betygar p. b. C. W. Een”. Att tiden i passet inte stämde överens med verkligheten är i sig inte ovanligt.

Norrköpingspass 1853, s. 2 delförstoring

Fredrikshald 1854
Men nu blev det resa av! Efter endast fyra dagar var Carl Fredrik i Fredrikshald (numera Halden): ”Indleveret paa Frerikshalds Politikammer den 11 Marty 1854.” Sju månader senare hämtade Carl Fredrik ut sitt pass hos polisen för avresa till Christiania: ”og igjen udleveret 23 October s. a. for Reise til Christiania. For Politiengteren(?) P. E. Karlberg”.

Sarpsborg 1855
Nå, kom han till Oslo eller inte? Ja, kanske. Men tre och en halv månad senare lämnade han in passet till polisen i Sarpsborg: ”Indlevereret paa Sarpsborgs Politikammer den 3 Februar 1855”. Detta är den sista anteckningen i passet.

Både Fredrikshald och Sarpsborg ligger i Østfold fylke, det län som gränsar till Sverige norr om Bohuslän. Öster- och söderut gränsar detta län till Sverige, västerut till Oslofjorden och norrut till Akershus fylke. Akershus gränsar i sin tur till Oslo (som utgör ett eget fylke). När man från Sverige reser in i Norge är de första kommunerna i Østfold fylke man kommer till just Haldens och Sarpsborgs kommuner, så som Carl Fredrik gjorde.

Fredrikshald 1856-1859
I norska digitala källor finner vi en flytt från Vänersborg till Fredrikshald 1856. Den attest Carl Fredrik ska ha haft med sig var utfärdad 7 (el. 4)/5 1854 enligt den norska källan. Sannolikt är detta en felaktig avskrift av 7/3 1854, det datum då passet påskrevs i Vänersborg. ”Carl Fredrik Svendsen” står vid inflyttningen som ”Snekkersvenn”, ogift, och flyttade in på Sygehuusgaden i Fredrikshald.

Här sker en övergång från civilståndet ogift till civilståndet gift för både snickargesällen och hans blivande maka. Den 27/9 1857 gifte sig Carl Fredrik Svensson i Fredrikshald med Anne Marie Olsdatter. Brudgummens fader anges korrekt heta Anders Svensson (Østfold fylke, Halden, Ministerialbok nr. I 7, 1857-1865, Ekteviede 1857, s. 281).

Samtidigt som Carl Fredrik och Anne Marie gifte sig döpte de sitt första barn, en son som fick namnet Carl Bernhard, var född 21/5 1857 och som alltså var utomäktenskapligt född. Carl Bernhard dyker dock inte upp igen i andra källor, och avled sannolikt som liten. I en uppgift från FamilySearch skulle han ha döpts 27/9 1858, alltså på ettårsdagen av föräldrarnas bröllop, men i originalkällan, födelse- och dopboken (som finns avfotograferad och sökbar på nätet) står korrekt årtal. Det är alltid viktigt att gå till originalkällan! http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20060329040114.jpg

Carl Fredrik och Anne Marie fick därefter en dotter 14/10 1858, i Tune, Østfold, grannsocken till Sarpsborg. Dottern fick heta Caroline Bolette, men dog redan efter tre månader, den 14/1 1859 i Sarpsborg (Begravda 1859, Tune).

Sarpsborg 1859-1867
Vi finner en flytt 22/7 1859 från Fredrikshald till Sarpsborg. ”Carl Fredrik Svendsson” antecknades komma till staden ”For at søge Arbeid ved Snedkerprofesjon”, och flyttade in på St. Marie gate i staden tillsammans med Anne Marie Olsdatter, f. 19/6 1835 i Id, Østfold fylke (Inflyttade svenskar till Østfold, Digitalarkivet).

Parets tredje barn, Caroline Bolette, föddes 3/6 och döptes 1/7 1860 i Sarpsborg.

Carl Fredrik och hans hustru Anne Marie återfinns som dopvittnen i Sarpsborg 21/9 1862 (Sarpsborgs historielag).

I födelseboken från Sarpsborg finner vi ett fjärde barn, dottern Anna Adolfine. Hon föddes 30/8 och döptes 8/11 1863. Carl Fredrik står som ”Snedkersvend”. Han och Anne Marie Olsdr. bodde kvar på Mariegaten. http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20060320040905.jpg

Vi hittar en uppgift från 24/8 1864 och Sarpsborg. Dottern Anna Adolfine, 11 månader gammal, vaccinerades. http://sarpsborghistorielag.files.wordpress.com/2011/08/vaksinasjon.pdf

Carl Fredrik, Anne Marie och barnen blev kvar i Sarpsborg några år. I Sarpsborgs folketelling 1865 finns de med. Han anges vara 38 år och född i Sverige, hon 29 år och född i Ide Prestegjeld (församling), döttrarna Caroline Bolethe 6 år och Anne 3 år, båda födda i Sarpsborg.

Den 16/3 1866 föddes en son, Rikkard, och döptes 21/5. Carl Fredrik har samma titel, ”snekkersvend”. Paret bor ”ved Torvet” (Sarpsborgs historielag).

Och 21/1 1867 avled, och 26/1 begravdes dottern Anna Adolfine. Bostaden var nu Møllergaten (Sarpsborgs historielag).

Kristiania (Oslo) 1867/-68-
År 1867 eller -68 skedde en flytt till Kristiania. En dotter, Adolfine Elise,  föddes där 23/11 1868. En son föddes 18/9 och döptes 26/12 1871 till Olaf Gunerius.

Den 4/10 1874 hittar vi nästa notis från Kristiania. Äldsta dottern, Caroline Bolette, konfirmerades i Grønland menighet (församling). I anteckningen hittar vi också uppgiften att hon hade vaccinerats som ettåring 1861 och att familjen nu bodde på Smalgangen 5. Om vi tittar på en karta från samma tid ser vi att Smalgangen låg alldeles nära Vaterlands bro och Akerselva. Grønland var en f.d. förstad till Kristiania som hade inlemmats i staden 1859 och fått en stilig kyrka 1868.
Konfirmationen: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20060921030226.jpg

Och här är en fin karta över Oslo 1870 som Oslos stadsarkiv har lagt ut (den kan ta någon minut att ladda hem, men det är värt det!):
http://www.byarkivet.oslo.kommune.no/OBA/Kart/1860/generalkart/Images/A-70024_Ta_0027_3_2.jpg

Nästa folketelling var 1875. I den står mor och barn uppräknade men utan Carl Fredrik. Hon heter här ”Marie Svendsen” och har titeln ”Vaskerkone”. Äldsta dottern Caroline Bolette, 16 år gammal har titel, nämligen ”Spinderipige”. De yngre barnen var nu 4-10 år gamla, nämligen Richardt, Adolfine Elise, f. 1868 i Kristiania, och Olaf Gunnerius, f. 1871 i Kristiania. Carl Fredrik finns inte med tillsammans med frun och barnen, men han finns med i folketellingen 1875. Han befann sig på annan ort, sannolikt på jobb, nämligen i Kråkstad, Akershus. Kråkstad är ett mindre samhälle och en församling som ligger drygt två mil sydost om Oslo, nära tätorten Ski.

Ja, han befann sig inte så långt borta! Året därpå, 1876, föddes nämligen sonen Sigurd i Kristiania.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01053257128849

Nästa notis rörande familjen gäller en dotter som föddes i Kristiania 2/11 1879 och som 4/1 1880 döptes till Inga Emilie. Hon avled 1896, 17 år gammal, i tuberkulos och begravdes 25/11 samma år i Gamle Akers kirke.

I folketellingen 3/12 1900 bodde Marie Svendsen ensam och var änka. Hon bodde i källaren på Telthusgade 19 i Oslo, levde på lite arbete men också på fattigunderstöd.

Vid folketellingen 1910, då Anne Marie var 75 år gammal, återfinns hon i Oslo, på Maridalsveien 22, och fick fattigunderstöd.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01036392128354

Börjar det bli mycket? Här kommer en sammanställning av familjen:

Carl Fredrik Svensson, f. 13/12 1826 i Rinkaby, Örebro län. Levde 1879.
G. 27/9 1857 i Fredrikshald, Østfold, Norge, m. Anne Marie Olsdatter, f. 19/6 1835 i Ide, Østold. Levde 1910.

Barn:
Carl Bernhard Svendsen, f. ?, döpt 17/9 1858 i Fredrikshald, d. trol. före 1866.
Caroline Bolette Svendsen, f. 14/10 1858 i Tune, d. 14/1 1859 i Sarpsborg.
Caroline Bolette Svendsen, f. 3/6 1860 i Sarpsborg.
Anna Adolfine Svendsen, f. 30/8 1863 i Sarpsborg, d. 21/1 1867 i Sarpsborg.
Rikkard Svendsen, f. 16/3 1866, Sarpsborg.
Adolfine Elise Svendsen, f. 1868 i Kristiania.
Olaf Gunerius Svendsen, f. 18/9 1871 i Kristiania.
Sigurd Svendsen, f. 1876 i Kristiania.
Inga Emilie Svendsen, f. 2/11 1879 i Kristiania, d. 1896 och begravd 25/11 samma år i Gamle Akers kyrka.

… och så fortsättningen…
– dottern Caroline Bolette Svendsen
Äldsta dottern Caroline Bolette gifte sig i Kristiania 13/8 1882 med en svensk, Karl Theodor Augustson, f. 28/10 1856 i Naverstad, Göteborg och Bohus län. Han var son till August Torstenson och Johanna Johansdotter och bodde som 24-åring, vid 1880 års folkräkning, med sin mor och tre syskon. Men 1882 är han gift och bor i Kristiania (första barnet föds). Vid folketellingen 1885 bodde paret Karl och Caroline Augustson på Fredensborgveien 70 i Kristiania.  Karl står som Marmorarbetare och jobbade för en arbetsgivare Køltzow. I folketellingen 15 år senare, år 1900, har han titeln Stenhugger. Utifrån barnens födelseorter i samma källa kan vi dra slutsatsen att familjen flyttade från Kristiania till Hurum någon gång 1897-1900. Hurum ligger i Buskerud Fylke, väster om Oslo och öster om Svelvik där dottern Margit senare bildade familj och blev boende. Adressen i Hurum var Sagenes arbeiderbolig Nr 4.
Folketellingen 1885: http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01053257051036
Folketellingen 1900: http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01037123003072

Karl avled 17/12 1901 i Hurum, av magcancer, och begravdes 22/12. I dödsuppgiften står han som stenhuggare.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/kb/gr/person/pg00000001010838 
Caroline avled 5/3 1902 i Hurum, av cancer (på sjukhus), och begravdes 10 dagar senare. I dödsuppgiften står hon som ”Arbeiderkone, Enke”.
http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20060531020331.jpg
I dödsboken står Karl och Caroline på samma sida.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/kb/gr/person/pg00000001010852
Makarnas död återfinner vi också i Hurum lensmanskontors dødsfallsprotokoll.
Hans: http://arkivverket.no/URN:sk_read/55486/21/?size=bigger&mode=0
Hennes: http://arkivverket.no/URN:sk_read/55486/22/?size=bigger&mode=0
I hennes notis noteras med ett kortfattat byråkratiskt språk: ”6 umyndige Börn / Lösöre”. Nu hade båda föräldrarna avlidit, 45 och 41 år gamla, och lämnat de sju barnen, 1-19 år, både föräldralösa och fattiga.

August Fredrik Vilhelm Augustsen, f. 9/11 1882 och döpt 4/2 1883 i Gamle Aker, Kristiania,
https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/N4LF-SRH (födelsedatum och födelseförsamling får man om man klickar sig vidare via filmnumret och sedan gör en ny sökning på personen där). I folketellingen 1900, när han var 18 år gammal, står han som ”Marmorsliber”.

Margit Amanda Josefine Augustsen, f. 10/7 1884 i Kristiania, d. 1/12 1957, Svelvik, Vestfold. Margit konfirmerades 1889.
http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20060928070195.jpg
Vid folketellingen 1900 står hon med titeln ”Husgjerning”. Hon gifte sig 26/12 1906 i Gamle Aker, Kristiania, med Markus Ebbestad, f. 7/9 1877 i Svelvik och d. 1957 i Svelvik.
http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20060928070450.jpg
Paret ligger begravda i Svelvik tillsammans med två av sina barn (Disnorge, gravminnen). De förefaller ha fått sex barn, tre söner och tre döttrar. Första barnet, Ingerid, avled endast två månader gammal i någon form av mag-tarmsjuka.
http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=1328&idx_id=1328&uid=ny&idx_side=-193
Nästa barn, också en flicka, föddes året därpå och döptes till Ingrid (utan e). Hon konfirmerades 4/10 1925 i Svelvik. Vi får också reda på i samma källa att hon vaccinerades 25/9 1914.
http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=3956&idx_id=3956&uid=ny&idx_side=-149
Sonen Sverres födelse- och dopnotis här: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=3956&uid=ny&idx_side=-87
Samtliga barn här: http://www.myheritage.no/person-1501000_73324382_73324382/margit-amanda-josefine-ebbestad-born-augustson
(samtliga barn återfinns också i tabelluppställningen nedan).

Adolf Thorsten Augustsen, f. 30/5 1887 i Kristiania (30/5 enligt Family search, 25/3 enligt avskrift ur ministerialbok för Hurum),
https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/N4LF-JQ1
I Hurums minesterialbok ser vi att Adolf Thorsten vaccinerades 25/6 1890 och konfirmerades 6/10 1901 i Hurum. Vi får också reda på att Thorsten hade ”Små Evner”, alltså var ”lite” begåvad.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/kb/kf/person/pk00000000649622

Karl Johan Augustsen, f. 2/3 1892 i Kristiania, I Hurums ministerialbok hittar vi uppgiften att Johan vaccinerades 20/6 1906 och konfirmerades 7/10 1906. Familjens boställe anges nu vara Holmsbostøen.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/kb/kf/person/pk00000000650885
Johan finns med i folketellingen 1910. Då var han 18 år gammal, marmorslipare, och bodde i Kristiania. Han var inneboende hos familjen barberargesällen Henry Wikthor och hans hustru Borgine Josefine Henriksen. I hushållet på Nordal Brunsgate 12b fanns förutom det äkta paret deras tre barn, en tjänstepiga och ytterligare en inneboende, en 20-årig elektriker.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01036392044657

Ragnhild Katharina Augustsen, f. 24/9 1894 i Kristiania (24/9 enligt Hurums minesterialbok, 27/9 enligt folketelling 1923), I Hurums prestegjelds (pastorats) minesterialbok 1896-1908 hittar vi uppgifterna att hon vaccinerades 15/6 1898, konfirmerades 11/10 1908, och att hon då bodde med föräldrarna på Sagene.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/kb/kf/person/pk00000000651320
När Ragnhild var 29 år gammal, 1923, jobbade hon som piga hos köpmannen Johannes Lillebye, hans hustru Petra och deras fem barn på adress Niels Juelsgate 66 i stadsdelen Uranienborg i Kristiania, den stad som två år senare bytte namn till Oslo.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01063298041352
Men redan i mars året därpå ståndade det till bröllop hemma i Hurum. Ragnhild gifte sig 29 och ett halvt år gammal med den 41-årige fiskaren Johannes Larsen. Bröllopet stod i Hurums kyrka 8/3 1924. Brudgummen var född i Holmsbu 18/11 1882 där också paret bodde. Holmsbu är en tätort i Hurums kommun.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/kb/vi/person/pv00000001381415

Hurums födelse- och dopbok genomsökt 1824-1828, och Holmsbu födelse- och dopbok genomsökt 1824-1825. Inga barn till Ragnhild och Johannes funna.

Ingrid Augustsen, f. 1897 i Kristiania. Ingrid var tre år då föräldrarna dog. Familjen bodde då i Hurum. Hon har inte återfunnits i folketellingen 1910.

Aleksander Augustsen, f. 16/7 1900 (1901 enligt avskrift av dopnotis) i Hurum och döptes i hemmet 15/8.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/kb/dp/person/pd00000001087564

Aleksanders föräldrar avled när han var endast ett drygt år gammal. I folketellingen 1910 finner vi honom i Kristiania, på Fröken Guldbergs barnehjem på Løkeberggaten 7 i Gamle Aker. Två diakonissor, en barnsköterska och en kassör hade hand om de 27 barnen som bodde på barnhemmet.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01036392128077
Om Alexander hittar vi en uppgift att han avled 11/8 1977 och begravdes 19/8 samma år på Vestre gravlund i Oslo. Han var gift med Martha, f. 1909 och som dog och blev begravd 1989. Hon ligger i samma gravlund som sin man.

– sonen Rikkard Svendsen
Sonen Rikkard gifte sig 16/12 1892, också i Kristiania, med Inger Marie Olsen, f. 1870, dotter till en Erik Olsen. De fick åtminstone två söner:
Fredrik Svendsen, f. 1894 och
Reinhart Svendsen, f. 1897.

– dottern Adolfine Elise Svendsen
Dottern Adolfine Elise, f. 23/11 1868 i Kristiania, gifte sig med tømmermand Edvart Ljungquist, f. 24/11 1864, och bildade med honom familj. Deras barn var:
Aksel Ljungquist, f. 19/6 1893 i Kristiania, papirarbeider
Fritz Ljungquist, f. 2/8 1895 i Kristiania, visergut
Datura Ljungquist, f. 30/1 1898 i Kristiania,
Silene Ljungquist, f. 25/7 1900 i Kristiania,
Oscar Ljungquist, f. 8/9 1902 i Kristiania,
Inga Ljungquist, f. 24/12 1905 i Bærum,
Edevard Ljungquist, f. 14/2 1908 i Aker och
?? (son) Ljungquist, f. 1/10 1910 i Aker
(Folketelling 1910 för Aker herred, Digitalarkivet
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01036372002205).

Maken Edvard Ljungqvist kan mycket väl vara identisk med en Edvard Svensson som föddes 24/11 1864 i Örgryte, Göteborgs och Bohus län, och som 20/12 1887 utvandrade från Lövås, Gestad, Älvsborgs län till Oslo fylke (Emibas emigrationsakt: Gestad P 1887 143. Post 559125).

Flera personer i familjen Adolfine Elise och Edvart Ljungquist är begravda på Ullerns kirkegård i Oslo. Maken Edvard avled 10/7 1951 och Adolfine Elise (nu med namnet Anna Adolfine) avled 27/10 1954. Två barn, döda 1980 och 1993, vilar där också, så även en kvinna (möjligtvis dotter) Anna Ljungqvist, f. 5/5 1912 och död 26/7 1936. Sonen Fritz dog 1970 och ligger begravd på Norderhov i Ringerike.

– sonen Olaf Svendsen
Sonen Olaf, f. 18/9 1871, blev snickare som sin far. Han föddes och växte upp i Kristiania, och konfirmerades där 1886. Den 29/8 1893, vid nästan 22 års ålder, dömdes han för ett brott som han utfört tillsammans med två andra män, Johannes Olsen och Karl Petersen. Olaf var tidigare ostraffad men kumpanen Johannes Olsen hade tidigare blivit straffad. Olaf som vid tidpunkten var gift och hade två barn dömdes till åtta månaders straffarbete och avtjänade detta straff 5/1-15/8 1894 på Botsfengslet i stadsdelen Grønland i Oslo. I dess arkiv, i Karakter- och Fangebok för åren 1893-1894 återges en kort summering av hans liv vid tiden för domen: ”Angj: er 22 aar gml. Har sin hele tid varet her i Kristiania, hvor han, indtil for 2 aar siden giftede sig, har havt sit hjem hos foældrene. Straks efter konfirmationen begyndte han i snedkerlære og har senere stadig arbeidet som snedker. Har god helbred. Har drukket vel meget en gang imellem og var beruset, da den forbrydelse blev begaaet, for hvilken han nu er dömt.” https://media.digitalarkivet.no/view/75912/205 År 1900 jobbade han som snickare vid Kristiania sykehus. Han och hans hustru Helga hade fyra barn, nämligen:
Henry Svendsen
Sigurd Svendsen
Einar Svendsen och
Artur Svendsen

Han återfinns i Folketellingen 1910 för Christiania: ”Snedker Olaf Svendsen” och var då gift med Helga Svendsen, f. 29/4 1870.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01036392302369

– sonen Sigurd Svendsen
Sonen Sigurd, f. 26/1 1876, blev ”Tappetserersvend”. Han gifte sig med Anette Randine, f. 20/11 1878 i Hole Ringerike. Vid tiden för folketellingen 1910 hade de barnen:
Lily Aleksandra Svendsen, f. 3/11 1900 i Kristiania
Ester Marie Svendsen, f. 25/2 1903 i Kristiania
Rakel Signora Svendsen, f. 28/9 1904 i Kristiania
Ragnild Anette Svendsen, f. 19/9 1908 i Kristiania och
en son Svendsen, f. 24/10 1910 i Kristiania.
http://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01036392228637

Släktsammanställning
Och om vi sammanställer all grundinformation i tabellform så blir den som följer:

TABELL 1
Anders Svensson, f. 1/5 1798 i Närke, d. 15/10 1847 i Brohagen, Lästringe församling, Södermanlands län. Skomakargesäll.
G. 30/4 1820 i Maria församling, Stockholm, m. Anna Maria Persdotter Widman, f. 30/1 1793 i Lindesberg landsförsamling, Örebro län, d. 20/1 1856 i Brohagen, Lästringe församling, Södermanlands län.

Barn:
Anders Gustaf, f. 21/2 1821 i Esplunda, Rinkaby församling, Örebro län, d. 7/4 1901 i Siggemossen, Lunda församling, Södermanlands län.
Lars Peter, f. 25/11 1823 i Solbaddet, Rinkaby församling, Örebro län.
Carl Fredrik Svensson, f. 13/12 1826 i Solbaddet, Rinkaby församling, Örebro län. Se tab. 2.
Johan Adolf, f. 24/3 1832 i Johannisberg, Tystberga församling, Södermanlands län, d. 11/3 1883 i Hagstugan, Vårdinge församling, Södermanlands län. Skomakare.
Sophia Albertina, f. 28/1 1834 i Johannisberg, Tystberga församling, Södermanlands län, d. 24/3 1834 i Johannisberg, Tystberga församling, Södermanlands län.
Axel Wilhelm, f. 18/12 1836 i Brohagen, Lästringe församling, Södermanlands län, d. 10/4 1842 i Brohagen, Lästringe församling, Södermanlands län.
Maria Charlotta, f. 1/2 1838 i Brohagen, Lästringe församling, Södermanlands län, d. 2/12 1917 i Johannes församling, Stockholm.

TABELL 2
Carl Fredrik Svensson, f. 13/12 1826 i Rinkaby, Örebro län. Levde 1879.
G. 27/9 1857 i Fredrikshald, Østfold, Norge, m. Anne Marie Olsdatter, f. 19/6 1835 i Ide, Østold. Levde 1910.

Barn:
Carl Bernhard Svendsen, f. ?, döpt 27/9 1857 i Fredrikshald, d. trol. före 1866.
Caroline Bolette Svendsen, f. 14/10 1858 i Tune, d. 14/1 1859 i Sarpsborg.
Caroline Bolette Svendsen, f. 3/6 1860 i Sarpsborg. Se tab. 3.
Anna Adolfine Svendsen, f. 30/8 1863 i Sarpsborg, d. 21/1 1867 i Sarpsborg.
Rikkard Svendsen, f. 16/3 1866, Sarpsborg. Se tab. 5.
Adolfine Elise Svendsen, f. 1868 i Kristiania. Se tab. 6.
Olaf Gunerius Svendsen, f. 18/9 1871 i Kristiania. Se tab. 7.
Sigurd Svendsen, f. 1876 i Kristiania. Se tab. 8.
Inga Emilie Svendsen, f. 2/11 1879 i Kristiania, d. 1896 och begravd 25/11 samma år i Gamle Akers kyrka.

TABELL 3
Caroline Bolette Svendsen, f. 3/6 1860 i Sarpsborg, d. 5/3 1902, Hurum.
G. 13/8 1882 i Kristiania m. Karl Theodor Augustson, f. 28/10 1856 i Naverstad, Göteborgs och Bohus län, d. 17/12 1901 i Hurum. Han var son till August Torstenson och Johanna Johansdotter. Karl var 1885 marmorarbetare, 1900 stenhuggare.

Barn:
August Fredrik Vilhelm Augustsen, f. 9/11 1882 och döpt 4/2 1883 i Gamle Aker, Kristiania. År 1900, 18 år gammal, ”marmorsliber”.
Margit Amanda Josefine Augustsen, f. 10/7 1884, d. 1/12 1957, Svelvik, Vestfold. Se tab. 4
Adolf Thorsten Augustsen, f. (25/3 el.) 30/5 1887 i Kristiania.
Karl Johan Augustsen, f. 2/3 1892 i Kristiania. År 1910, 18 år gammal, marmorslipare i Kristiania.
Ragnhild Katharina Augustsen, f. 24 (el. 27)/9 1894 i Kristiania. År 1923 piga i Kristiania, G. 8/3 1924 i Hurum m. Johannes Larsen, f. 18/11 1882 i Holmsbu. Han var fiskare.
Ingrid Augustsen, f. 1897 i Kristiania.
Aleksander Augustsen, 16/7 1900 (el. 1901) i Hurum, d. 11/8 1977 i Oslo. Som 10-åring på Fröken Guldbergs barnehjem i Kristiania. G. m. Martha, f. 1909, d. 1989 i Oslo.

TABELL 4
Margit Amanda Josefine Augustsen, f. 10/7 1884, d. 1/12 1957, Svelvik, Vestfold.
G. 1906 med Markus Ebbestad, f. 7/9 1877 i Svelvik, d. 1957 i Svelvik. Paret ligger begravda i Svelvik tillsammans med två av sina barn (Disnorge, gravminnen).

Barn:
Ingerid Ebbestad, f. 14/6 1910, Svelvik, Vestfold, d. 20/8 och begr. 28/8 1910 i Svelvik.
Ingrid Ebbestad, f. 27/7 och döpt 3/9 1911 i Svelvik, Vestfold.
Ragnhild Ebbestad, f. 26/5 1913 i Svelvik, Vestfold.
Harald Ebbestad, f. 10/10 1914 i Svelvik, Vestfold, d. 1936 i Svelvik, Vestfold.
Herman Ebbestad, f. 8/2 1920 i Svelvik, Vestfold, d. 1970. G. m. N. N. Haukeland.
Sverre Ebbestad, f. 2/12 1926 och döpt 17/4 1927 i Svelvik, Vestfold, d. 2010. G. m. Kari, f. 12/6 1928, d. 27/12 1995.

TABELL 5
Rikkard Svendsen, f. 16/3 1866, Sarpsborg.
G. 16/12 1892 i Kristiania m. Inger Marie Olsen, f. 1870.

Barn:
Fredrik Svendsen, f. 1894
Reinhart Svendsen, f. 1897.

TABELL 6
Adolfine Elise Svendsen, f. 23/11 1868 i Kristiania, d. 27/10 1954.
G. m. Edvart Ljungquist, f. 24/11 1864, d. 10/7 1951. Tømmermand.

Barn:
Aksel Ljungquist, f. 19/6 1893 i Kristiania. 1910 papirarbeider.
Fritz Ljungquist, f. 2/8 1895 i Kristiania, d. 1970 i Norderhov, Ringerike. 1910 visergut.
Datura Ljungquist, f. 30/1 1898 i Kristiania.
Silene Ljungquist, f. 25/7 1900 i Kristiania.
Oscar Ljungquist, f. 8/9 1902 i Kristiania.
Inga Ljungquist, f. 24/12 1905 i Bærum.
Edevard Ljungquist, f. 14/2 1908 i Aker.
?? (son) Ljungquist, f. 1/10 1910 i Aker.

TABELL 7
Olaf Svendsen, f. 18/9 1871. 1900 snickare i Kristiania.
G. m. Helga, f. 29/4 1870.

Barn:
Henry Svendsen.
Sigurd Svendsen.
Einar Svendsen.
Artur Svendsen.

TABELL 8
Sigurd Svendsen, f. 26/1 1876. 1910 Tappetserersvend i Kristiania.
G. m. Anette Randine, f. 20/11 1878 i Hole Ringerike.

Barn:
Lily Aleksandra Svendsen, f. 3/11 1900 i Kristiania.
Ester Marie Svendsen, f. 25/2 1903 i Kristiania.
Rakel Signora Svendsen, f. 28/9 1904 i Kristiania.
Ragnild Anette Svendsen, f. 19/9 1908 i Kristiania.
en son Svendsen, f. 24/10 1910 i Kristiania.


Släktforskning är spännande! Med ett samarbete mellan 4-5 personer gick en stor del av detta att finna fram på några timmar via nätet. Kompletteringar har kommit in pö om pö sedan dess och släktsammanställningen växer. Det har blivit en släkthistoria i fem generationer innehållande 41 ättlingar till vår passtagare. Men som all lyckad forskning så väcker den nyfikenhet och frågor. Kan du komplettera? Kanske hitta nu levande ättlingar till Carl Fredrik Svensson? Hör av dig till inrikespass@genealogi.net så får berättelsen fortsätta växa.

Hans Hanner
med stort bistånd av Sten Norell, Helene Jorsell, Mats Ahlgren, Chris Bingefors och släktingen Lisbeth Hansson.