Familjenotiser SvD/DN 1936-1990

Sidan är under uppbyggnad (2021-08-20)

Familjenotiser SvD/DN 1936-1990 omfattar 200 000 sidor innehållande kanske 2 miljoner uppklistrade familjenotiser från tidningarna Svenska Dagbladet (1936-1990) och Dagens Nyheter (1967-1990). Sidorna finns sökbara i en databas på medlemssidorna där de är ordnade i alfabetisk ordning utifrån efternamn och där man klickar sig fram till rätt efternamn och sida. Familjenotiserna håller också på att indexeras på individnivå och det ökande antalet sådana poster är på medlemssidorna sökbara i ett sökprogram. Antalet för närvarande registrerade poster går att avläsa i ett räkneverk på den öppna hemsidan.

En av Genealogiska Föreningens första stora projekt var att klippa ut och på pappersark – ett per släktnamn – kronologiskt klistra upp familjenotiser om födda, vigda, döda, trolovningar, lysningar och nekrologer, inklusive de bilder (porträtt, bröllopsfotografier) som var en del av notiserna. Arbetet påbörjades 1 juli 1936 med Svenska Dagbladet och 1 januari 1967 med Dagens Nyheter. Efter ett uppehåll på några år tog en grupp entusiastiska volontärer tag i projektet runt 2010 och fortsatte att klippa ut och klistra upp notiser, fram till och med 31 december 1990. När projektet avslutades kunde vi konstatera att arkivet omfattade runt 200 000 sidor (och uppskattningsvis kanske 2 miljoner notiser), de äldsta på vackra folioark och de yngre på A4-ark.

Arkivet blev en databas
När uppklistringen var slutförd gjordes 2010-2011 en kraftsamling bland styrelsemedlemmar och volontärer för att genomföra en fotografering av de 200 000 sidorna. Många engagerades, inte minst personer duktiga på att utveckla IT-verktyg för registrering och uppbyggnad av ett sökprogram. Parallellt med fotograferingen registrerade ett 30-tal medlemmar runt om i landet det efternamn som var kopplat till varje enskild sida.

provbild klipparkivet

Tack vare alla insatser av medlemmar och personer i styrelsen som allt sedan 1936 har lagt ner många timmar på detta arbete blev det möjligt att 2011 lägga ut arkivet på medlemssidorna och göra det sökbart – arkivet blev en databas. Vi känner tacksamhet och ödmjukhet inför det engagemang och de arbetsinsatser som ligger bakom resultatet.

Birger Juto
Men innan vi går vidare behöver vi lyfta fram en person som har en egen plats i arkivets historia – Birger Juto (1930-1994). Från 1976 och närmare femton år framåt ansvarade han för arbetet att klippa ut och klistra upp varje familjenotis i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, dag för dag. Han utförde det tidsödande arbetet förtjänstfullt till allas vår stora glädje idag.

Lite om databasens och tidningsnotisernas innehåll
Varför valdes just dessa två dagstidningar ut för uppbyggnaden av arkivet? En aspekt som de flesta av oss idag nog inte är medvetna om är att tidningarna i första hand inte var Stockholmstidningar, de var rikstäckande tidningar. Snarare fanns det en social skiktning i dem som gör att vi i materialet lättare hittar en ingenjör i Norrköping och Sundsvall än en arbetare i Stockholm.

Tänk också på att detta material är en originalkälla. En nekrolog som skrevs för tidningen hittar du inte någon annanstans. En lycka är det inte minst att hitta en nekrolog över en kvinna, där hennes aktiviteter och olika engagemang beskrivs av någon som stod henne nära, som kände henne. Det är kunskap som kanske inte har bevarats så väl på andra ställen.

Databasen idag
Utvecklingsarbetet har sedan fortsatt. När bilderna gjordes tillgängliga över nätet 2011 kunde man klicka sig fram till rätt avfotograferad sida bland de 200 000 sidorna via efternamnets begynnelsebokstav. Så går sökningen huvudsakligen till också idag men en registrering pågår även på individnivå. Du kan följa arbetet med denna typ av registrering via ett räkneverk på vår hemsida.

Samtliga sidor benämnda ”A, diverse”, ”B, diverse” och så vidare (ovanligare efternamn där man vid uppklistringen valde att inte ge namnet ett eget ark) är färdigregistrerade på individnivå.

Hur värdefull är databasen idag?
En fråga som lätt dyker upp i och med att mer och mer källor blir sökbara på nätet, är hur värdefull databasen är idag. När detta skrivs pågår en intensiv digitisering och digitalisering av hela Sveriges tidingsarkiv på Kungl. Biblioteket, KB. Projektet beräknas vara slutfört 2023 och beståndet ska därefter vara fullt ut sökbart på KB:s hemsida. Den avfotograferade tryckta texten digitaliseras via så kallad OCR-tolkning, ett tidseffektivt sätt att tolka tryckt text digitalt så att den kan bli sökbar. Dock blir alltid någon-några procent av materialet feltolkat på grund av smuts på trycksidan, bortnött text och annat. De individer som har registrerats på individnivå i föreningens databas har inte detta bortfall. Därtill är det fortfarande snabbare att hitta fram till en familjenotis för personer med son-namn än att söka i Kungliga bibliotekets sökmotor. En Anna Johansson är avsevärt mycket lättare att hitta i Genealogiska Föreningens Familjenotiser 1936-1990 så länge jag känner till hennes dödsdatum, eller ungefär när hon gick bort, än vid en sökning i Kungliga bibliotekets digitala tidningsarkiv. Med det sagt är KBs digitala tidningsarkiv fantastiskt – men gör din egen bedömning!