Inrikes pass

Databasen är på medlemssidorna sökbar i ett eget sökprogram. Du når databasen enklast via egen rubrik i menyraden där.

Till höger ser du ett räkneverk som uppdateras varje gång en ny person registreras i databasen. Om du i din egen forskning har några släkter, yrken eller orter som du gärna söker uppgifter om kan du som medlem lägga in en ”prenumeration” på alla registreringar som görs med det du vill bevaka, och även få ett meddelande hem via e-post när en sådan registrering har skett.

Antal Poster

Om projektet Inrikes pass

Genealogiska Föreningen driver sedan 2010 projektet Inrikes pass. Ambitionen är att digitisera arkivhandlingar rörande människors resor förr – i första hand inrikes resor men även i viss mån resor till och från utlandet – och att bygga upp en sökbar databas där sökträffar är länkade till originalhandlingarna. Arkivmaterialet är omfattande och svåröverskådligt, handlingar finns ibland till och med på väldigt osannolika ställen i arkiven. Projektet kan tyckas vara på gränsen till oöverskådligt, men entusiasmen och glädjen i projektet är stor. För varje dag bygger vi upp en allt större databas och får en tydligare översyn över befintliga källor. Projektets tio första år har varit framgångsrika och engagemanget har varit ihållande hos de som bidragit.

Fotografering sker ute på landsarkiv, stadsarkiv med flera arkiv. När de digitiserade handlingarna läggs ut på medlemssidorna görs de samtidigt tillgängliga för indexering. Både på den öppna hemsidan och på medlemssidorna finner du ett räkneverket som visar hur många personposter som till dags dato har registrerats! Tempot brukar röra sig om ett par tusen nya poster varje månad.

Materialet har sitt tidsmässiga centrum från sent 1700-tal till runt 1860 samtidigt som handlingar finns från 1600-tal in på 1900-talet. De dominerande handlingarna är passjournaler (listor över utfärdade och, ibland, uppvisade och påskrivna pass) samt gästgiveridagböcker.

Om historiken och källmaterialet

Förr fick man inte resa hur man ville i landet utan var tvungen att få ett pass utfärdat för den resa man skulle företa sig. När man ansökte om ett resepass räckte det inte att tala om var man bodde och vart man skulle. Myndigheterna kunde även besluta om vilken resväg man fick ta och hur länge passet skulle vara giltigt, och dessa uppgifter skulle anges i passen.

Uppgifterna skulle också antecknas i de passjournaler som upprättades när passen utfärdades, och dessa journaler innehåller flera spännande uppgifter. Yrke, resmål, avreseort, väg som personen måste färdas samt utseende är några av de grundläggande uppgifter som finns nedtecknade.

Källmaterialet var tidigare relativt outforskat av den anledningen att det är svårt att hitta fram till de personer man söker i handlingarna. Man behöver veta att en person reste, man behöver veta när han eller hon reste och man behöver veta var passet kan ha utfärdats för att ha möjlighet att hitta uppgift om det. Oftast är det så att vi inte ens känner till de flesta resor som gjordes, detta för att de sällan dokumenterades på annat håll. 

Sidor ur gästgiveridagbok från Brunnbäcks gästgivaregård i Dalarna september 1792

I Sverige har vi utfärdat pass för inrikes resor sedan Gustav Vasas tid och fram till 1860 och för några grupper även efter det. Det var statsmakten som ville ha kontroll på sitt folk och dess resande. Orsakerna varierade i olika tider, från början var det för att allmogen skulle kunna urskilja dem de var skyldiga ställa upp med skjutshästar för. Men senare var det huvudsakligen för att man ville ha kontroll på handeln och motverka kringstrykande av löst folk.

Inrikes pass utfärdades huvudsakligen av landskanslierna (nuv. länsstyrelserna) och magistraterna. Ett kungligt påbud 1812 med skärpta krav på passadministrationen innehöll de strängaste kraven vårt land har haft på pass.

Sida ur passjournal från Vadstena juni 1814

Mer kunskap Vill du veta mer? Det finns en hel del information att inhämta.

Lyssna på Släktband om Inrikes pass Den 21 november 2011 sändes radions ”Släktband” i p1 med rubriken ”Flytt varje år” och handlade om flyttningar förr och om inrikes pass. GF medverkade genom att berätta om passhandlingar allmänt och om projektet Inrikes Pass. Lyssna på nätet:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=4799781

Specialnummer av Släkt och Hävd om inrikespass Nr 2012:3 av SoH innehåller en resumé över främst passens historia fram till 1860 med kommentarer om källmaterialet. Numret innehåller också beskrivningar av källor som dokumenterar resandet i äldre tid. Medlemmar har tillgång till artikeln som pdf. Klicka här för att komma till artikeln.

Boken Staten och folk på väg handlar om de svenska passens historia, är skriven av Anna-Brita Lövgren och utkom 2018. Du kan köpa den i föreningens webbutik.

Med utgångspunkt i tre olika originalpass som har korsat vår väg har vi inom projektet roat oss med att identifiera passinnehavarna av dessa pass och därefter forska fram både anor och ättlingar till dem. Det har blivit långa och spännande berättelser där vi inte minst har vävt in bilder på passen i fråga. Våra berättelser har nått flera intresserade läsare, bland annat en släkting till handsk- och sämskmakaregesällen nedan (och där denne släkting sedan har berikat vår berättelse med ny kunskap!) Vi har också av och till haft fortsatt kontakt med Statens Fastighetsverk, i vars fastighet Gamla auktionskammaren på Riddarholmen två av passen upphittades (vår avfotografering av en av de två passen pryder dessutom omslaget på boken ovan!)

Men roligast är kanske att berättelserna ständigt är öppna för uppdatering… och forskning pågår verkligen i skrivande stund (december 2021). Välkommen att bidra du med! Hör av dig till inrikespass(at)genealogi.net

Här är de tre passberättelserna:

Ett pass berättar – Snickargesällen Carl Fredrik Svensson

Passfynd i trossbotten – Handsk- och sämskmakaregesällen Gustaf Wilhelm Malmgren

Passfynd i trossbotten – Traktörsänkan Maria Theresia Hedin