»Sommarsläktforskningskafé med Olle och Michael« för alla hela sommaren

Utvalda

Postat av

Under nuvarande förhållanden är vår lokal stängd och vår mötesverksamhet sker istället digitalt. Mötena sker med programmet Zoom. Instruktioner för att använda Zoom finns här.

Under sommaren organiserar Olle Elm och Michael Lundholm »Sommarläktforskarkafé med Olle och Michael«. Det kommer att handla om allt, högt och lågt, i släktforskning. Vi kommer även ha inbjudna gäster som bidrar med något speciellt. Vi kommer att köra hela sommaren. Är det något särskilt du vill att vi ska ta upp mejla Olle på elm@orgkonsult.se eller Michael på m.l.lundholm@gmail.com.

Kommande möten med Sommarsläktforskningskaféet är öppna för både medlemmar i GF och de som inte är medlemmar. Medlemmar hittar inloggningsuppgifter till Zoom-mötena på medlemssidorna. Den som inte är medlem mejlar m.l.lundholm@gmail.com och anmäler sitt intresse så kommer inloggningsuppgiften på mejl.

  • Torsdag 25 juni 18.30–20.00. Temat denna kväll är DNA-forskning. Vi får besök av Peter Sjölund som kommer att bli intervjuad av GFs Mats Ahlgren om dubbelmorden i Linköping. Sedan kommer det att finnas tillfälle att ställa frågor till Peter.
  • Torsdag 2 juli 18.30–20.00. Gäst: Torgny Larsson (Malmö) diskuterar metoder i släktforskningen. Vi vänder oss främst till dig som är nybörjare.
  • Torsdag 9 juli 18.30–20.00. Gäst: Olle Andersson (Alsterolle i Karlstad) ger en introduktion till släktforskargprogrammet Genney 2. Olle kommer också att lätta på förlåten till Genney 3 som kommer i höst.
  • Torsdag 16 juli 18.30–20.00. Olle Elm och Michael Lundholm leder en diskussion kring frågor som mejlats in.
  • Torsdag 23 juli 18.30–20.00. Gäst: Bo Lindwall (Linköping) ger en introduktion till »Resandeforskning«. Bo är författare till Sveriges släktforskarförbunds handbok »Anor från landsvägen«.

Projektet Inrikes pass 10 år

Postat av

Bestämmelser som begränsar vårt resande har kommit och gått, och gör så också idag. Det är fascinerande – och rätt skrämmande ­­– att tänka över hur resandet inom landet under flera hundra år var väldigt hårt reglerat. Förr var det, i olika perioder, främmande makter, lösdriveri, okontrollerad handel m. m. som ansågs som hot. De inrikes passen nådde sin höjdpunkt under 1700- och 1800-talet.

I år är det tio år sedan Genealogiska Föreningen sjösatte projektet Inrikes pass med ambitionen att skapa ett sökbart personregister till den omfattande mängd arkivhandlingar som dokumenterar resandet förr. Till Släktforskardagarna 2010 i Örebro kunde vi presentera ett första sökbart personregister och vid samma tillfälle höll Anna-Brita Lövgren, pensionerad landsarkivarie som har doktorerat på passens historia, en föreläsning på ämnet.

Med tio års erfarenheter i ryggsäcken, vad har vi lärt oss och vad för värdefull kunskap vill vi dela med oss av? Här kommer ett försök att lyfta fram grundkunskap som vi tänker är viktig för dig att ha med dig när du söker i personregistret och när du vill förstå källmaterialet.

Gävleborgs läns landskanslis passjournaler inför fotografering på Landsarkivet i Härnösand.

Om källmaterialet

Källmaterialet är tidsmässigt omfattande. Volymmässigt är huvuddelen från hundraårsperioden c:a 1760-1860, men det finns även enstaka handlingar kvar från 1600-talet, ja, till och med någon från 1500-talet.

Kärnan i källmaterialet är passjournalerna. Detta är listor på utfärdade och uppvisade pass från de myndigheter som hade till uppgift att utfärda dem, främst landskanslier för länen och magistrater för städerna. På bilden ovan ser du 12 volymer och drygt 6 000 sidor handskriven text från Gävleborgs läns landskansli. Med dessa volymers sidantal som bas torde en grov skattning av antalet sidor i samtliga bevarade passjournaler från landskanslier och magistrater runtom i landet landa på runt 200 000. De cirka 28 000 avfotograferade sidor som vi hitintills har registrerat har resulterat i närmare 328 000 namn. Den samlade mängden bevarade passjournaler skulle därmed på sikt kunna resultera i 2-2,5 miljoner sökbara namn.

Källmaterialet omfattar många olika typer av handlingar. Utöver passjournalerna i original omfattar källmaterialet avskrifter av passjournaler, utdrag ur passjournaler, passansökningar, pass, fångpass och fångpassjournaler, gästgiveridagböcker, listor över besökare till en stad, tidningsnotiser med sådana besökare (tryckta vanligen med rubriken ”Anmälde resande”) och fler handlingar. (Du kan själv ta del av den inventering vi har gjort över intressant källmaterial genom att gå in på ”Originalhandlingarna” och därefter klicka på länens namn. För varje län hittar du en förteckning över de handlingar vi känner till och som vi tänker är intressanta för projektet.) Vi kan nu lätt dubblera vår skattning av antalet personnamn som finns att registrera – till runt 5 miljoner. 

En stor del av källmaterialet ”gömmer” sig. Passjournalerna, det vill säga originalvolymerna, återfinns i de arkiv där de ska befinna sig (om arkivet inte har brunnit upp) men avskrifter och utdrag kan dyka upp i diverse andra arkiv och arkivserier. Avskrifterna och utdragen skickades eller lämnades in till andra myndigheter och syns som regel inte i arkivförteckningarna när de exempelvis ligger i arkivserier för inkommande post. Med enstaka pass är förhållandet liknande, i den mån de finns kvar så kan de dyka upp på många olika ställen, till exempel i privata arkiv eller som bilagor till domböcker. Många av oss har också kvar pass från tidigt 1900-tal hemma i familjebyrån.

Att bygga upp en översikt över alla dessa handlingar är en stimulerande och värdefull uppgift. Vid kartläggningen av källmaterialet lägger vi långsamt och metodiskt ett gigantiskt pussel. Vissa pusselbitar kanske är förlorade för alltid, andra dyker upp på oväntade ställen. Och det påminner oss återigen om det där som så tydligt fångar oss med släktforskningen – förhoppningen om, och möjligheten, att hitta de saknade pusselbitarna.

Gästgiveridagbok från Antarve gästgivaregård i Havdhems socken på Gotland för fjärde kvartalet 1853.

Hantverket

Vårt resonemang leder oss fram till själva hantverket. Några korta ord om det …

Med kamera tar vi digitala bilder av källmaterialet som vi strax efter arkivbesöket lägger ut på våra medlemssidor. Med ett specialsnickrat registreringsverktyg griper sedan våra duktiga ”hantverkare” sig an bilderna och registrerar de namn som finns i dokumenten. Jag skriver ”hantverkare” just för att det finns en läroprocess i registreringsarbetet och för att våra registrerare är så duktiga!

Som nybörjare kan man välja handlingar som är lättlästa, antingen tryckta…

eller rätt och slätt välskrivna:

Pö om pö kan man (om man vill!) kasta sig över lite mer svårtydda dokument …

eller ännu mer svårtydda:

Registreringsarbetet utför vi vid egen dator. Men det är inte bara ett ensamarbete. Vi har också regelbundna registreringstillfällen några timmar per vecka där vi frågar varandra om hjälp att tolka svårläst text, …och småpratar. Sedan vi under våren 2020 började med möten via nätet har vi också glatt oss åt de som deltagit från olika delar av landet. Att jobba med registreringsarbetet på frivillig basis på det här sättet ger utrymme för stor glädje (inte minst glädjen i att lära sig nytt), och för att det här ska fungera är det avgörande att registreringsarbetet är lustbetonat. Viktigt är också känslan av att det arbete vi utför är till hjälp för våra släktforskarvänner. Projektet bärs upp av dessa våra kunniga hantverkare. Som projektledare kan man inte känna sig mer tillfreds.

Om vi ska bygga upp ett sökbart personregister innehållande fem miljoner namn kommer vi med nuvarande tempo, cirka 5 000 poster per månad, hålla på i runt 80 år. Det är ett stort projekt och det ska få ta sin tid. Samtidigt är vi förstås alltid glada att få kontakt med nya registrerare. Om du är nyfiken, skriv en rad till <inrikespass@genealogi.net>.

Personregistret

I skrivande stund ligger antalet sökbara personposter på över 327 000, och antalet ökar kontinuerligt. Det här ger goda möjligheter för envar att få träff på personer som vi vill hitta. Men för att du ska få träffar i personregistret så är det bra om du har med dig en viss grundkunskap vid sökningen.

Hur söker jag med framgång i personregistret? Kom framför allt ihåg följande tre grundregler:

  • börja med att söka i så få fält som möjligt
  • sök i fält där information ofta har registrerats. Mer information finns på söksidan, högst upp ovanför sökfälten
  • var generös med %-tecken. Tecknet ersätter valfritt antal tecken. Eftersom vi registrerar bokstavstroget så är %-tecknet en god hjälp när en titel eller ett person- eller ortsnamn finns i olika stavningsvarianter.

För några år sedan införde vi funktionen ”Favoriter”. Det är helt enkelt en bevakningstjänst för sökningar. Om du sparar en sökning du har gjort så läggs den till bland dina favoriter. Du når dina favoriter via menyraden högst upp på söksidan. Längst ner på sidan med dina favoriter kryssar du bara i rutan för mailutskick, sedan får du ett meddelande hem så fort en träff dyker upp som matchar din sökning. Perfekt om du söker till exempel alla personer med ett visst familjenamn, resenärer till en viss församling, alla med en viss församling som hemort, en viss yrkesgrupp. Men återigen, börja här med en bred sökning med flera %-tecken och smalna av efter hand om du får för många träffar!

Mer kunskap

Det har varit lite si och så med dokumenterad kunskap för den som vill lära sig mer om Inrikes pass. Men till stor glädje trycktes hösten 2018 boken Staten och folk på väg. Det var Anna-Brita Lövgren som därmed gjorde en del av sin breda kunskap tillgänglig för oss andra. Anna-Britas bok finns att köpa i GFs webbutik.

Undertecknad projektansvarig skrev en artikel i Släkt och Hävd 2012:3, ”Källor som dokumenterar resandet i äldre tid.  En resumé över främst passens historia fram till 1860 med kommentarer om källmaterialet.” Artikeln bygger på tidigare texter av Anna-Brita Lövgren kompletterat med lite kommentarer om källmaterialet. Den finns gratis tillgänglig för föreningens medlemmar som en pdf på medlemssidorna.

Hans Hanner, projektansvarig Inrikes pass

1600-talsforskning med GF

Postat av

Sedan ett par år tillbaka har GF:s styrelse på olika sätt prioriterat aktiviteter med inriktning på släktforskning utanför kyrkböckerna.

Vilka tidsperioder det saknas kyrkböcker från, varierar beroende på geografiskt område. Typiskt är dock att även om det kan finnas visst kyrkboksmaterial från 1600-talet är det ofta fragmentariskt bevarat.

Ersättningskällorna är då i första hand mantalslängder och andra skattehandlingar samt domböcker, men även de militära roterings- och utskrivningslängderna.

Under slutet av våren har vi ordnat tre digitala träffar som handlat om ersättningskällor:

  • 6 april höll Olle Elm i Lindome och jag i Stockholm en workshop om hur man kan dokumentera skattelängder, främst mantalslängder. [35 deltagare]
  • 29 april höll Olle Elm en introduktion till 1500-talets och det tidiga 1600-talets skattelängder, de så kallade landskapshandlingarna. [54 deltagare]
  • 12 maj hölls en diskussionskväll om Älvsborgs lösen 1613 med fokus på de så kallade rannsakningslängderna. Den inleddes med ett på förhand inspelat föredrag av Martin Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet. Därefter fanns det möjlighet för mötesdeltagarna att diskutera med Martin. [38 deltagare]

På medlemssidorna finns följande inspelat: Olle Elm berättar om hur han arbetar med landskapshandlingar och Martin Andersson berättar om hur du kan hitta anor med hjälp av Älvsborgs lösen. Du hittar filmerna under Bouppteckningar, domböcker och andra offentliga dokument, tillsammans med andra föredrag på samma tema.

Michael Lundholm

Trädbyggartävlingen avgjord!

Postat av

Kanske den första tävlingen i att bygga släktträd avgjordes förra lördagen? Det var då 34 anmälda deltagare fick enbart ett namn att utgå ifrån. Utifrån den ringa informationen skulle de bygga ett anträd i fyra generationer. Trädet deltagarna fick bygga innehöll flera ”klurigheter” där uppgifter om både födelsedatum och födelseförsamling varierade för personerna i husförhörslängderna. Trots detta gjorde tävlingsdeltagarna en fantastisk insats!

Tävlingen delades upp i två kategorier, en baserad på att hitta de rätta personerna i fjärde generationen. Den kategorin grundar sig i den ökade populariteten av DNA-släktforskning, där man snabbt vill finna släktskapet med alla de så kallade matcher man får. Det viktigaste då är att man hittar rätt person för att på sätt kunna hitta släktskapet, det vill säga att bygga ”DNA-matchträd”.

Den andra kategorin gällde att bygga ett anträd med rätt uppgifter tagna från primärkällor.

DNA-matchträdet med korrekta personer byggdes av den snabbaste deltagaren på 43 minuter! Den som var snabbast att bygga ett anträd med alla kompletta uppgifter på de 30 anorna gjorde det på 1 timme och 16 minuter. Det var inte ett lätt träd att bygga, och några gav upp när de inte hittade uppgifterna för startpersonen. De flesta kämpade på och sista bidraget lämnades in 6,5 timmar efter att namnet på startpersonen hade annonserats.

Vinnarna, tre i varje kategori, kommer att presenteras i anslutning till föreningsstämman den 25 april. En sammanställning av vilka källor och tillvägagångssätt de snabbaste personerna använde kommer att sammanställas och presenteras senare. Förhoppningsvis kommer vi kunna ta flera lärdomar av dessa ”trädbyggarmästare”.

Christer Carmevik