Sandegrenska samlingen består av 24 volymer, och innehåller släktforskarresultat från nästan ett sekels forskning. I huvudsak är det de sammanlagda forskningsresultaten gjorda av Elise Åhsberg f. Rydberg (1862-1945) som samlats i dessa volymer, men även hennes dotter Iris Sandegren f. Åhsberg (1888-1967) och dennas make Ragnar Sandegren (1887-1966) bidrar till samlingen.

Denna består av mängder av lösa lappar med spridda släktnoteringar, men likaså finns anteckningsböcker med samlade och ordnade uppgifter. Flera volymer innehåller kuvert och mappar med utanpåskrifter om dess innehåll. Inledningsvis var kuvert och mappar blandade om vartannat med lösa papper och block. Jag har dock i den mån det varit möjligt försökt skapa en logisk ordning av innehållet.

De två första volymerna innehåller sådana handlingar som förvisso har ett släktforskarvärde och som kanske av denna anledning hamnat i samlingen, men som ändå kan betraktas som personliga och skilda från släktforskning. Hit räknas brev och vykort, papper av ekonomisk art, inbjudningar, visitkort, teckningar, dikter, konsertprogram etc. De handlingar som jag placerat i dessa volymer är sådana som legat löst bland de lösa lapparna, utan någon direkt synlig anknytning till dessa.

I volym tre till fem har jag samlat dessa lösa lappar och anteckningar som inte gett intryck av att ha någon inbördes ordning. Dessa är inte sorterade, men efter en övergripande genomgång av materialet så ser man att flertalet släktnamn är representerade.

I övriga volymer har jag placerat anteckningsböcker för sig, kuvert för sig, tidningsurklipp för sig o.s.v. Detta bidrar till att man således kan finna anteckningar rörande samma släkt i flera volymer. En nackdel är därför att allt material rörande respektive släkt inte är samlat i en och samma volym. Den stora spridning som innehållet i anteckningsböckerna, kuverten och mapparna har, gör dock att det är nästintill är omöjligt att göra en strikt sortering. Vidare är detta den bästa lösningen av utrymmesskäl. Av samma skäl så förekommer självklart enstaka undantag, då jag på grund av brist på utrymme i volymerna varit tvungen att placera vissa handlingar i volymer som varit halvtomma. Likaså kan det i vissa volymer finnas material som inte har någon egentlig logisk placering, utan som i brist på annan plats får fungera som utfyllnadsmaterial i halvtomma volymer. Undantag som dessa uppmärksammas dock i arkivförteckningen.

Då mycket av materialet saknat egentlig hänvisning eller beskrivning, så har jag i de flesta fall bevarat materialets proveniens. Jag har därmed undvikit att splittra det material som redan legat sorterat i kuvert eller mappar. Av samma anledning har jag i de flesta fall låtit lösa blad, brev, tidningsnotiser, fotografier och liknande ligga kvar i de anteckningsböcker, mappar och kuvert där de låg när jag tog itu med samlingen. Detta trots att jag har skapat enskilda volymer där sådant material annars skulle ha platsat. Jag anser dock att det skulle göra mer skada än nytta att splittra materialet, då det med all sannolikhet förekommer självklara kopplingar handlingarna mellan, som den som är oinsatt i släktförhållandena inte ser.

I förtecknandet av samlingen har jag i huvudsak framhållit vad rubriker, utanpåskrifter och etiketter sagt om materialet för att lista upp de vanligast förekommande efternamnen och orterna. Jag har i samtliga fall med anteckningsböckerna, mapparna och kuverten gått igenom innehållet för att försäkra mig om att det överensstämmer med etiketten eller utanpåskriften. Då har kunnat konstateras att förutom de släktnamn och orter som etiketteringen avslöjar, så förekommer flertalet andra, vilket kan vara värt att ha i åtanke vid användning av materialet.