Prenumerationstidskrift: Svensk Genealogisk Tidskrift

Prenumerera på SGT och få två tryckta nummer per år. Tidskriften har fokus på att främja vetenskapliga metoder i släktforskningen.
 

Prenumerationsavgiften är 200 kr, inkl porto för privatpersoner och 300 kr för juridisk person. (För utlandsboende tillkommer 60 kr i porto).
Från 2017 kan du som är medlem i GF prenumerera på SGT för endast 150 kr! (inkl porto)

Prenumerera genom att sätta in summan på bankgiro 749-4016. Skriv in namn, adress, e-postadress samt "SGT". Alternativt kontakta GFs expedition: gf(a)genealogi.net

Innehållsförteckning i alla nummer
(Enstaka nummer kan fortfarande köpas, kontakta expeditionen)
Sök efter namn, orter, yrken i tidskriftens register

Vill du bidra med en artikel? – läs mer och kontakta redaktionsrådet.


Mer om Svensk Genealogisk Tidskrift (SGT)
Svensk Genealogisk Tidskrift togs över av GF 1 januari 2016.
Tidskriften har getts ut av SGS (Svensk Genealogiska Samfundet) sedan 2007 och ska utkomma två gånger per år med en inlaga mellan 65-128 sidor. Enligt avtalet kommer GF att producera SGT under 2016 och 2017 som prenumerationstidskrift med samma omfång och inriktning som tidigare och med ambitionen att fortsätta utgivningen efter 2017. Tidskriften SGT innehåller artiklar om släktutredningar samt frågor om släktnätverk och sociala skyddsnät, forna tiders levnadsvillkor, ståndscirkulation, sjukdomar och dödlighet, rättsliga och religiösa normer med mera.

Redaktör och formgivare:  Michael Lundholm
Redaktionsråd: Urban Sikeborg, Jonas Magnusson, Roger Axelsson, Torsten Berglund och Olle Elm


Innehållsförteckning alla nummer:

SGTnr16_2 Dec. 05 18.302016:2 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Jan 2017) Pris: 100 kr

Släkten Ulfsparres äldsta led. Om Påvel Tuvesson och Elin Ragvaldsdotter (Fargalt), deras barn och barnbarn
Den frälsesläkt som på 1600-talet kom att ta sig namnet Ulfsparre af Broxvik kunde leda sin härstamning tillbaka till 1400-talets mitt. Ända sedan 1700-talet har olika personer behandlat denna släkts ursprung, med mer eller mindre lyckat resultat. Författaren går här igenom samtliga äldre källor som kan belysa släktens äldsta led och dess egendomar, och han presenterar nya rön. I sin redogörelse går han också in på frälse släkterna Fargalt och Bölja från Västbo, vilka blev befryndade genom ingiften.
Av Olle Elm

Per Alrik Andersson Furtenbach (1860–1942). Bokslut över en tjuv
Den utomäktenskapligt födde Per Alrik Andersson Furtenbach (1860–1942) dömdes för stöld hela åtta gånger. Per Alrik hade till stor förtrytelse för överste Börje Furtenbach – jo, just han som skrev handboken Släktforskning för alla –»annekterat« namnet Furtenbach. Författaren följer inte bara Per Alrik i kriminalvårdsarkiven, han går också in på den agnatiska, onektligt chauvinistiska släktuppfattning som Börje Furtenbach stod för.
Av Michael Lundholm

Andreas Magni (död 1600), kyrkoherde i Forsa i Hälsingland, och hans släktkrets
Andreas Magni, sockenpräst i Forsa-Högs pastorat i Hälsingland tillhörde en släktkrets som kom att omfatta ett sjuttiotal präster i ärkestiftet, bland dem flera biskopar. Men själv har han och hans ättlingar varit ett så gott som okänt kapitel. Författaren råder här bot för detta i sin grundliga genomgång av primärkällorna, resultatet av flera års forskning.
Av Thomas Sverker

Recension av Svenska släktkalendern 2016
Svenska släktkalendern är en institution inom svensk släktforskning med en mer än hundraårig tradition. Årets släktkalender har uppdaterats på flera sätt och återspeglar nu mer sin tid.
Av Håkan Skogsjö

ScreenHunter_SGT16_1_1139 Jul. 04 15.24 2016:1 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Juli 2016) Pris: 100 kr

Släktskap som äktenskapshinder. Genealogier och stamtavlor i Lunds domkapitels arkiv 1683–1688
Efter reformationen behölls i Sverige den kanoniska lagens förbud mot äktenskap mellan befryndade personer och även mellan besvågrade personer. Författaren ger här en över­sikt av hur reglerna långsamt luckrades upp, trots motstånd från kyrkan, och presenterar exempel på de dispensansökningar med bifogade släkttavlor man kan hitta i domkapitlens arkiv.
Av Markus Gunshaga

Jordrannsakningsprotokoll – en guldgruva för släktforskare. Med släkten Höckert som exempel
När en ny jordebok skulle upprättas genomfördes vanligen särskilda undersökningar om fastigheternas skattläggning, så kallade jordrannsakningar. Med utgångspunkt från Söderköping visar författarna hur man med hjälp av jordrannsakningsprotokoll och de­ras bilagor kan spåra tidigare ägare till jord och rekonstruera släktskap.
Av Kristina Edström och Christian Juliusson

»… sådana möbler och persedlar … som i synnerhet höra till kyrkans prydnad och skrud«. Om Harbro donation till Björnlunda kyrka
Jonas Andersson (d. 1832) och hustrun Maria Andersdotter (d. 1813) i sörmländska Björnlunda testamenterade ett ansenligt belopp till kyrkan för dess »prydnad och skrud«. Författaren berättar om parets släktförhållanden och hur församlingen använde fonden – delvis i strid mot dess bestämmelser – till dess upplösning 1988.
Av Michael Lundholm

Underlagmannen Lasse Nilsson i Finflo, Hälsingtuna socken, och hans släktkrets
Kronoämbeten och även prästbefattningar tenderade att samlas inom vissa familjer. Detta är tydligt inom släktkretsen kring den hälsingske underlagmannen Lasse Nilsson (d. omkring 1571). Bland annat med hjälp av en nyupptäckt 1500-talshandling i ett gårdsar­kiv har författaren kunnat kartlägga underlagmannens släktförhållanden i detalj. Det visar sig också att familjen har många nu levande ättlingar.
Av Thomas Sverker

Till minnet av Hans Gillingstam
I januari 2016 avled fil. dr Hans Gillingstam, den stora portalgestalten i svensk släktforsk­ning under 1900-talets senare hälft. Ingen har bidragit så mycket till kännedomen om Sveriges äldre släkt- och personhistoria som han. Tre av hans släktforskande lärjungar, »Gillingstamianer«, ger här ett personligt och ömsint porträtt av denne märklige man.
Av Urban Sikeborg, Torsten Berglund och Anders Winroth
 

omslag till SGT 2015-22015:2 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2016-01-21) Pris: 100 kr

Personnamnens utveckling under senmedeltiden
Frågor om namn får ofta stor betydelse i 1500-tals- och medeltidsforskning, eftersom namn kan vara ett viktigt indicium för inbördes relationer mellan personer och familjegrupperingar. Men vilka namn bar man egentligen under medeltiden och hur stabilt var namnskicket? När tar de kristna dopnamnen över och när gör släktnamnen sitt intåg i Sverige? Författaren, som är professor emeritus i svenska, sammanfattar här forskningsläget och visar att medeltidens och den tidiga Vasatidens namnskick var föränderligt och dynamiskt, och att det i olika delar av Sverige påverkades av såväl politiska och religiösa som kommersiella faktorer och invandring.
Av Per-Axel Wiktorsson

Red:s anm. Om medeltida och 1500-talsnamnskick
Några kompletterande litteraturhänvisningar

Mickel i Tenhult och hans ättlingar i Törsbo cirka 1620-1750
I det småländska Rogberga berättades år 1689 om en skogvaktare Mickel i Tenhult i samma socken, vilken skulle ha nedskjutit en del av de danska inkräktarna ungefär 80 år tidigare. På 1800-talet restes en minnessten på platsen med påståendet att en ”dansk krigshär” år 1612 skulle ha besegrats av Tveta härads allmoge under ledning av skogvaktaren Mickel i Tenhult. Denne var en historisk person, som var gift med frälsekvinnan Brita Nilsdotter (Bååt). För sin roll som kronans skogvaktare i Jönköpings och Kronobergs län lönades mickel Jönsson med olika privilegier. Historikern Göran Sparrlöf presenterar här i en grundlig utredning Mickel Jönssons ättlingar via dottern Kerstin Mickelsdotter, gift med hejderidaren Nils Eriksson i Törsbo i Barkaryd, fram till 1700-talets början.
Av Göran Sparrlöf

Var är släktforskarnas årsbok på väg?
Recension av Släktforskarna årsbok 2015, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. De ändrade riktlinjerna för artiklar i årsboken omfattar krav på att artiklarna ska ge en ny, metodisk kunskap, och detta i kombination med en tuffare begränsning i artikellängd. Recensenten ser den nya policyn som problematisk och att den kommer att leda till att betydelsefulla släktutredningar refuseras. I stället fylls årsboken med artiklar författade av historiker, arkivarier och bibliotekarier. Är detta vägen att gå?
Av Michael Lundholm

SGT-15-12015:1 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2015-12-15) Pris: 250 kr
Medlemspris: 200 kr

Vapenlikhetsfällan, inbunden bok, skriven av Kaj Janzon, som innehåller tre avdelningar:

  • Ett kapitel om sigillvapen och vapenbruk under medeltiden
  • Ett kapitel om metodproblem bakom Jan Ranekes Svenska Medeltidsvapen
  • Kompletteringar och rättelser till Svenska Medeltidsvapen.
    Medeltidshistorikern Kaj Janzon visar i »Vapenlikhetsfällan« att många rekonstruktioner av medeltida ätter och släktkretsar som gjorts och fortfarande görs utifrån vapenlikhet vilar på felaktiga antaganden. Man har nämligen utgått från 1600-talets teoretiska och detaljerade regelsystem för vapens utformning och användning och tillämpat den på medeltidens heraldiska praxis. Resultatet har många gånger blivit helt fel. I bokens inledande kapitel sammanfattar Janzon hur man faktiskt såg på och använde vapen och sigill under medeltiden, och hans iakttagelser kanske förvånar dig. Visste du att det egentligen inte fanns vad vi skulle kalla ättevapen under medeltiden? Att sigillet i första hand var den enskilda individens namnstämpel? Att även frälsekvinnor kunde ha sigill med heraldiska vapen? Det och mycket mer kan du lära här. Janzon går också igenom de allvarliga metodproblemen bakom Jan Ranekes stora trebandsverk Svenska medeltidsvapen (1982–1985) och han illustrerar dessa med ett stort antal rättelser. Samtidigt belyser han de källkritiska fallgropar som forskare ställs inför vid uttolkningen av medeltida brev.
  • Boken är rikt illustrerad med ett sjuttiotal färgfoton av medeltida sigillavtryck. Observera att SGT 2015:1, som getts ut som en bok med titeln Vapenlikhetsfällan, har ett separat register.

SGT-14-22014:2 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2015-07-24) Pris: 50 kr

  • »Besitter en gammal tienare Isack Bem sitt hemman Sundh i Löfstad socken frijtt …« Ståthållaren Isak Behm och hans släktkrets
    Fogden, ståthållaren och amiralen Isak Behm (död senast 1631) har gått till historien som en brutal och våldsam man, hertig Karls handgångne man i dennes slaktarebänk. Inget har dock varit känt om dennes släktförhållanden. Författaren visar att tidigare försök att knyta honom till Gävlesläkten Behm inte har varit hållbara, och han presenterar här en ingående utredning av dennes ättlingar i Uppland intill fjärde led. Av Michael Lundholm
                                        
  • Regementskvartermästaren Magnus Ingelmans släkt i södra Småland
    Magnus Ingelman (född omkring 1654) i Ingelstad i Östra Torsås var stamfar för släkten Ingelman, som behandlats i Svenskt biografiskt lexikon, men dennes egen härkomst har varit höljd i dunkel. Författarna presenterar här sin kartläggning av Ingelmans småländ- ska släkt på såväl fädernet som mödernet tillbaka till 1500-talets andra hälft.
    Av Martin Brandt och Anders Möller                                                                  
  • Vem var Anders Olofssons i Bure hustru?
    Landsköpmannen och birkarlen Anders Olofsson (död omkring 1563) i Bure, Skellefteå, tillhörde Bureätten och blev stamfar för ett stort antal personer med namnet Burman. Om hans hustru Elins släkt har inget varit känt – tills nu.
    Av Carl Henrik Carlsson                                                                             

Recensioner
Johan Bures släktbok. Dvd utgiven av Genealogiska Föreningen 2014.
Av Carl Henrik Carlsson                                                                             

sgt-14-12014:1 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2015-03-01) Pris: 50 kr

  • Mjöl i matskålen? Ett bidrag till forskningen om släkten Maskolls äldsta led
    Brynolphus Andreae Maskoll var kyrkoherde i Edsleskog 1641–1674. Hans egendomliga tillnamn och vilken släkt det kan ha varit som kallat sig så väckte nyfikenhet redan på 1700-talet. Författaren visar hur fem senmedeltida dombrev ger klarhet i saken och tar dig med på en lärorik språkhistorisk utflykt om bruket av egendomliga tillnamn i all­mänhet och namnet Maskoll i synnerhet.
    Av Kaj Janzon
  • Frälsekvinnan Margareta Håkansdotter (Dädesjösläkten) och hennes ofrälse ättlingar
    I en imponerande sammanställning av uppgifter i tidiga källor visas att ett avsevärt antal präster och prästhustrur i uppåt 25 småländska församlingar på 1600-talet härstammade från adelskvinnan Margareta Håkansdotter i Dädesjö, som levde vid 1500-talets mitt.
    Av Martin Brandt, med bidrag av Niclas Rosenbalck
  • Källkritiska kommentarer till Victor Behms släktböcker
    Släkter och personer med namnet Behm förekom i Sverige redan på 1500-talet. I den tidiga borgerliga släktforskningen – och nu på nätet – knyts flera av dessa till Gävleborgmästaren Jonas Mikaelssons släktkrets. Författaren visar på hur man på lösa grunder kunde skapa en släkt och tidiga släktmedlemmar utifrån rena hugskott.
    Av Michael Lundholm
  • Mandråpare och horkarlar i Östergötland och Småland 1593−15951596 upprättade domprosten i Linköping Olaus Petri (1537–1599) en förteckning över grövre missdådare och de böter som indrivits de senaste åren. På något sätt är längden kopplad till ärkebiskop Abrahamus Andreae Angermannus blodiga visitationsresa i stif­tet 1596. Längden är nu i okänd persons ägo, men författaren har utifrån fotografier transkriberat och utförligt kommenterat dess innehåll.
    Av Magnus Bäckmark

SGT-13-1-22013:1-2 Svensk Genealogisk Tidskrift, dubbelnummer
(Utgiven 2014-10-17) Pris: 100 kr

  • Agnatiska genealogier från 1641 för bondesläkter på Visingsö – transkriberade och kommenterade av Olle Elm
  • Den svenska släkten Ouchterlonys skotska ursprung, av Jan Haraldson
    Bilaga: Förklaringar av skotska och engelska begrepp i "Den svenska släkten Ouchterlonys skotska ursprung" av Urban Sikeborg
  • Licentförvaltaren Daniel Fleissner i Stettin och hans släktkrets, av Per-Åke Svensson
    Alla artiklarna har separata ort- och namnregister!

SGT-12-22012:2 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2014-08-21) Pris 50 Kr

  • 100 års samhällsutveckling speglad genom systrarna Olssons liv, av Kristina Berglund
  • "Gummesläkten" från Mäjensjö i Norra Ljunga, av Nils Hård af Segerstad
  • Om fränder, arvingar och bördemän under 1500-och 1600-tal, av Urban Sikeborg
  • Jully Ramsay och andra pionjärer inom finsk släktforskning, av Urban Sikeborg

Bokanmälningar:

  • Frälset och dess rusttjänst i Finland under 1500- och 1600-tal, av Kaj Janzon
  • Göteborgs stifts herdaminne 1620-1999, av Jan Appelquist
  • Soldattorp i Uppland, av Elisabeth Thorsell

SGT-12-12012:1 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2013-04-10) Pris: 50 kr

  • Brukspatron Christier Månsson 1595-1659, av Carl Thomas von Christierson
  • Den Alftanska krönikan – en berättelse om gammal härstamning och minnenas gyllene band! av Jouni Kaleva

SGT-11-22011:2 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2012-05-04) Pris: 50 kr

  • Anja, hennes familj och hennes resa: Chana Isbicka (1929-1985), av Henry Ohlsson
  • Postmästaren Sven Kråka och hans släkt: Nya uppgifter, kompletteringar och rättelser av Markus Gunshaga
  • En släktkrets kring namnet Runbom i Njudung, av Claes Westling

Bokanmälningar

  • Sarvlax. Herrgårdshistoria under 600 år, av Carl-Thomas von Christierson
  • Släktforskarnas årsbok '11, av Kerstin Jonmyren
  • Änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding 1660-1719, av Michael Lundholm
  • Bergslagshistoria, årgång 12, av Elisabeth Thorsell
  • The heraldry of foreigners in England 1400-1700, av Michael Lundholm

2011:1 Svensk Genealogisk Tidskrift SGT-11-1
(Utgiven 2011-08-27) Pris: 50 kr

  • Daniel Svinhuvud och kyrkorätten, av Anders Winroth
  • Om den goda bördens betydelse under stormaktstid och frihetstid, av Urban Sikeborg

Bokanmälningar:
Erikskrönikans författare, av Kaj Janzon
Den cyklande humanisten, av Elisabeth Thorsell
 

2010:2 Svensk Genealogisk TidskriftSGT-10-2
(Utgiven 2011-04-10) Pris: 50 kr

  • Fynd i protokollen från Växjö Domkapitel 1840-1841, av Elisabeth Thorsell
  • Fältskärsfamiljen Wass, av Olle Elm
  • En mässa för Erik Ottessons (Björnram från Västergötland) barn samt ett förtydligande om Nils Ottessons sätesgård Erstavik, av Kaj Janzon

Bokanmälningar
Sveriges arméförband under 1900-talet, av Michael Lundholm
Svenska arméns uniformer 1875-2000, av Michael Lundholm

SGT-10-12010:1 Svensk Genealogisk Tidskrift
(Utgiven 2011-01-24) Pris: 50 kr

  • Kungsåren Johan Ingemarssons liv och verksamhet under 1300-talets första hälft, av Kaj Janzon
  • Om Mattis Larsson i Hasselstad, av Kjell Holmåker
  • Ätten Gyllenpamps ursprung, av Olle Elm

Bokanmälningar
Svenska Släktkalendern 2010, av Kerstin Jonmyren

2009:2 Svensk Genealogisk TidskriftSGT-09-2
(Utgiven 2010-08-24) Pris: 50 kr

  • Skådespelaren Sven Lindbergs anor, av Elisabeth Thorsell
  • Den andra släkten Wattrangius, av Magnus Bäckmark
  • Rättelse till Szabad & Elgentierna (2008): Adliga ätten 777 von Hagendorn, av Lars-Olov Eriksson
  • Smedsläkten Rolig, av Michael Lundholm
  • Pontus Möller 1921-2009, av Michael Lundholm

Bokanmälningar

  • Stockholms tänkeböcker från år 1592. D.22, 1634. Utgivna av Bo Elthammar, av Pontus Möller (†)
  • I go to America, Swedish American Women and the Life of Mina Anderson, av Elisabeth Thorsell
  • Severed Ties and Silenced Voices, av Dennis L. Johnson
  • Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet, av Michael Lundholm

2009:1 Svensk Genealogisk TidskriftSGT-09-1
(Utgiven 2009-08-23) Pris: 50 kr

  • Randanmärkningar till Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor II, av Stig Östenson
  • Wattrangska stamträdets redovisning av ätten Wattrangs stamlinje, av Magnus Bäckmark
  • Ryska utredningskommissionen av 1919, av Ludmila Werkström
  • Om ätten Kuylenstiernas ursprung, av Pontus Möller
  • Familjerna Sundberg och Sundler i Bogesund,
           av Magnus Bäckmark

        Bokanmälningar

  • Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin 1903-2003, av Pontus Möller
  • Nordenfeltska rötter: en antavla i åtta led, av Pontus Möller
  • Thords tankar: baserad på intervjuer med arkivlektor Thord Bylund, av Pontus Möller
  • Släktforskarnas årsbok 2008, av Michael Lundholm
  • Släktforskarnas årsbok 2009, av Michael Lundholm

2008:2 Svensk Genealogisk TidskriftSGT-08-2
(Utgiven 2009-06-05) Pris: 50 kr

  • Wattrangska stamträdet och dess redovisning av anorna till Per Ulfsson (Svan), av Magnus Bäckmark
  • Vem var Olof Sonesson till Aranäs?, av Olle Elm
  • Olof Sonessons vapenförbättring, av Michael Siddons
  • Randanmärkningar till Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor I, av Stig Östenson
  • Släkten Melander äldre led, av Nichlas Malmdahl

     Bokanmälningar

  • Adels- og våbenbreve udstedt af danske (unions-) konger indtil 1536, av Magnus Bäckmark
  • Präster i släkten? av Irma Ridbäck
  • Släktforskarnas årsbok 2007, av Kerstin Jonmyren
  • Den adliga ätten von Post, av Irma Ridbäck
  • Greve Erik Dahlberg, av Pontus Möller

2008:1 Svensk Genealogisk TidskriftSGT-08-1
(Utgiven 2008-01-01) Pris: 50 kr

  • Brumstedt och Brömsarna: Om komministern Magnus Brumstedts anor i Småland, av Nichlas Malmdahl
  • Släkten Ekeroth (Ekroth) på Åland, av Håkan Skogsjö
  • Var Nils Isaksson (Halvhjort av Älmtaryd) far till Katarina Nilsdotter? av Michael Lundholm

Bokanmälningar

  • Svenska Släktkalendern 2007, av Irma Ridbäck
  • Bland herredagsmän i Östergötland. Östgötska bonderiksdagsmän – bondeståndets ledamöter från Östergötland 1600-1866, av Elisabeth Thorsell
  • Livgrenadjärbiografier 1962-1997, av Michael Lundholm
  • Tvåhundra år med vallonsläkten Goffin (Goffeng, Goffing, Gauffin, Gaustin, Goffain, Goffe, Goffenger) av Pontus Möller
  • Leonore Liljencrantz Journal 1817-1819. Från Vallentunas herrgårdar till Stockholms salonger, av Pontus Möller
  • Uplandia Sacra. Beskrivningar av kyrkorna i Vallentuna, Vada, Angarn, Markim, Orkesta, Frösunda, Kårsta och Össeby-Garn, av Pontus Möller
  • Högby och Säby i Villberga socken, Trögds härad, Uppland, av Pontus Möller
  • Något om knappens historia i Sverige, av Pontus Möller
  • Något om släkten Kuylenstierna etablering i Sverige, av Pontus Möller

Svensk Genealogisk Tidskrift 2007:2SGT-07-2
(Utgiven 2007-07-01) Pris: 50 kr

  • Nygammalt och litet nyare om ätten Båt av Billa, av Stig Östenson
  • Petter Melander x 3 – en småländsk släktknut, av Nichlas Malmdahl
  • Vem var far till min farfar, av Hans Gillingstam
  • Malvina och Robert Guido – en familj reser till Australien, av Elisabeth Thorsell

     Bokanmälningar

  • Släkter och namn, av Per-Axel Wiktorsson
  • Idel ädel adel, av Stig Östenson
  • Nazister i Sverige, av Pontus Möller
  • Musik i Skara stift, av Pontus Möller
  • Skarabispar, av Pontus Möller
  • Social dynamik hos adeln, av Michael Lundholm
  • Officerare och regementen, av Pontus Möller
  • Gränsen mellan Östergötland och Småland, av Pontus Möller
  • En lärds memoarer, av Pontus Möller
  • En äventyrlig svensk, av Pontus Möller

Svensk Genealogisk Tidskrift 2007:1SGT-07-1
(Utgiven 2007-01-01) Slutsåld

  • Sju bondestudenter Trivallius, en bonddotter Trivallia och tre gårdars historia, av Stig Östenson
  • Landsbygdsbebyggelsen i arkiven – källor och källkritik, av Göran Ulväng

Bokanmälningar

  • Mikrohistoria, av Agneta Guillemot
  • Döda barn under århundraden, av Johanna Sköld
  • Svenska Släktkalendern 2003, av Håkan Skogsjö
  • Upplandspräster, av Britt Hedberg
  • Riksdagsfakta, av Björn Asker
  • Släktvapenrätt, av Lars C. Stolt

(Av misstag blev sidnumreringen felaktig i detta häfte)