Du är vamt välkommen att delta i årets föreningsstämma, som äger rum lördagen den 18 april kl 10.00. Dagordningen för stämman framgår av stadgans § 10. Stadgan finns på hemsidan. Föreningsstämman planeras vara avslutad senast kl 12.00.

För rösträtt på stämman ska avgiften vara betald senast sju bankdagar före stämman. Föreningsstämman genomförs som ett så kallat hybridmöte, digitalt via Zoom och fysiskt i GF:s lokaler på Löfströms allé 7 i Sundbyberg. Länk till Zoom kommer att finnas på medlemssidorna. Det digitala mötet och föreningslokalen kommer att öppna 09.30. Den som planerar att delta digitalt bör logga in på mötet i god tid för att kunna sättas upp på röstlängden. Stämmohandlingar kommer att finnas på medlemssidorna under rubriken Föreningsdokument.

Kl 12.00 Efter den formella stämman vidtar en lunchpaus. Man kan ha med sig egen lunch men också förbeställa en lättare lunch (landgång) inkl. kaffe och kaka. Förbeställning sker genom inbetalning av 150 kr till föreningens bankgiro 749-401 eller Swish 123 511 42 85 senast 9 april.

Kl 13.00 föreläser Torbjörn Näs (Mora) om Anklagade och dömda – människorna under häxprocesserna i övre Dalarna 1668-1672.

Torbjörn Näs började intressera sig mer ingående för häxprocesserna i samband med uppmärksammandet av 350-årsminnet av de första stora häxprocesserna i Dalarna 1668. Sedan dess har han fördjupat sig i människorna bakom anklagelserna – deras liv, öden och den tid de levde i. I detta föredrag ger han en inblick i häxprocesserna i övre Dalarna 1668–1672.
Häxprocesserna i Dalarna 1668–1672 utgjorde en central del av det stora oväsendet och drabbade ett stort antal människor i lokalsamhällen präglade av social närhet och religiös disciplin. Det var inga anonyma personer utan identifierbara individer inbäddade i täta nätverk av släktskap. Detta föredrag undersöker vilka de anklagade var – deras kön, ålder, sociala ställning och familjetillhörighet – samt hur släktband och kontakter mellan olika socknar i Dalarna påverkade anklagelsernas spridning. Genom mikrohistorisk analys av domböcker, vittnesmål och genealogisk grundforskning kartläggs hur misstankar ofta följde familjer över sockengränserna, och hur släktingar till redan anklagade i andra bygder löpte förhöjd risk att själva dras in i processerna. Jag försöker visa hur häxprocesserna kan förstås som sammanlänkade förlopp, där personliga relationer och familjenätverk spelade en central roll i såväl anklagelsernas uppkomst som i deras rättsliga konsekvenser.

Här hittar du kommande föreläsningar, släktforskarkaféer och kurser arrangerade av Genealogiska Föreningen. Ta del av veckans program och utveckla din släktforskning tillsammans med oss.

Välkommen till Tisdagsöppet i föreningens lokal!

En öppen och trivsam eftermiddag där du kan släktforska i din egen takt, studera, umgås och ta del av våra resurser.Här finns samlingar, bibliotek och datorsal – oavsett om du vill fördjupa dig i din släktforskning eller bara titta in en stund.

Vi ser fram emot ditt besök.

Digitalt släktforskarkafé 19 mars klockan 18.30: Släktberättelser

Många släktforskare publicerar på olika sätt sina forskningsresultat, exempelvis på en hemsida eller i en släktforskartidskrift.  Sådana presentationer följer ofta en ganska given mall med (i någon mening) lite torra uppgifter var och när personerna föddes, gifte sig och dog. Det är förstås kärnan i all släktforskning.

Allt fler släktforskare har dock mer att berätta än detta. Såsom samlingsnamn namn på sådan berättelse kan man använda just termen släktberättelser. Vad kan det vara för något?

• Den som inhämtat råd om hur man bör börja släktforska har helt säkert fått rådet att intervjua äldre släktingar:
  • Om deras barndomsminnen
  • Om vad deras äldre släktingar berättat för dem om tidigare generationer i släkten
• När man ger sig i kast med att utreda en familj eller en släkt får man ofta material om människornas liv och leverne som inte riktigt passar in eller får plats (det blir för mycket). En sammanställning av sådant material där fokus inte är på hårda genealogiska data kan utgöra en släktberättelse.

Att berätta en släktberättelse, i tal eller skrift, bjuder på nya utmaningar:

• Vilken är målgruppen? Medan redogörelsen av släktforskningsresultaten främst vänder sig till andra släktforskare är målgruppen här kanske den närmast familjer eller släkten. Hur är det lämpligt att utforma en skriven släktforskarberättelse för denna snävare målgrupp?
• Vi litar på vad som står i källor som kyrkböckerna, men kan vi lita på våra äldre släktingars berättelser? Särskilt om de återger vad de hört andra berättelse. Att återge en släktberättelse ställer nya krav på källkritiskt tänkande.

Under våren 2026 vill Genealogiska Föreningen ge möjlighet att på två av våra digitala släktforskarkaféer (19 mars och 4 juni) ge möjlighet att berätta sen släktberättelse under ca 20 minuter och få kommentarer på berättelsen. Kaféerna leds av GF.s ordförande Michael Lundholm. Föranmäl dig gärna till [Michael.lundholm@gfarkiv.se] om du vill dela din släktberättelse. Det första kaféet inleds med en presentation av begreppet släktberättelse och vad GF gör på området.

Släktforskarkafé Släktberättelser är öppet för alla utan kostnad och kommer att hållas på Zoom. Medlemmar i GF hittar länk på medlemssidorna och de som inte är medlemmar i GF efterfrågar länk genom att mejla boka@genealogi.net, senast klockan 10 mötesdagen.

Här hittar du kommande föreläsningar, släktforskarkaféer och kurser arrangerade av Genealogiska Föreningen. Ta del av veckans program och utveckla din släktforskning tillsammans med oss.

Temalördag 14 mars: På väg
Lokalen öppen 10.00-16.00
Föredrag:
11.00–12.00 Jan Moberg, Nyköping: »Sörmländska färdvägar under tusen år«. Deltar på Zoom.
12.00–13.00 Lunchpaus
13.00–14.00 Hans Hanner, GF: »Inrikes pass och varutransporter – vem reste och med vilka varor«. Deltar i lokalen.
14.15 15.15 Giselher Naglitsch, Sigtuna: »I postens tjänst – postbönder och postföreståndare«. Deltar i lokalen

Välkomna – hoppas vi ses.