Temadag: Kvinnor

Publicerat av

Hur gör vi kvinnor synligare i släktforskningen?

Lördag den 14 oktober kl 10-15

I samband med lördagens föreläsning lägger vi ut en handling på medlemssidorna som gör just det – gör kvinnor synligare. Det är Förmyndarkammaren i Stockholms arkiv D XVI e – Register å Ogifta Qvinnor, myndiga enligt kongl. förordning af den 15 Juni 1858. 1858 fick ogifta kvinnor fyllda 25 år rätt att söka myndighet, 1863 blev ogifta kvinnor myndiga på sin 25-årsdag. De kvinnor som i Stockholm under dessa fem år anmälde sin önskan att bli myndiga återfinns i denna volym. Ett fönster mot historien… vilka var de? varför var det just dessa kvinnor som anmälde sin önskan? Kanske fortsatt forskning kan svara på de frågorna.

Förra hösten ordnade vi en föreläsningslördag på temat kvinnor och släktforskning. Ett antal intressanta kvinnor lyftes fram. I år är lördagen tänkt att bli en inspirationsdag på temat synliggörande – hur gör vi kvinnorna synligare?

10.30        Ulf Berggren – Arkivkällor användbara vid kvinnoforskning.

11.30        Anna-Karin Westerlund – Hur jag som politiker har lyft fram kvinnor genom namnsättning av gator och parker i Uppsala.

12.30           Lunch

13.30       Beatrice Christensen Sköld – Att börja från slutet. Metodiska aspekter på personhistorisk forskning med exemplet Maria Aspman.

Ulf Berggren är välkänd släktforskare och författare.

Anna-Karin Westerlund är pensionerad förste arkivarie vid Landsarkivet i Uppsala. Hon är tidigare ordförande, nu vice ordförande i Namngivningsnämnden i Uppsala kommun.

Beatrice Christensen Sköld är pensionerad bibliotekarie och aktiv inom KAF (Kvinnliga Akademikers Förening). Hon har doktorerat på blinda kvinnors bildningsprocess 1879 – 1923. 

                                             

 

Förändringsarbetet på GF fortsätter

Publicerat av

Genealogiska Föreningen anpassar verksamheten till en förändrad släktforskarvärld. I många små steg, men som tillsammans kan innebära stora förändringar. Källmaterialet vi använder som släktforskare digitaliseras kontinuerligt och fler släktforskare sitter och forskar hemma vid den egna datorn. Arkiven har konstaterat ett sjunkande besöksantal under flera år. När SVAR 2018 blir tillgängligt utan abonnemangskostnad, fortsätter utvecklingen i samma riktning.

GF har under dagtid haft ett sjunkande antal besökare under några år. Men vi har samtidigt märkt ett ökat intresse för kvälls- och lördagsaktiviteter i form av föreläsningar och släktforskningshjälp. I takt med att GF:s egna samlingar digitaliseras och läggs ut på medlemssidorna minskar släktforskarens behov av att åka till lokalen och skriva av eller kopiera intressanta uppgifter, eller att via telefon eller e-post be vår personal kopiera och skicka hem uppgifter.

Kanske har det här varit tydligast när det gäller Klipparkivet (familjenotiser ur SvD 1936–1990 och DN 1967–1990). Innan materialet gjordes tillgängligt på våra medlemssidor 2013 var det den handling hos oss som mest frekvent togs fram och kopierades.

GF har i ökande takt också fått medlemmar utanför Stockholmsområdet. Det här är en gammal ambition – GF är en rikstäckande förening – men när Sveriges Släktforskarförbund bildades 1986 lämnade flera regionala föreningar GF för att i stället ansluta sig till det nybildade förbundet. Att vi nu får ett procentuellt ökande medlemstal utanför Stockholmsområdet gör det pågående digitaliseringsarbetet av våra samlingar än mer angeläget. 

GF väljer nu att rent konkret anpassa oss efter den förändrade verkligheten och efter medlemmarnas förändrade behov. Vi lägger mer krut på den fortsatta digitaliseringen och väljer att se över öppettiderna. Vi gläds åt att allt fler delar av vårt egna arkiv är på väg ut till medlemssidorna.

Vi kommer att fortsätta förändringsarbetet och du som medlem kommer fortlöpande att få information om detta.

GF:s styrelse/Thomas Fürth