Domstolsforskning 16 februari

DomstolsforskaförbundetTisdagen den 16 februari gästas vi av Claes Westling, 1:e arkivarie på Landsarkivet i Vadstena. Han har skrivit boken Domstolsforska, som är en av de senaste i Sveriges Släktforskarförbunds serie med handböcker för släktforskning.

Föredraget börjar kl 18.00 och har sin utgångspunkt i den nya boken och vi får lära oss hur vi använder domstolsarkiven för vår egen släktforskning.
Kaffeservering finns!

Affisch Claes Westling 16 februari 2016 (pdf)

 

Konstnärliga Släktträd

Nu finns två fina släktträd där du själv kan fylla i uppgifter från din släktforskning.
För köp: kontakta expeditionen via 08-32 96 80 eller gf(at)genealogi.net

Robur

Robur rymmer fem generationer. Trädet är tryckt på ett exklusivt grafiskt papper med matt yta. Illustratör: Anna Edin. Format 35 x 50 cm. Pris 150 kr + porto.
Robur

Blå vas

Släktträdet Blå vas rymmer sex generationer och blommor och blad. Fin present vid giftermål, barndop eller födelsedag. Illustratör: Anna Edin. Pris: 200 kr + porto.
Blå vas

Gemensamt Öppet hus 27 februari

Välkomna till ett gemensamt Öppet hus lördagen den 27 februari klockan 11-15  – men GF öppnar redan klockan 10.00! 

Samtliga föreningar på Anderstorpsvägen i Solna bjuder in till ett gemensamt öppet hus. Genealogiska Föreningen, DIS-Öst, Föreningen för Smedsläktsforskning, Sällskapet Vallonättlingar och StorStockholms Genealogiska Förening finns på plats för att sälja sina produkter, diskutera släktforskning och berätta mer om sina verksamheter. Dessutom gästas vi av släktforskningsföretaget Arkiv Digital, som visar upp sin nya programvara och berättar mer om de senaste digitaliserade arkiven.

Under dagen hålls tre föredrag,
– kl 11.15 börjar det första som särskilt riktar sig till nybörjare inom släktforskning.
Mer information om tider och föredragshållare finns snart på vår hemsida och på Facebook.

Arkivet, biblioteket och datasalen är tillgängliga 10-15 för egen forskning.
Kaffeservering med fika och korv med bröd finns också, för den som blir sugen!

Svensk Genealogisk Tidskrift 2015:2

omslag till SGT 2015-2Pris: 100 kr + porto.
För köp kontakta expeditionen
via 08-32 96 80
eller gf(at)genealogi.net

Svensk Genealogisk Tidskrift, SGT, togs över av GF 2016. Läs mer

Innehåll SGT 2015:2

Personnamnens utveckling under senmedeltiden
Frågor om namn får ofta stor betydelse i 1500-tals- och medeltidsforskning, eftersom namn kan vara ett viktigt indicium för inbördes relationer mellan personer och familjegrupperingar. Men vilka namn bar man egentligen under medeltiden och hur stabilt var namnskicket? När tar de kristna dopnamnen över och när gör släktnamnen sitt intåg i Sverige? Författaren, som är professor emeritus i svenska, sammanfattar här forskningsläget och visar att medeltidens och den tidiga Vasatidens namnskick var föränderligt och dynamiskt, och att det i olika delar av Sverige påverkades av såväl politiska och religiösa som kommersiella faktorer och invandring.
Av Per-Axel Wiktorsson

Red:s anm. Om medeltida och 1500-talsnamnskick
Några kompletterande litteraturhänvisningar

Mickel i Tenhult och hans ättlingar i Törsbo cirka 1620-1750
I det småländska Rogberga berättades år 1689 om en skogvaktare Mickel i Tenhult i samma socken, vilken skulle ha nedskjutit en del av de danska inkräktarna ungefär 80 år tidigare. På 1800-talet restes en minnessten på platsen med påståendet att en ”dansk krigshär” år 1612 skulle ha besegrats av Tveta härads allmoge under ledning av skogvaktaren Mickel i Tenhult. Denne var en historisk person, som var gift med frälsekvinnan Brita Nilsdotter (Bååt). För sin roll som kronans skogvaktare i Jönköpings och Kronobergs län lönades mickel Jönsson med olika privilegier. Historikern Göran Sparrlöf presenterar här i en grundlig utredning Mickel Jönssons ättlingar via dottern Kerstin Mickelsdotter, gift med hejderidaren Nils Eriksson i Törsbo i Barkaryd, fram till 1700-talets början.
Av Göran Sparrlöf

Var är släktforskarnas årsbok på väg?
Recension av Släktforskarna årsbok 2015, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. De ändrade riktlinjerna för artiklar i årsboken omfattar krav på att artiklarna ska ge en ny, metodisk kunskap, och detta i kombination med en tuffare begränsning i artikellängd. Recensenten ser den nya policyn som problematisk och att den kommer att leda till att betydelsefulla släktutredningar refuseras. I stället fylls årsboken med artiklar författade av historiker, arkivarier och bibliotekarier. Är detta vägen att gå?
Av Michael Lundholm

Register till SGT 2015:2                         
Ort- och personregister. Observera att SGT 2015:1, som gavs ut som en bok med titeln Vapenlikhetsfällan, har ett separat register.

Hans Gillingstam 1925-2016 in memoriam

Av  Michael Lundholm

Budet har kommit att fil. dr Hans Gillingstam har gått bort. Han blev 90 år gammal och efterlämnar hustrun Teresa samt från ett tidigare äktenskap en dotter och en son med familjer. 

Hans Gillingstam föddes 1925 och började redan som skolpojke med släktforskning och upptäckte då att han på fädernet härstammade från en bonde i Gillinge by, Ekeby socken i Olands härad. Han bytte sedan som 17-åring efternamn från Eriksson till Gillingstam.

Han studerade isländska, fornsvenska, historia och ekonomisk historia på dåvarande Stockholms högskola och tog en filosofie kandidat-examen där 1949. Han blev sedan filosofie doktor i historia 1952 på avhandlingen Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden. Släkthistoriska studier. En kontrovers med handledaren Nils Ahnlund ledde dock till att han inte fick docentur på avhandlingen.

Han började redan 1946 att på halvtid arbeta på det som senare blev Svenskt diplomatarium i Riksarkivet. Efter disputationen fick han en halvtidsanställning på Riksarkivet som senare övergick till heltid och varade till 1963. Han började då istället som redaktör på Svenskt biografiskt lexikon (SBL) där han var kvar fram till sin pensionering 1990. I samband med pensioneringen tillägnades han festskriften Individ och historia som utkom 1989.

Hans Gillingstam hade många sidouppdrag där ett av det viktigare har rört Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF), där han såväl ingick i redaktionen som var en av de mest produktiva författarna. Bland hans publikationer märks också ett stort antal släktartiklar i SBL, genealogiska artiklar i bl.a. Släkt och hävd (SoH), Svensk Genealogisk Tidskrift och Personhistorisk tidskrift (PHT) samt 1970 tillsammans med Göran Setterkrans utgivningen av Biskop Brasks släktbok. Han publicerade också mer metod- och källkritiskt inriktade artiklar i SoH och PHT. Brev ur askan från 1996 rekonstruerade innehållet i många i original förlorade medeltida diplom.

Totalt har han från 1943 till sin död skrivit cirka 1750 artiklar. Den tryckta bibliografin i Individ och historia omfattar åren 1943-1989 och tar upp 1208 verk. Urban Sikeborg kompletterade bibliografin för åren 1989-1997 i Ett liv i släktforskningen. Hans Gillingstam berättar… (Släktforskarnas årsbok 1998). Efter 1997 fortsatte han dock att skriva och publicerade, inte minst i SBL under bokstäverna R och S, ett 50-tal artiklar.

Även om Hans Gillingstams signum har varit adelsgenealogi med särskilt fokus på medeltiden så har han även publicerat mycket annat, inte minst borgerliga genealogier i SBL. Han blev också en föregångsman inom modern allmogegenealogi när han 1950 i första numret av SoH publicerade sin egen antavla. Han har också i SoH kritiserat släktnamn som grund för släktdefinition, både som historiskt fenomen och som utgångspunkt för modern släktforskning. Han kom då i offentlig polemik med två ledande personer i GF, Börje Furtenbach och Lennart Zielfelt.

Hans Gillingstam utsågs 1990 av Sveriges släktforskarförbund till mottagare av Victor Örnbergs hederspris och 2013 av Svenska fornminnesföreningen till mottagare av Monteliusmedaljen. Hans Gillingstam kallades till hedersmedlem i Genealogiska föreningen 1980.

 

Program: Släktforskarseminarium 30 januari

10.00              Genealogiska Föreningens lokaler öppnar

10.30-11.10     Kristina Edström & Christian Juliusson:
Jordrannsakningsprotokoll – en guldgruva för släktforskare

11.20-12.00     Göran Sparrlöf:
Varför adlades kornetten Håkan Ståhle?

12.10-12.50     Claes Westling:
Sherlock Holmes i Svartedalen

12.50-13.30     Lunchpaus

13.30-14.10     Tommy Petré:
Stjärna eller fyrkant – jakten på Godsvens anor

14.20-15.00     Jörgen Vessman:
Från föräldralös tiggande gosse till sårad soldat 1808 – ett människoöde

15.10-15.50     Eva Dahlberg:
”Vi har inga släktingar med det namnet …” – en släktgren emigrerar och glöms bort

16.00-16.40     Sven Wallerstedt & Martin Edgélius:
Vad motiverade Sven Anderssons Kesebro förnamn?

  • Presentationerna blir ca 25-30 min så att det finns tid till frågor och diskussion.
  • Arkivet, biblioteket och datasalen är tillgängliga hela dagen för egen forskning.
  • Kaffeservering hela dagen.
  • I Stora sammanträdesrummet kan man äta medhavd lunch eller fika. Under lunchpausen 12.50-13.30 har seminariepresentatörerna förtur till platserna men övriga är välkomna i mån av plats.

(Program som pdf)